Den svenska imperialismen rustar för krig och arbetarklassen får betala. Det är hög tid att arbetarrörelsen vaknar och gör sig redo för strid.
Om man ska tro de svenska imperialisterna själva, handlar allt bara om att försvara sig mot en förestående rysk invasion.
“Jag är säker på att Putin har siktet inställt på Gotland. Putins mål är att ta kontroll över Östersjön”, sa överbefälhavare Micael Bydén till tyska RND i maj.
Samma budskap kommer från statsminister Kristersson som betonar att “det är allvar på riktigt”, och passar på att misstänkliggöra invandrare som “i första hand vill ha skydd av Sverige, snarare än att fullgöra sina skyldigheter mot Sverige”. I hjältemodiga ordalag betonar den välbetalda moderata proffspolitikern att medborgarskap “handlar ytterst om att med vapen i hand, med livet som insats, kunna försvara Sverige”.
Man frågar sig: Varför har medborgare Kristersson inte själv tagit sig till Ukraina, för att “med livet som insats, kunna försvara Sverige”? De tar gärna emot frivilliga. Och om man ska tro politikernas retorik, är det där striden om demokratin utspelar sig.
Oppositionsledaren Andersson betonar för sin del bestämt “nödvändigheten av att försvara den svenska demokratin” eftersom “många andra länder och stater står på tur” om Ryssland vinner i Ukraina.
På Svenska Dagbladets ledarsida kan man läsa att “vi lever i förkrigstid” och behöver öka anslagen till militären ännu snabbare. I kollektivtrafiken syns affischer från Försvarsmakten om pappaledighet, fika och HBTQ-rättigheter under parollen “Sverige – värt att försvara” – även detta från ryssen, får man anta.
Skrämselpropagandan har varit öronbedövande sedan Ryssland invaderade Ukraina: Putin har planer för att ta över hela Europa, han vill starta ett tredje världskrig och så vidare, och så vidare. Men ingen påpekar den uppenbara motsägelsen i att svenska tidningar, politiker och militära “experter” å ena sidan ständigt utropar att Ryssland håller på att förlora kriget, att de har slut på ammunition, brist på soldater, svikande moral och så vidare – å andra sidan menar att de skulle vara förmögna att starta storkrig i Europa. Ryssland har ännu inte vunnit kriget i Ukraina, men Putin tänker ändå “ta kontroll över Östersjön”.
Den verkliga orsaken till propagandan är att den ryska imperialismen är den främsta konkurrenten till Sverige kring Östersjön. Svenska kapitalister har en dominerande ställning i Baltikum och ett starkare Ryssland är ett ekonomiskt hot mot de svenska kapitalisternas investeringar. Det är för att gynna de svenska kapitalisternas intressen, den svenska imperialismen, som Sverige gått med i Nato, som de skickar vapen till Ukraina och som de ökar anslagen till militären.
Det lilla imperialistiska Sverige behöver använda den mäktiga USA-imperialismen som hävstång för sina intressen. I hela världen skärps konkurrensen mellan olika imperialistmakter om kontrollen över marknader, handelsvägar och råvaror. Kapitalismens kris gör att bytet krymper, vilket ökar såväl de ekonomiska som militära konflikterna mellan rövarna. Detta är den verkliga grunden till den nuvarande militära upprustningen.
Att de svenska imperialisterna talar i termer av “försvar” är oväsentligt. Samma ledare kallar Israels folkmord i Gaza för ett “försvar” – ett försvar av en ockupationsmakt, beväpnad till tänderna av imperialismen, mot ett helt försvarslöst folk.
Ulf Kristerssons moderatledda regering upphör inte att vara storbankernas och storföretagens regering, bara för att det handlar om militära frågor. När högern – inklusive högern i arbetarrörelsen – talar om att “försvara Sverige”, handlar det inte om att försvara demokrati, välfärd, arbetsvillkor eller några förtryckta grupper. Tvärtom står de själva i spetsen för att underminera varenda landvinning som arbetarklassen gjort.
Retoriken kring svenska värderingar är bara samma gamla vanliga nationalistiska retorik som alltid används för att få ett lands arbetare att sluta upp bakom sin härskande klass i tider av krig och militär upprustning.
