Under det senaste året har hundratusentals människor i sydöstra Turkiet fått sina städer och bostadsområden förstörda av den turkiska arméns urskillningslösa och barbariska attacker. Tusentals oskyldiga människor har satts i fängelse och hundratals män, kvinnor och barn har mördats i det barbariska inbördeskrig som Erdogans regim för mot den kurdiska befolkningen i Turkiet.
Den 16 december 2015 införde statens säkerhetsstyrkor ett utegångsförbud i städerna Cizre och Silopi. Det här kom samtidigt som utegångsförbuden fortsatte i stora delar av Diyarbakir (Amed), där det pågått i två veckor samtidigt som det varit stora och urskillningslösa attacker. Stridsvagnar har patrullerat gatorna, och tillsammans med tusentals soldater har de skjutit helt urskillningslöst mot civila mål runtom i de belägrade delarna. Hittills har minst åtta personer dödats under den här perioden, men siffrorna kommer definitivt att öka dramatiskt eftersom staten förbereder ett stort anfall av Silopi och Cizre.
Under den senaste perioden har dessa två städer varit i spetsen för de demokratiska rörelserna i de kurdiska områderna. Där har rörelsen kämpat emot den odemokratiska regeringen genom att bilda ”autonoma” eller självständiga områden – det vill säga, mycket demokratiska strukturer som involverar folket i det lokala beslutsfattandet.
Den kurdiska vänstern och den kurdiska demokratiska rörelsen har under det senaste året blivit det största hindret i Erdogans väg. Vänsterpartiet HDP lyckades, tack vare sitt radikala program, med att anknyta till den växande klasskampen och missnöjet hos den turkiska ungdomen och arbetarklassen. På så sätt kunde de avstyra Erdogans planer på att ändra landets konstitution för att koncentrera mer makt i sina egna händer. Att då piska upp anti-kurdiska stämningar är ett försök från hans sida att splittra de turkiska och kurdiska arbetarna, i ett desperat försök att försvaga den växande oppositionen mot hans styre.
Erdogan har bestämt sig för att krossa den kurdiska rörelsen, som också är den mest effektiva av de krafter som slåss mot hans jihadistiska trupper i Syrien. Han har siktat in sig på Cizre och Silopi eftersom de utmärker sig i radikaliseringsprocessen som sker i Turkiet, och för att de är relativt isolerade och inte en del av ett större ”autonomt” område. Genom att dränka motståndet i blod där, så hoppas han kunna krossa resten av rörelsen innan han slår ner på den helt och fullt. Därför är uppmaningen från DBP [Democratic Regions Party] till ”oavbrutet massmotstånd” i hela den sydöstra regionen väldigt viktig, eftersom det är ett sätt att bryta de två städernas isolering. Den här uppmaningen behöver åtföljas av en stor kampanj bland turkiska arbetare och unga, från alla Turkiets revolutionära krafter, för att kunna ena landets arbetarklass mot den reaktionära regimen.
Vi noterar också att de här brutala attackerna äger rum samtidigt som EU återigen har öppnat medlemskapsförhandlingar med Turkiet. Det visar tydligt vilket hyckleri som döljer sig bakom Angela Merkels och de andra EU-toppolitikernas ”demokratiska” fasad – de är beredda att i tysthet ge sitt stöd till Erdogans grymhet för att gynna sina egna smala intressen och intressena hos den europeiska kapitalismen.
Den Internationella Marxistiska Tendensen (www.marxist.com) stöttar helhjärtat den masskamp som det kurdiska folket i Turkiet för mot Erdogans regims barbariska inbördeskrig. Vi uppmanar alla våra sympatisörer att ta upp frågan i sina organisationer, fackföreningar, skolor och arbetsplatser, att anta resolutioner där ni uttrycker ert stöd för den kurdiska kampen och att delta i protester och demonstrationer.
- Ned med Erdogans krig mot kurderna!
- Ned med Erdogans skurk- och mördarregering!
- Ned med rasism och nationalism!
- En attack mot en är en attack mot alla – proletärer i alla länder, förena er!