Malmö stad sjösatte nedskärningar på 200 miljoner kronor i stadens grundskolor förra året. Konsekvenserna är överallt runt om mig.
Omtyckta vaktmästare brukade kunna hålla skolan i ett gott skick, gav eleverna och lärarna en någorlunda fungerande miljö. Vissa kunde ta med en elev som blivit utkastad från lektionen in på kontoret för att hjälpa till med något. Flera av deras tjänster har halverats nu.
Elevassistenterna behövdes för att hjälpa barn som hade svårt att hantera klassrumsmiljön. Nu har de i stort sett försvunnit helt på flera skolor.
Jag ser väldigt ofta ensamma oroliga elever dra runt i korridorerna med allt vad det innebär för deras mående – och vad de ibland gör med lokalerna. Hela hösten var det en våg av skadegörelse överallt. På Tiktok uppstod en trend av att bränna papper på toaletterna så att brandlarmet gick. Barnen tog ut sin frustration.
På allt fler skolor är svaret låsta toaletter, låsta korridorer – lärare som måste springa och låsa upp toaletter åt kissnödiga elever, som om de inte hade bättre saker för sig. Man låser även skolornas ytterdörrar dagtid, så elever som kommit sent eller varit hos tandläkaren står ute i regn och blåst och väntar. Man börjar patrullera med väktare tills man får upp kameror och lås för hundratusentals kronor per skola.
Övervaka barnen, ta fast förbrytarna, polisanmäl dem och skicka fakturan till föräldrarna. Mindre resurser till att forma och vägleda framtidens människor, mer resurser till lås, kameror och repression. Det är kapitalismens lösning. Den lösningen kommer att väcka en våg av motstånd.