Den 24-26 oktober samlades marxister från hela landet till studiehelg under parollen ”Till marxismens försvar!” i Göteborg. Allt som allt deltog över 30 personer i diskussioner om marxismen och hur vi kan stärka den idag. Stämningen präglades av en entusiasm som märktes både under möten och efter.
Att marxismens idéer får ett allt större genomslag är tydligt. Många berättade om personliga upplevelser av att allt fler ifrågasätter det kapitalistiska systemet och söker efter revolutionära idéer. Samtidigt har arbetarrörelsens ledning aldrig stått så långt åt höger. Som marxister måste vi ständigt studera och diskutera för att inte själva anpassa oss och för att kunna ge svar på de frågor som arbetare och unga ställer. Denna studiehelg var därför ägnad att diskutera både grundläggande ämnen och situationen i världen idag.
Entusiasmen visades inte minst av den stödinsamling till Internationella Marxistiska Tendensen som arrangerades på lördagskvällen. Hela 26.417 kr samlades in, och pengarna går oavkortat till IMT:s internationella kamp för att bygga ett revolutionärt marxistiskt alternativ.
Perspektiv för världsrevolutionen
Helgen började på fredagen med ett möte som Avanti! ordnade i samarbete med Marxistiska Studenter Göteborg där 28 personer deltog. Ylva Vinberg från Göteborg inledde diskussionen om perspektiven för den socialistiska världsrevolutionen. Inledningen gav en analys av kapitalismens kris och utvecklingen av den klasskamp vi sett bryta ut i land efter land sedan 2011. Hon förklarade att den ekonomiska krisen som inleddes 2008 inte är en vanlig lågkonjunktur och därför inte går att lösa inom kapitalismens ramar. Orsaken till krisen är överproduktion, som är ofrånkomligt under kapitalismen. Kapitalister världen över investerar inte i industrier i tillräckligt stor utsträckning för att konsumtionen ska kunna ta fart, av den enkla anledningen att de inte får sålt det som de redan producerar.
Detta är den allvarligaste krisen för kapitalismen någonsin. Som en obotligt sjuk patient, håller sig kapitalismen vid liv genom att man pumpar in offentliga medel, samtidigt som arbetarklassen pressas allt hårdare. Detta har redan en effekt på miljoner arbetares och ungdomars medvetande världen över, när man går ut i kamp i land efter land, mot det usla liv som kapitalismen erbjuder. Människor pressas till aktivitet och drar allt radikalare slutsatser. Det vi ser är en begynnande världsrevolution.
Efter passet stannade många kvar och fortsatte diskutera. Det var tydligt att många var mycket inspirerade och ville fortsätta diskutera hur man kan organisera sig och kämpa för ett marxistiskt alternativ.
Familjens, privategendomens och statens ursprung
Lördagen började med ett pass om Familjens, privategendomens och statens ursprung. Fredrik Albin Svensson från Uppsala inledde passet och gick grundligt igenom varför klassamhället, med dess stat och många olika förtryck uppstod. Under den absoluta majoriteten av mänsklighetens historia, under den period som Marx döpte till ”urkommunismen”, existerade inga förtryck. Alla var tvungna att dela lika på både resurserna och arbetsbördan för att överleva. Män och kvinnor hade förvisso en arbetsdelning, där män framförallt jagade och kvinnor framförallt skötte barn och samlade, men i ömsesidig respekt.
Men allt eftersom man lärde sig att ha boskap och att bruka jord kunde man börja producera ett överskott, som ledde till uppkomsten av privilegierade grupper i samhället och så småningom klasser. Samtidigt utsöndrades familjer ur de tidigare kollektiven. Och eftersom det var inom mannens sfär, som överskottet bildades, fick han en dominerande ställning inom familjerna. Han var i sista hand garanten för familjens position inom den nybildade hierarkin.
Med denna nya ordning mellan män och kvinnor, uppstod det oerhört brutala förtrycket mot kvinnor. Marxister skiljer sig inte från övriga grupperingar på vänsterkanten, på så sätt att vi säger att kvinnoförtrycket skulle vara mindre brutalt än exempelvis klassförtrycket. Frågan är inte om exempelvis sexuella trakasserier är mer eller mindre allvarliga än dåliga arbetsvillkor.
Frågan är hur vi bäst tar kamp mot alla förtryck – och det gör vi som klass, eftersom det endast är som klass vi har makt att hota borgarklassen, som i sista hand baserar sig på och utnyttjar alla kapitalismens förtryck. Vi måste avskaffa privategendomen och upprätta en arbetarstat, där vi kan göra kvinnors obetalda hemarbete offentligt – och således för första gången på tusentals år befria kvinnor från hemmets slaveri, tillsammans med resten av mänskligheten.
Ryska revolutionen
Passet därefter handlade om den ryska revolutionen 1917 och inleddes av Ylva Vinberg. Nyckeln till att förstå den ryska revolutionen är att den ryska borgerligheten kom in på scenen för sent, var för liten och för bunden till den feodala jordägarklassen och imperialismen för att kunna leda en borgerlig revolution på samma sätt som borgarklassen gjort i exempelvis Storbritannien och Frankrike. Och bönderna var för splittrade för att kunna leda en framgångsrik revolution själva.