När de mobiliserar till försvar, handlar det uteslutande om ett försvar av den svenska imperialismens intressen på arbetarnas bekostnad. Det är dags att svara.
Problemet är inte brist på kampvilja, eller att vi är för få. Trots borgarklassens alla ansträngningar, är det nästan en fjärdedel av svenskarna som bestämt motsätter sig Nato. Tiotusentals har deltagit i Palestinademonstrationerna, trots konstant smutskastning i media. Tillsammans har vi potentialen att nå ut på varenda större skola och arbetsplats i Sverige.
Det som saknas är ett program och en organisation. Socialdemokraterna står lika mycket som Moderaterna bakom den svenska imperialismens ökade aggressivitet. Vänsterpartiet har både slutit upp bakom Natos proxykrig mot Ryssland i Ukraina och stöttat alla avgörande beslut som ökar militärbudgeten till Natos gräns på två procent av BNP. Dadgostar har lagt sig till med samma nationalistiska retorik med tal om “ett folk och en nation” och att “Det finns vänster och det finns höger, men svenskt försvar är alla vi svenskar tillsammans”. Vi kan inte lita till arbetarrörelsens ledare i kampen.
Vi bildade Revolutionära kommunistiska partiet under våren som ett verktyg för alla som menar allvar med att krossa kapitalismen, och alla dess förtryck, krig och all dess utsugning. Ihop med resten av Revolutionära kommunistiska internationalen inleder vi nu en världsomspännande kampanj mot imperialismen.
Vi uppmanar alla de inom arbetarrörelsen och vänstern som motsätter sig de ökade militärutgifterna, Sveriges stöd till Israel, Natomedlemskapet och vapenföretagens miljardvinster att ta upp kampen mot imperialismen och militarismen. Tillsammans kan vi kämpa på bred front mot krigshetsarna och krigsprofitörerna. Detta är det program vi lägger fram i Sverige.
Upprusta välfärden, inte militären!
På fyra år har den svenska militärbudgeten fördubblats och uppgår nu till 124,7 miljarder kronor. Till 2030 kommer det att röra sig om en tredubbling. Därtill har man bidragit med 52 miljarder till Ukrainakriget.
Pengarna har inte hämtats ur familjen Kamprads, Perssons, Rausings eller Stenbecks fickor. Under kapitalismen är det aldrig de superrika som betalar. Det är arbetarna.
Vad än militären har bett om, har regering och (så kallad) opposition skyndat sig att övertrumfa varandra. För borgarklassens och imperialismens krig tycks det finnas obegränsat med pengar. Men när arbetare ber om att man ska sluta skära ned i utbildning, kultur, vård och omsorg, heter det istället undantagslöst att vi måste ”spara”.
Nedskärningarna i välfärden har pågått i tre årtionden och omfattar alltifrån sjukförsäkring och arbetslöshetsunderstöd, till avskaffat stöd för bostadsbyggande, fritidsgårdar som försvunnit och den omöjliga situation som utvecklar sig i vård, skola och omsorg.
I spåren följer ett nytt fattigsverige, som spelar en avgörande roll i den kriminalitet politikerna påstår sig vilja bekämpa.
Nu får det vara nog. Sjuksköterskor, lärare och undersköterskor ska inte gå på knäna för att svensk militär ska kunna delta i plundringen av jordens folk. Det är dags att ta kamp för välfärden.
Vi säger:
- Nej till den svenska imperialismens upprustning!
- Inget stöd till Natos proxykrig i Ukraina!
- Nej till nedskärningar i välfärden! Nej till utförsäkringar och fattigdom!
- För drägliga arbetsvillkor inom vård, skola och omsorg! För en storskalig utbyggnad av trygghetssystemen! För bostad och kultur åt alla!
Expropriera krigsprofitörerna!
På 20 år har den svenska vapenexporten femdubblats, och Sverige tillhör världstoppen i export av vapen per person. Bland mottagarna hittar vi Saudiarabien och Förenade Arabemiraten som med svensk hjälp mördat hundratusentals i Jemen och försatt miljoner i svält, allt medan borgerliga medier förblivit slående tysta. Den 25 oktober, efter att Israels folkmord i Gaza inleddes, skrev regeringen under ett rekordstort avtal med israeliska vapenföretaget Elbit systems.
