Kapitalisternas vinstjakt krossar arbetarklassen. Det är viktigare än någonsin att etablera kommunistiska kampgrupper på våra arbetsplatser. För att göra det måste vi vara redo att ta oss över alla hinder som som läggs i vår väg.
RKP Karlstad har påbörjat byggandet av en kommunistisk cell på fabriken i Skoghall och vi har tidigare skrivit om hur Stora Enso ser på sina anställda. Nyheterna om varslet gör vårt arbete viktigare än någonsin. Bara ett fåtal kommunister på arbetsplatsen och i facket kan ha stort inflytande, genom att leda kampen mot bolaget vid tillfällen som detta.
Utan en organiserad arbetarrörelse som är villig att sätta hårt mot hårt, kommer ägarna ohotat kunna fortsätta inskränkningarna på arbetarnas leverne. Det är vid stora händelser som denna som folk förstår att man behöver agera tillsammans – och som vi lär oss se den makt vi besitter!
Kommunisternas uppgift är att finnas där och rikta arbetarnas uppmärksamhet och ilska mot källan till problemet, kapitalismen.
Vårt arbete på Stora Enso stötte snabbt på motstånd och hade bara börjat när en av våra kamrater, som jobbar på fabriken, blev hotad att avskedas om han fortsätter ta med politiskt material, bära politiska symboler och försöka ”värva medlemmar”. Hur kommer det sig?
Jo, på arbetsplatsen är yttrandefriheten lika frånvarande som demokratin. Vi får varken uttrycka oss fritt eller säga till om hur fabriken ska styras. Vi hör hela tiden hur viktig demokratin är, det vill säga den borgerliga demokratin, men på jobbet ska vi blunda för den uppenbara diktatur som råder. Riktig demokrati kan vi inte prata om förrän vi gemensamt styr över hur vårt eget producerade värde används.
Chefernas reaktion på vårt arbete är bara ett exempel. Stora Enso splittrar arbetarna genom att använda utomstående entreprenörer till en stor del av arbetssysslorna, istället för att anställa egen personal. Kontrakt med entreprenörer kan roteras kontinuerligt vilket håller nere lönerna och gör det enkelt för fabriksledningen att göra sig av med “problematiska” arbetare. Borgarna är rädda för en organiserad arbetarenhet på fabrikerna. De vet vad vi kan åstadkomma när vi står enade under samma fana.
Det är dags att börja organisera på industrierna och i bruksorterna. I och med varslet utvecklar vi vår plan. Förutom affischering och tidningsförsäljning kommer vi satsa på dörrknackning, öppna möten och agitation för att organisera de som bor i Skoghall. Fabriksarbetare eller inte, nu tar vi strid mot uppsägningarna!