I stället föll uppgiften på arbetarklassen, men som i sin kamp emot feodalismen också kom i konflikt med den framväxande kapitalismen och borgarklassen – de drevs därför till en kamp om makten med borgarklassen. Att de lyckades störta tsaren och sedan borgarklassen berodde på att de till skillnad från arbetarklassen i följande revolutioner hade en ledning i det revolutionära Bolsjevikpartiet lett av Lenin och Trotskij. Arbetarklassen var liten och förhållandevis svag, men man hade enorma trupper i form av hundra miljoner bönder som gjorde uppror samtidigt som arbetarklassen. Man tog makten och lyckades slå tillbaka 21 invaderande arméer, inklusive alla huvudsakliga imperialistmakter, samt den Vita armen.
Den ryska revolutionen urartade till följd av landets isolering i extrem fattigdom, där en byråkrati kunde ta makten ifrån arbetarklassen. Den stalinistiska diktaturen som följde var därav ingen verklig socialism utan en karikatyr på socialism och hade väldigt lite gemensamt med den verkliga arbetardemokrati som etablerades under revolutionens första år. Den innebar tvärtom ett grundläggande brott med denna. Trots den stalinistiska kontrarevolutionen, som bara behöll den nationaliserade planerade ekonomin, är den ryska revolutionen ett enormt inspirerande exempel för alla som kämpar för socialism idag.
Fascism och bonapartism
Lördagens sista pass inleddes av Stefan Kangas från Göteborg som började med att reda ut begreppet fascism. Fascismen är en våldsam rörelse som utgör ett fysiskt hot mot arbetarklassens kamp och organisering. Med avstamp främst i exemplen Tyskland och Italien förklarade han att den har sin bas i småborgerligheten. Den finansierades och stöddes samtidigt av borgarklassen, som till en början använde dem som en slags stödtrupp till staten för att attackera och hota arbetarrörelsen Men när krisen fördjupades blev de tvungna att krossa arbetarnas självständiga organisering, och slöt då upp bakom fascismen för att ge dem makten och utrymme att eliminera arbetarrörelsen. Detta skedde efter den italienska revolutionen 1918-1920 misslyckats, då de förde Mussolini till makten, efter två misslyckade revolutioner i Tyskland då de förde Hitler till makten och i Spanien, då de förde Franco till makten efter den misslyckade spanska revolutionen.
Men för att kunna krossa arbetarrörelsen måste fascismen få en massbas i form av en utblottad och desperat småborgerlighet samt trasproletära element. Men i och med den fortsatta proletariseringen av massorna som koncentrationen av kapitalet innebär, så har idag inte fascismen samma grund i massan som den hade under 30-talets Tyskland. Detta syns tydligt bland exempelvis studenter och lärare, som tidigare ofta varit fascismens stödtrupper, men som nu ofta utgör de mest radikala delarna av arbetarklassen.
Som de senaste fascistattackerna i Sverige visar så utgör fascister dock en viss fara för enskilda kamrater i vänstern och ökar otryggheten. Det är därmed centralt att arbetarrörelsen organiserar ett självförsvar. Det är tydligt att vi inte kan lita på polisen att skydda oss. Men i sista hand kan fascismens hot endast avvärjas genom att kapitalismen avskaffas, eftersom den driver in vissa skikt i reaktionens armar.
Efter passet om Fascism och bonapartism visades filmen From tsar to Lenin, som fördjupade diskussionen om den ryska revolutionen. Under kvällen fortsatte diskussionerna under den stödfest som arrangerades i anslutning till studiehelgen.
Spanska revolutionen
På söndagsmorgonen fortsatte studiehelgen med ett pass om spanska revolutionen. Johan Nystedt från Piteå berättade i sin inledning bland annat om vikten av ett sant revolutionärt ledarskap som vid en revolutionär situation kan styra massans enorma kraft till förändring. Johan citerade Trotskij, som förklarade att arbetarklassen i Spanien hade kunnat genomföra revolutionen tio gånger om, om det bara hade funnits ett bolsjevikparti att leda dem.
Precis som i Ryssland var Spanien ett halv feodalt land vid revolutionens utbrott. Bondeklassen var av betydande storlek och arbetarklassen liten, men den var samtidigt betydligt större och starkare än den ryska arbetarklassen. Och den ihållande kampen och revolutionära stämningen visar på en oerhörd kampvilja bland arbetarna, som trots ledningens förräderi och svek mot revolutionen, fortfarande gav sina liv för att förhindra ett fascistiskt övertagande. Det lyckades dock inte och visar att arbetarklassen för att kunna krossa fascismen behöver ett revolutionärt alternativ att kämpa för.
Bygg marxismens styrkor!
Stefan Kangas inledde helgens sista och kanske viktigaste pass. Den ryska och den spanska revolutionen visar på ett positivt respektive ett negativt sätt, på den avgörande rollen som det revolutionära ledarskapet har. Under en revolutionär process hinner inte arbetarklassen lära sig allt den måste kunna för att lyckas ta makten från en organiserad och mäktig härskarklass – den kunskapen och den organisationen måste redan finnas där.
Vi befinner oss inte i en förrevolutionär situation i Sverige än, och den ekonomiska krisen har inte nått hit med sin fulla kraft än. Detta ger oss tid, men det är en tid vi måste ta väl till vara på! Arbetarrörelsen måste bryta med reformismen och ställa sig på marxismens grunder – och för att det ska ske måste vi bygga marxismens styrkor idag.