Krig är fruktansvärt – fruktansvärt lönsamt, som Lenin en gång sa. Vid krigsutbrottet i Ukraina gick imperialismens propagandamaskin varm med tal om ”demokrati”, ”frihet”, ”värderingar” och alla andra idéer som politikerna sedan tacksamt glömmer när det passar dem. Den desto ärligare blaskan Dagens Industri betonade möjligheterna för svensk krigsindustri.
“Saab har en angenäm situation de kommande åren med förväntat stark efterfrågan” och “ett gyllene läge att stärka lönsamheten”, kunde man läsa i en analys den 17 mars 2022. “En spännande option för Saab är ett svenskt Nato-medlemskap. Det skulle öppna marknader för bolaget och göra det mycket lättare att sälja.”
Ett år senare hade aktievärdet för Sveriges största vapenproducent mycket riktigt tredubblats. Huvudägare är Sveriges mäktigaste finansfamilj, Wallenberg, som genom olika företag har fingrarna i alla den svenska imperialismens viktigaste verksamheter.
Dessa parasiter borde inte få tjäna en krona till på andras död. Vi kräver att man nationaliserar Saab och de andra svenska vapentillverkarna utan kompensation till ägarna och ställer dem under arbetarkontroll. Då kan vi ställa om produktionen till att producera sådant som vi faktiskt behöver.
Vi säger:
- Inga vapen till krigsförbrytarna, nej till vapenexport!
- Bryt allt samarbete med den israeliska mördarmaskinen, inklusive Elbit!
- Nationalisera Saab och vapenindustrin under arbetarkontroll: ställ om produktionen efter mänskliga behov, inte imperialisternas förstörelse!
Mot repression, trakasserier och rasism!
Sedan Israel inledde massakern i Gaza har det knappt gått en dag utan att högerpolitikerna och borgerlig media kablat ut nya påståenden om antisemitism.
Denna propaganda följer på ett allt mer giftigt misstänkliggörande av invandrare och muslimer som pågått i åratal. Dessa politiker och skribenter påstår att så kallade ”svenska värderingar”, ”tolerans”, ”demokrati” och så vidare är hotade, men attackerar i nästa andetag just det som faktiskt finns att försvara.
Bland annat har Kristerssons regering infört hårda straff för att “främja, stärka eller understödja” en så kallad terrororganisation. Regeringens exempel på olagligt deltagande inkluderar hemskheter som att “laga mat” och “anordna aktiviteter”. Kriminaliseringen av kurderna på Erdogans begäran visar att klassificeringen av terrororganisationer skiftar beroende på den svenska imperialismens behov. Det är uppenbart att lagen kan slå oerhört brett.
Lagen om utlandsspioneri ger dryga straff för att röja uppgift som ”kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation”. Under Ukrainakriget har SVT redan stoppat publiceringar i rädsla för lagen.
Partier och organisationer som följer i den svenska imperialismens ledband kommer inte att klassas som terrorister, och lär inte heller röja uppgifter som skadar imperialismens intressen. De nya lagarna kommer att drabba de som tar strid mot imperialismen, och de kompletteras med ständigt nya befogenheter för polisen i regeringens påstådda kamp mot gängkriminalitet.
För borgarklassen och deras representanter är demokrati bara användbar så länge den för en politik i deras intresse. Sedan Gazakrigets början har man i hela västvärlden förtryckt Palestinarörelsen, med godtyckliga arresteringar, provokationer och polisvåld.
I Sverige finns flera exempel på hur elever trakasseras av en rektor för att ha Palestinasjalar, på en rektor som våldsamt försöker beslagta en elevs Palestinaflagga, godtyckliga misstänkliggöranden, brutalt våld i samband med demonstrationer, med mera. När en högerextrem man som talat om att “utplåna palestinier” på sociala medier medvetet körde bil rakt in i en demonstration i Borås, var polisens och mediernas reaktion att tala om “oroligheter” och “partiska vittnen”. Den svenska staten försvarar den svenska imperialismens intressen.
Inför dessa hot måste vänstern, Palestinarörelsen och arbetarrörelsen stå enade.
Vi säger:
- Ned med högerns ruttna rasism och islamofobi!
- Ned med trakasserierna av Palestinaaktivister, kurder och anti-imperialister!
