Förbud av nazister slår tillbaka mot vänstern

av Lou Bågmark
Foto: Frankie Fouganthin (CC-BY-SA 4.0)

Efter att NMR spred skräck under Almedalsveckan i somras har flera partier kommit med förslag om att begränsa yttrandefriheten och föreningsfriheten för att stoppa NMR. Men frågan är om ett förbud kommer stoppa nazisterna, eller om det bara riskerar att slå tillbaka mot vänstern och arbetarrörelsen själva.

Riksdagspartierna har hittills inte gjort mycket väsen gällande nazisternas terrorism, förutom ett fåtal tomma ojanden. Men de senaste två åren har fascisterna i NMR dykt upp på Almedalsveckan. Detta glorifierade samarbete mellan politiker, företag och journalister har försvårats av att fascister stör. Almedalsveckan var droppen som gjorde att politiker som tigt när de gett sig på vänstern började tala mer öppet om nazister och fascister som ett problem.

Under Almedalsveckan delades videoklipp i sociala medier som visar hur polisen passivt tittar på när nazistsekten Nordiska motståndsrörelsen (NMR) provocerar och misshandlar Visbybor och besökare som protesterade mot deras närvaro.

Politikerna föreslår förbud

Socialdemokraterna har redan kommit med förslag på ett förbud mot rasistiska organisationer. Tanken är att tillämpa den redan existerande lagen i andra kapitlet av regeringsformen, paragraf 24, som kan förbjuda organisationer som "innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.". De har dock gjort det tydligt att en sådan lag ska tas fram i tät samverkan med de borgerliga partierna.

Men vart står de borgliga partierna i frågan? Kristdemokraterna har länge drivit frågan om lagstadgat förbud mot vad de kallar för "våldsbejakande" "extremistiska" organisationer. Även Moderaterna lyfter ett liknande förslag. Tobias Billström förklarade Moderaternas förslag för DN:

"Moderaterna har ju föreslagit att deltagandet i våldsbejakande organisationer ska kriminaliseras. Det skulle träffa brett – både mot den yttersta högern, den yttersta vänstern och mot islamismen."

Centern vill i likhet med Moderaterna se förbud mot aktivt deltagande i vad de definierar som "terrororganisationer" och ett förbud mot att extremistiska organisationer ska få demonstrationstillstånd. SD vill att förbudet ska formuleras på ett liknande sätt. Liberalerna är det enda av de borgliga partierna som i nuläget är tveksamma till ett lagstadgat förbud.

Dessa ord som "våldsbejakande", "terrororganisationer" och "extremism" lämnar öppet för många olika breda tolkningar.

Regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism beskriver flera mindre vänstergrupper som "våldsbejakande" och "extremister" och likställer dem med nazistiska och islamistiska organisationer. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor menar bland annat att de små anarkistiska grupperna "Allt åt alla" och "Syndikalistiska ungdomsförbundet" är våldsbejakande. Även tidningen Expo, bloggen "Aktuellt Fokus" samt fackförbundet Hamnarbetarförbundet har utpekats av Totalförsvarets Forskningsinstitut som extremister.

Det finns alltså en uppenbar risk att vänstern skulle riskera att drabbas av en förbudslagstiftning.

Exemplet Tyskland

I Tyskland har det sedan andra världskriget funnits lagstiftning som förbjuder nazistiska och fascistiska organisationer. Men lagstiftningen används också mot vänstern. Förra året förbjöds den tyska vänsterhemsidan Indymedia och samröre med sidan blev kriminaliserat. Motiveringen var enligt förra tyska inrikesministern Thomas de Maizière (kristdemokrat) att Indymedia har "visat hat mot landets olika åsikter och representanter för landet".

Sidan förbjöds i samband med de uppmärksammade demonstrationerna mot G20-mötet i Hamburg, då det skedde sammandrabbningar mellan polisen och en del demonstranter. Den påstådda kopplingen mellan våldsamheterna och Indymedia är att anonyma skribenter på sidan skulle ha legitimerat våld mot polisen genom att kalla poliser för till exempel "grisar". I efterhand har det framkommit tydligt att den våldsamma delen var en försvinnande liten minoritet av demonstrationen. Endast en person av hundratusen demonstranter har blivit åtalad för något brott under demonstrationerna. Ändå rättfärdigar tyska staten förbudet genom att påstå att Indymedia hade stött "vänsterextrema hatbrott" och uppviglat till våld under demonstrationerna.

Exemplet från Tyskland visar att även om inte lagstiftning uttryckligen förbjuder "våldsbejakande", "terrororganisationer" eller "extremism" – och därmed inte på något tydligt sätt riktar sig mot vänstern – kan den ändå användas för att förbjuda vänstergrupper.

Förutom att en lagstadgad inskränkning av yttrandefriheten och föreningsfriheten skulle hota vänstern och i förlängningen hela arbetarrörelsen, så är dessa lagar ineffektiva. I Tyskland har flera fascistiska organisationer verkat sedan andra världskriget, trots lagstiftning. Dels underjordiskt, som den nazistiska terrorsekten Nationalsozialistischer Untergrund som under 00-talet mördade 9 personer, dels den helt öppna organisationen Tysklands nationaldemokratiska parti som har ett mandat i EU parlament sedan 2014.

