Vad kan en kapitalist ta för en våldsutsatt kvinna som söker skydd hos en kvinnojour? Mellan 1000 kronor och 7 500 kronor per dygn för en kvinna med barn. En sådan chans att tjäna stora pengar på brottsoffer har dragit till sig vinstdrivande bolag som flugor.
– Det var inte mig de brydde sig om. Det var pengarna, berättade Sara, som placerats i ett privat skyddat boende.
År 2012 var det endast 8 procent av de skyddade boendena som drevs i privat regi, 2019 var siffran 37 procent. Idag står de för närmare hälften av alla platser. Marknaden för skyddade boenden omsätter miljardbelopp.
– De privata tränger undan de ideella kvinnojourerna genom att de har större ekonomiska muskler, kan lägga pengar på marknadsföring och också har en strävan att få så många placeringar som möjligt, säger Marcus Lauri, forskare.
I fjol gjorde Uppsala Nya Tidning ett avslöjande reportage om ägarna till Tjejers rätt i samhället (TRIS), en privat organisation som erbjuder skyddat boende och hjälp till flickor och kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. TRIS ägare gick 60 miljoner kronor i vinst bara under 2021, varav 5 miljoner gick direkt i utdelning till ägarna.
I verksamhetens namn har man köpt lyxbilar som snart övergick i ägarens ägo. Kommunens ersättning för verksamheten stannar i TRIS fickor, ett av boendena berättar att 80 procent av ersättningen inte nått fram till dem. UNT talade bland annat med “Pia”, en tidigare anställd på TRIS.
– Det fanns en dold, parallell agenda, som är svår att sätta ord på men som handlar om egen vinning.
En av de boende, Sara, berättade för UNT att TRIS hade pressat henne till insatser för ”ofantliga summor” som hon själv inte behövde. Insatser som skulle innebära att hon måste flytta till en annan stad där hon skulle bo inlåst och övervakad med sitt barn.
– De sa till mig att ”det här måste vi göra” och ”du måste säga ja”. Men jag kände hela tiden att något inte stämde. Jag kände att de inte brydde sig om mig, utan bara om ”paketet jag skulle få.”
– Från början var jag så imponerad. Men nu vet jag hur det går till och vad de vinner på det. Det är skrämmande och ledsamt. Idag känner jag mig faktiskt utnyttjad.
Privatiseringens framtåg har lett till bristande säkerhet och även fall av utpressning och sexuella trakasserier, som bland annat tidningen Hem och Hyra rapporterat om. I ett av dem hade ägaren för ett privat boende hade försökt utpressa en kvinna att ha sex med honom med såväl slag som hot om att läcka uppgifter till hennes förövare. När hon vägrade, läckte han uppgifterna till förövaren.
Ett annat privat skyddad boende hyste tidigare dömda män i samma byggnad, där en av männen gick till kvinnornas respektive rum och försökte förmå var och en av dem att ställa upp på sexuella tjänster. De privata boendena erbjuder inte heller råd och stöd till utsatta kvinnor i samma utsträckning som de ideella eller offentliga.
Kapitalisterna är de enda som tjänar på att privatisera kvinnojourer, sjukhus, äldreboenden, skolor och annan välfärd som arbetare har byggt upp. För att kunna hjälpa utsatta kvinnor behövs mer resurser. Vi har inte råd med kapitalisternas vinster. En socialistisk revolution skulle skapa ett samhälle som omedelbart ger stöd och skydd åt alla som behöver, men inte bara det. Vi kan bygga ett samhälle där ingen ska behöva skydd: vi kan avskaffa kvinnoförtrycket.