- Ned med terrorlagen, spionerilagen och alla lagar som öppnar för polisens godtycke! Stoppa inskränkningarna av demokratin!
Ned med Nato! Ned med USA-imperialismen!
För att förstå Natos karaktär räcker det att peka på de katastrofala invasionerna av Afghanistan 2001 och Irak 2003, liksom bombningarna av Libyen 2011. Detta är en krigsallians för de västerländska imperialisterna, med USA som den ledande supermakten.
Enligt imperialisterna själva för de naturligtvis alltid krig i fredens namn. Deras bomber syftar till att rädda liv. Som Trotskij påpekade: “En gång i tiden krossade människor varandra i namn av den kristna läran om kärlek mot mänskligheten. Nu är det bara efterblivna regeringar som åberopar Kristus. Moderna nationer skär halsen av varandra i namn av pacifismen.”
I Nato hoppas de svenska imperialisterna få hjälp av USA att ta en större del i utsugningen av världens folk. Sverige är en liten men aggressiv imperialistisk nation, som behöver använda stormakten USA som hävstång för att kunna hävda sina intressen globalt.
Irakkriget 2003 ledde exempelvis till att telekomnätverket privatiserades, så att Ericsson kunde bli leverantör till alla stora mobiloperatörer i landet. Detta beredde så småningom vägen för en skandal där det framkom att de mutat IS. På samma sätt kommer svenska kapitalister att vilja kliva in i ruinerna efter Ukrainakriget.
Under hela efterkrigstiden var i själva verket Sverige allierade med USA och Nato. I historikern Wilhelm Agrells ord var neutraliteten en “ihålig bluff” som framförallt syftade till att undvika en öppen konflikt med Sovjetunionen. Med Sovjetunionens fall har Sverige kunnat omvandla den dolda alliansen med USA till en öppen allians. Steg för steg har man närmat sig Nato, deltagit i allt fler Natoledda interventioner, slutit avtal för att nu till slut gå med i Nato och sluta det omfattande DCA-avtalet.
DCA-avtalet ger USA obegränsad rätt till svenskt territorialvatten, territorium och luftrum, rätt att utan insyn bygga egna baser på svenskt territorium, rätt att åsidosätta svenska lagar för sina soldater, och så vidare. Jan Guillou har påpekat att avtalet ser ut som “ett kapitulationsdokument efter ett förlorat krig”.
Men för de svenska kapitalisterna är det inget problem. Ju mer amerikanska vapen och soldater på svensk mark, desto större hot mot konkurrenten Ryssland, desto mer militärmakt bakom den svenska imperialismens guldkalvar.
Att ta kampen mot DCA och Nato är att ta kampen mot den västerländska imperialismen, som förtrycker, mördar och exploaterar arbetare i hela världen.
Vi säger:
- Ned med DCA – inga amerikanska soldater och vapen på svenskt territorium!
- Ned med USA-imperialismen – ned med Nato!
Ned med den svenska imperialismen!
Det är på arbetarklassens bekostnad som den svenska imperialismen blivit allt mer aggressiv.
Sedan 1990-talet har borgerliga och socialdemokratiska regeringar medvetet pressat upp storföretagens vinster för att öka investeringarna. Från 1980 till 2005 minskade lönernas andel av BNP från 55 procent till 45 procent. Förra året nådde storföretagens vinster 40,7 procent av det producerade värdet, den högsta siffran på 30 år.
Med allt större vinster i Sverige, har de svenska kapitalisterna kunnat frigöra mer pengar till att erövra och utsuga desto fler marknader i andra länder. Inte minst privatiseringarna i forna Sovjetunionen under 1990-talet lade grunden för den svenska dominansen kring Östersjön.
I Baltikum är Sverige den största direktinvesteraren. Svenska kapitalister dominerar banksektorn, ICA-ägda Rimi är ett av de största detaljhandelsföretagen, Telia och Tele2 de största aktörerna i telekomsektorn, svenska företag de största privata skogsägarna, och så vidare.
En central spelare har varit storbankerna, vars vikt i ekonomin ökat enormt. 1996 var vinsterna inom banksektorn runt 38 miljarder. 2023 hade de ökat till 180 miljarder kronor. De fyra storbankernas storlek i förhållande till BNP har ökat från 200 procent år 2002 till 400 procent idag (inräknat Nordea). 40 procent av deras tillgångar finns i utlandet.