Silkesvantar med fascister

De senaste åren har polisen förändrat sin praxis och gett fler och fler nazistiska demonstrationer tillstånd. Organisationer som Svenskarnas parti, Nordisk ungdom och NMR har upprepade gånger fått tillstånd, var och när de än önskar. Detta trots att detta är tungt kriminellt belastade grupper, med ett stort antal medlemmar som är dömda för mord, mordförsök, grov misshandel, allmänfarlig ödeläggelse och hets mot folkgrupp.

Både polisen och rättsväsendet har upprepade gånger blundat för fascisternas brott eller dömt dem till mycket tama straff. Ett exempel är Malmö 2014 när fascister från Svenskarnas parti genomförde ett mordförsök på aktivisten Showan Shattak och misshandlade tre andra. Endast en av gärningsmännen dömdes, till ynka 3 års fängelse. Nazisten Andreas Carlsson friades i hovrätten och resterande förövare åtalades aldrig.

Ett annat exempel är när fascister förra året detonerade en bomb utanför Syndikalistiskt forum i Göteborg, och en bomb vid ett flyktingboende där en städare fick livshotande skador. Samtliga av dessa gärningsmän dömdes endast för allmänfarlig ödeläggelse, och inte för terrorbrott. De senaste åren har fascister också tänt eld på ett 100-tal flyktinganläggningar. I samband med dessa har i stort sett ingen gripits eller dömts.

Det som hände i Almedalen är alltså inget nytt fenomen. Vi måste ta hotet som fascister utgör mot minoriteter, flyktingar och arbetarrörelsen på allvar. När NMR marscherar omkring i Almedalen är det inte något reellt hot mot vad de kallar "eliten" – det vill säga den härskande klassen och deras representanter. Det utgör i huvudsak ett hot mot aktivister ur vänstern och arbetarrörelsen.

Samtidigt har vanliga ungdomar och arbetare som protesterat mot fascisterna fått smaka på batongslag, ridande polis, godtyckliga omhändertagningar och gripanden. Detta hände senast i Stockholm den 25 augusti, när en fredlig antifascist utan anledning reds ned av polisen.

Vi kan inte lita på staten

Vi kan inte lita på staten för att ta kampen mot fascismen. Staten har genom polisen och rättsväsendet gång på gång visat att den håller fascisterna om ryggen medan polisen misshandlar antifascister. Samtidigt lägger den mycket mer tid på att stämpla de delar av svenska vänstern som är mer radikala än Vänsterpartiet som "våldsbejakande" eller "extremister".

Det är kapitalismen som är orsaken till fascismen, som våldsamt och fanatiskt försvarar dess rasism, sexism, imperialism, och antifackliga politik. Den härskande klassen använder sig av fascismen när det behövs för att försvara deras privilegier. I dag är fascisterna organiserade i små sekter utan någon möjlighet att göra anspråk på att komma till makten. Men den härskande klassen ser att de kan använda deras extrema våldsideologi för att sätta käppar i hjulet för de som talar öppet mot deras makt och kapitalismen.

Yttrandefrihet och föreningsfrihet är något som vi i arbetarrörelsen har kämpat oss till. August Palm och de andra grundarna av den svenska socialdemokratin på 1800-talet greps flera gånger för att de organiserade och kämpade för arbetares rättigheter och för socialism. Arbetarna vann till slut rätten att organisera sig utan att staten skulle lägga sig i.

Nu vill flera politiker försvåra för vänstern genom att använda små fascistiska sekters beteende vid deras PR-jippon som ursäkt. Detta är något vi måste motsätta oss. Vi måste försvara de demokratiska rättigheterna, yttrandefriheten och föreningsfriheten från alla inskränkningar, eftersom de är viktiga landvinningar som är mycket användbara för arbetarklassen i kampen för socialism.

Samtidigt måste vi också föra en enad kamp i hela arbetarrörelsen mot fascisterna, vilket är den enda antifascistiska kamp som fungerar. Det såg vi vid protesterna i Kärrtorp 2013 eller Göteborg 2017 när tiotusentals arbetare och unga kom ut på gatorna mot fascisterna och tillsammans skrämde iväg dem.

Den breda arbetarrörelsen måste ta sitt ansvar och organisera alla fackförbund och arbetarpartier mot fascismen och upprätta sitt eget självförsvar i stället för att förlita sig på polisen. Ett självförsvar som borde bestå av utbildade och ansvarsfulla demonstrationsvakter som valts i arbetarrörelsen.

I slutändan måste kampen föras mot den härskande klassen och hela kapitalismen, som genom själva sin existens skapar grogrunden för fascism

  • Inte en millimeter åt fascisterna!
  • Krossa kapitalismen – fascismens grogrund!

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 199 kr får du 10 nr av Revolution med 16 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.