Under onsdagen gick polisen till våldsam attack mot en pro-palestinsk demonstration vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Studenter demonstrerade emot ett panelsamtal som hölls på högskolan, där Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch deltog.
Busch har, tillsammans med resten av regeringen, vägrat att fördöma Israels hänsynslösa attack mot Gaza och personligen deltagit på flera pro-israeliska manifestationer. Runt 40 personer samlades utanför byggnaden där panelsamtalet hölls. Deltagarna var främst studenter från tältlägren vid KTH och Stockholms universitet – inklusive två medlemmar av Revolutionära kommunistiska partiet.
Demonstrationen var fredlig. Många var dock maskerade, och vissa kastade vattenballonger mot byggnaden. Polisen svarade med att beordra demonstranterna att förflytta sig till gräsmattan framför byggnaden – vilket till fullo hörsammades. Väl där började polisen att släpa iväg enskilda demonstranter. Först togs de som hade megafoner, men senare frihetsberövades folk på måfå, inklusive personer som inte var maskerade. Mellan 15–20 demonstranter frihetsberövades, inklusive en av de som valts för kontakt med polisen. Därefter gick polisen in för att bryta upp det som fanns kvar av manifestationen.
Ingripandet skedde med stor brutalitet, vilket kan bekräftas av både oss som var på plats och videor på sociala medier. Maskerade poliser hetsade hundar mot demonstranterna, och en av poliserna tappade också kopplet till sin hund, som sedan jagade efter en enskild demonstrant. En annan student brottades brutalt ner och hölls fast på marken. De som blivit frihetsberövade förvägrades länge vatten, trots stekande sol och över 20 graders värme.
De skingrade demonstranterna omgrupperade sig och fortsatte att skandera en bit bort. I samband med att polisen började förflytta de frihetsberövats bildades en mindre folksamling som demonstrerade mot polisbrutaliteten. Som mest samlades 60-80 personer, som skanderade “KTH säger nej till folkmord”, “Release our friends” och “Shame on you” mot poliserna. Även här frihetsberövades tre demonstranter, av oklara skäl. Polishundar användes återigen för att driva demonstranterna till andra sidan vägen från där de frihetsberövade hade placerats.
Folksamlingen tog sig sedan till administrationsbyggnaden för att demonstrera. Det slutade med att polisen hotade att återigen bryta upp demonstrationen, varefter folksamlingen gemensamt sjöng Kofias “Leve Palestina” och sedan marscherade tillbaka till KTH:s tältläger. Där anslöt också majoriteten av dem som tidigare blivit frihetsberövade. De flesta släpptes utan någon brottsmisstanke – tre blev dock gripna, misstänkta för bland annat skadegörelse, ohörsamhet och brott mot maskeringslagen.
Det här är inte det enda fallet av polisbrutalitet under den senaste månaden. I Malmö använde man pepparspray mot demonstranter vid Hyllie arena. Dagen efter händelserna vid KTH upplöstes tältlägret vid Lunds universitet, där poliser våldsamt släpade iväg fredliga studenter. Bakgrunden till detta är dels Israels invasion av Rafah, som lett till en upptrappning i Palestinarörelsen, dels en hårdare ton från regeringens sida. Bland annat har utbildningsminister Mats Persson sagt att universitetsprotesterna “gått för långt” och “hotar den akademiska friheten”.
Regeringen hoppas kanske att polisvåldet ska demoralisera rörelsen – men redan samma dag såg vi tecken på det motsatta. Under onsdagskvällen samlades hundratals som marscherade från Sergels torg till KTH, där man visade sitt stöd för studentockupationen. Uppenbarligen fick polisens ingripande inte den effekt de hade önskat. Bilder som visar hur svensk polis anfaller studenter med hundar och batonger avslöjar statens verkliga natur – som ett verktyg i händerna på den härskande klassen och deras imperialistiska intressen. För många studenter, och även många andra som ser dessa händelser, blir det något som avslöjar lögnen om det “fredliga” och “demokratiska” Sverige.
Den svenska regeringens hyckleri blir allt tydligare. Man talar om “akademisk frihet” samtidigt som man sätter in polis mot demonstrerande studenter. Man vägrar att fördöma Israels folkmord i Gaza, men fördömer demonstranter som “gapar och skriker”. Man gråter krokodiltårar över påstådd hets mot pro-israeliska forskare, men är tysta när barn lemlästas och bränns levande i Rafah.
Varje fall av polisbrutalitet, varje våldsamt ingripande, kommer bara att skapa ett ännu större missnöje. Vi måste omedelbart kalla till demonstrationer mot polisvåld, likt de som skedde under onsdagskvällen i Stockholm. Vi behöver stöduttalanden från våra universitet, skolor och arbetsplatser. Vår styrka ligger i vårt antal – och enda sättet att slå tillbaka är genom en landsomfattande mobilisering, som involverar både studenter och arbetare.
Vi måste visa dem att deras brott inte kommer att gå obesvarade, att folket inte kommer att acceptera deras övergrepp. Isolerade är vi ingenting – men ett enat folk kan aldrig trampas ned.