Under de kyliga vintermånaderna har Hamnarbetarförbundet haft ett antal punktstrejker över hela landet för att få till ett kollektivavtal med Sveriges Hamnar. Den 17 februari var vi på plats och pratade med hamnarbetarna som strejkade på RoRo-terminalen i Göteborg.
Vid strejkvakten bjöds det på muffins och kaffe. Trots det mulna vädret märktes det att stämningen var god bland de strejkande. Dagen innan hade Sveriges Hamnar meddelat att man återkallar alla sina planerade lockouter efter att man fått ett nytt medlarbud, som hamnarbetarna förklarar, är likadant som det tidigare, med rum för snygga omformuleringar förstås. Ändå sågs det som något positivt för de flesta, och enligt Johan Nyberg som arbetat i hamnarna i 17 år, så visar det tecken på svaghet.
Att Sveriges hamnar har dragit tillbaka lockouterna tror Robert Lindelöf, förtroendeman för Avdelning 4, beror på att de inte längre kan försvara för sina kunder den stora påverkan det har på produktionen. ”Punktstrejkerna har inte jättestor påverkan på produktionen, men lockouterna har det,” förklarar han.
Hamnarbetarna har själva valt att gå ut i strejk under 190 ”kritiska” timmar, till jämförelse med lockouterna som var planerade att hålla på i totalt 1021 timmar. Att de nu väljer att återkalla lockouterna tyder på att de känner pressen, men det betyder däremot inte att de kommer lägga sig. Bland arbetarna märktes en vilja till att fortsätta ta kampen för sin rätt att teckna kollektivavtal och förhandla lokalt.
Carl Holmkvist, medlem i Hamnarbetarförbundet, menar att sedan privatiseringen så har det genomförts försämringar för hamnarbetarna. Privata aktörer förändrar mycket snabbt på kort sikt, och för arbetarna har det inneburit ändrade scheman där man kan bli omplacerad med en veckas varsel, vilket ställer till det i privatlivet. I och med att deras förtroendevalda skyddsombud har blivit avstängda från sitt fackliga arbete, blir arbetet farligt för de anställda. Därför är Hamnarbetarförbundets kamp extremt viktig, då arbetares säkerhet står på spel.
Politikerna och Svenskt Näringsliv använder konflikten som en ursäkt för inskränkningen av strejkrätten. Hamnarbetarna på plats förstår att det här är inte bara en konflikt i hamnen, utan att det har stor betydelse för alla arbetares rätt att organisera sig. ”Detta är inte bara hamnarna, det är bara början” sa Johan Nyberg, en annan medlem i förbundet.
Strejken visade att hamnarbetarna inte är beredda att backa. Som en hamnarbetare uttryckte det: ”Många förstår inte hur stort det är, vi kämpar inte bara för oss – det vi gör är för hela arbetarrörelsen.”