På samma sätt är förutsättningen för upprustningen av militären de enorma nedskärningarna som gjorts i välfärden. Ju mer de svenska kapitalisterna kan utsuga oss, desto mer effektivt kan man också utsuga alla världens folk.
Imperialismen är ingenting utan arbetarklassen. Tillverkning och transport av deras vapen, elförsörjning och byggande av deras industrier – allt görs av arbetare.
Den svenska arbetarklassen utgör en stor majoritet av den svenska befolkningen, och har en organiseringsgrad som internationellt sett saknar motstycke. Fackförbunden sitter på miljarder i oanvända strejkkassor.
Det är dags att vi använder den styrkan.
Studenter och unga har gång på gång i historien visat vägen genom såväl massdemonstrationer som skol- och studentstrejker. Det både kan och måste vi göra igen.
Vårt syfte är inget mindre än imperialismens krossande. Det kräver att vi exproprierar storföretagen och bankerna, de superrikas egendomar. I jakten på profit utlöser de barbari överallt – och hotar på sikt hela den mänskliga civilisationen. Vi kräver att samhällets resurser ska sättas i bruk för mänsklighetens behov.
Över hela världen har arbetare samma intressen, och samma motståndare. Varje steg framåt i ett land i kampen mot imperialismen, kommer genast att inspirera miljoner arbetare i resten av världen. Det är dags att vi i Sverige gör vår del.
Vi säger:
- Ned med den svenska imperialismen: Nationalisera de svenska bankerna och storföretagen!
- Inga krig mellan nationerna, ingen fred mellan klasserna! Klasskamp mot imperialismen!
- Krossa kapitalismen: Arbetarklassen i alla länder, förena er!
Lista: Sveriges utländska interventioner
Sverige framställs ofta som ett neutralt och fredligt land, men fakta talar sitt tydliga språk. Bara de senaste 30 åren har Sverige deltagit i mängder av interventioner runt om i världen, där man direkt eller indirekt stöttat olika imperialistiska intressen. Interventionerna har också ofta omgärdats av skandaler, som anklagelser om tortyr och bidrag till massaker.
- 1992–2008: Sverige deltar med över 15 000 soldater i insatserna i Bosnien och Hercegovina under NATO (SFOR) och senare under EU (Eufor Athea)
- 1999–2013: Sverige bidrar med upp till 850 soldater i insatserna i Kosovo under NATO (KFOR)
- 2001–2014: Sverige deltar med totalt 9 000 soldater i ISAF-styrkan i Afghanistan under NATO
- 2003: Sverige deltar med specialförband i Demokratiska republiken Kongo som leds av EU (Operation Artemis)
- 2004–2006: Sverige deltar i insatsen i Liberia under FN (UNMIL)
- 2006–2007: Sverige bidrar till sjöstyrkan i Libanon under FN (UNIFIL)
- 2007–2009: Sverige deltar med 200 soldater i Tchad under EU (Eufor Tchad/RCA)
- 2009–2017: Sverige deltar med fem förband utanför Somalias kust under EU (Operation Atalanta)
- 2011: Sverige bidrar med fem Gripenplan och 140 personal i insatserna i Libyen under NATO (OUP)
- 2011–2020: Sverige deltar i insatsen i Sydsudan under FN (UNMISS)
- 2012–2016: Sverige bistår med stabsofficerare, instruktörer och rådgivare i insatserna i Bosnien och Hercegovina
- 2013–2022: Sverige deltar i insatsen i Mali under EU (EUTM)
- 2014–idag: Sverige deltar med underrättelseenheter och andra styrkor i insatsen i Mali under FN (MINUSMA)
- 2015–idag: Sverige deltar i koalitionen i Irak under USA:s ledning (OIR)
- 2016–2022: Sverige deltar i insatsen i Centralafrikanska republiken (EUTM RCA)
- 2017–idag: Sverige deltar i FN:s mission i Västsahara (MINURSO)
- 2020–2022: Sverige deltar med 150 personer i en specialförbandsstyrka i Mali under fransk ledning (Task Force Takuba)
- 2023–idag: Sverige deltar i EU:s militära insats till stöd för Ukraina
- 2024: Sverige blir fullvärdig medlem i NATO