En liberal student i Köpenhamn låtsades vara intresserad av marxism, i syfte att finna “hemligheten bakom kommunisternas ökade popularitet”. Hans publicerade sina betraktelser i Berlingske, en av Danmarks största tidningar. Nedan publicerar vi ett utdrag ur hans långa men roliga och faktiskt insiktsfulla artikel.
Det nygrundade ”Revolutionära Kommunistiska Partiet” (tidigare ”Revolutionära Socialister”) ökar i medlemsantal och stöd.
Och det var just hemligheten bakom kommunisternas ökande popularitet som jag satte mig för att undersöka när jag för några dagar sedan kort ”infiltrerade” en av partiets många grupper i Köpenhamn.
Och med ”infiltrera” menar jag att en ung, vältalig, intelligent och till synes öppensinnad kommunist, efter ett kort samtal där jag uttryckte ett intresse för marxismen, bjöd in mig till ett av partiets veckomöten. Jag tackade ja.
Låt mig vara ärlig. Jag vet inte vad jag förväntade mig. Kanske en liten samling nostalgiker i militäruniformer som längtar tillbaka till Sovjetunionens storhetstid och drömmer om att återinföra femårsplanerna.
…
Mötet inleddes med en lång föredragning från en av avdelningens relativt nya medlemmar. Ämnet? Hur postmodernismens fokus på individuell identitet försvagar klasskampen.
Marxistisk skolning
Presentationen, som var väl förberedd och välformulerad, tog ungefär en halvtimme, varefter en nästan två timmar lång debatt följde bland de övriga medlemmarna. Alla, även jag som icke troende utomstående, tilläts uttrycka sina åsikter.
Nivån och djupet på diskussionen skulle få de flesta att tappa hakan. Även relativt oerfarna deltagare kunde citera och förstå marxistiska verk och argumentera välformulerat utifrån dem.
Alla slängde sig med breda kunskaper om allt från socioekonomiska förhållanden och ekonomisk historia till krigshistoria och filosofi. Revolutionära kommunistiska partiet måste sägas kunna utbilda och träna sina medlemmar till en grad som gör det möjligt för dem att klart och övertygande presentera det marxistiska budskapet.
Även de mest nyanlända medlemmarna, den minsta gemensamma nämnaren, befann sig på en högre nivå än den genomsnittlige dansken och den genomsnittlige liberalen, trots olika åldersgrupper och relativt stora skillnader i de enskilda medlemmarnas utbildningsbakgrund.
Alla medlemmar, nya som gamla, uppmuntras uppenbarligen att fördjupa sig intellektuellt och studera marxistisk teori grundligt. Dessutom lär de sig att formulera sina kunskaper som argument, att skriva tal, att debattera och så vidare. Även en relativt ny och ung partimedlem kan betraktas som en topptrimmad, väloljad maskin när det gäller att försvara den marxist-leninistiska visionen.
…
En del av marxismens framgångar kan tillskrivas det faktum att den, utan att be om ursäkt för sig själv, faktiskt försöker leverera klara och entydiga svar på mänsklighetens problem – stora som små.
Detta gör att ett brett spektrum av befolkningen kan förstå och sympatisera med marxismens budskap, och den kompromisslösa utgångspunkten i marxistisk teori tilltalar den yngre generationen av befolkningen, vars dagliga liv alltmer präglas av rädsla för klimatkris, krig och ekonomisk kollaps, och som i allt högre grad kräver tydliga svar på dessa angelägna frågor.
…
Jag har själv varit liberal större delen av mitt liv och har kommit till ett stort antal forum vars aktiviteter och diskussioner baserats på det liberala idealet. Och jag måste tyvärr erkänna att jag aldrig har upplevt ett sådant forum där den genomsnittlige medlemmen varit i närheten av att vara så vältränad i argumentation, så välartikulerad eller så teoretiskt väl förberedd som på Revolutionära Kommunistiska Partiets veckomöte.
…
Den genomsnittlige medlemmen i Revolutionära Kommunistiska Partiet är inte rädd för att möta den vanlige dansken med teoretiskt grundade förklaringar av världens problem och tillhörande lösningar.
De är inte rädda för att citera Lenin mitt på Nørreport Station, trots kritiska tillrop från förbipasserande. Få liberaler skulle ha viljan eller förmågan att ställa sig upp och citera Ludwig von Mises i samma situation – om de nu har läst honom överhuvudtaget.
…
Faktum är att liberalismen i sin rena form håller på att dö ut i snabb takt. Om vi vill stoppa detta måste vi göra oss av med vår arrogans.
…
Vi måste återupptäcka och studera teorin grundligt. Och vi måste våga föra fram samma teori på ett kompromisslöst sätt till försvar för individens frihet. Detta kommer att kräva att den genomsnittlige liberalen vässar sin debattförmåga, vilket endast kan uppnås genom en högre grad av organisation och utbildning.
Vi måste inse att den ideologiska striden fortfarande rasar och att vi för att vinna denna strid inte kan förneka behovet av en allvarlig vapenuppgradering. Om du är osäker på hur du ska göra det kan jag rekommendera ett besök hos Revolutionära Kommunistiska Partiet.