1000 karlstadbor tar strid mot nedskärningarna i skolan

Onsdagen den 27 mars slöt 1000 personer upp i den största demonstrationen i Karlstad på flera år. Vi kommunister var på plats och förde fram kravet på en lärarstrejk. Gensvaret vi fick från deltagarna på demonstrationen var enormt! 

Lärare efter lärare vi pratade med sa att de deltog i demonstrationståget för att stå upp för sina elever. 32 miljoner kronor saknas i skolbudgeten, och nära 120 tjänster ska varslas. Nedskärningar i skolan får allvarliga konsekvenser i form av usla förutsättningar för elever inför framtida utbildning, mindre trygghet och stöttning för elever, brist på nödvändiga resurser och otillräcklig stöttning för elever med särskilda behov.

Det fanns även en stor oro kring vad dessa nedskärningar skulle innebära för lärarna själva. Utöver att många kommer förlora sina jobb kommer situationen på arbetsplatsen förvärras för dem som blir kvar, med ökad arbetsbelastning och överarbete. Flera lärare nämnde att allt fler blir sjukskrivna för att de helt enkelt inte orkar mer. Nedskärningarna kommer att göra en redan ohållbar situation ännu värre. På Stodeneskolan innebär nedskärningarna att hela 20 procent av personalen inte kan arbeta kvar. 

NWT publicerade tidigare i veckan insändare, där lärare efter lärare beskriver en helt ohållbar situation: “Att se nedmonteringen av personaltätheten i Karlstads förskolor och skolor är som ett hugg i ryggen. Kommunens sjuktal bland lärare som är skyhöga redan nu på grund av arbetsbelastningen kommer garanterat bli ännu högre med alla besparingar. Detta kommer att sluta i katastrof.”

Trots årtionden av nedskärningar och privatiseringar i svensk skola har ledningen i fackförbundet vägrat ta strid mot försämringarna. Istället för att ta kamp så vädjar man till politikernas goda samvete. Samma politiker som år efter år genomfört nedskärningar och sålt ut svensk skola till kapitalister. Efter demonstrationen i Karlstad lämnade ledningen i facket över en namninsamling till politikerna i kommunfullmäktige. Liknande saker har gjorts många gånger förut, utan resultat.

För att ställa krav på facket och uppmärksamma ledningens feghet anordnade vi kommunister en egen namnlista på demonstrationen. Under parollen “Rädda skolan, strejka nu!” uppmanade vi lärarna på demonstrationen att ta strid mot nedskärningarna. Många nästan ryckte namninsamlingen ur våra händer för att de var så ivriga att skriva under. “Det är det jag har sagt i flera år, att det behövs en strejk”, säger en lärare vi pratat med på demonstrationen. ”En lärarstrejk kommer ha stora konsekvenser, men det är ju meningen!” säger en annan. Det var tydligt att majoriteten av de som var där var redo att ta kampen för skolan och gå ut i strejk. Namninsamlingen med ungefär 400 namn lämnades sedan över till en smått förvånad ordförande i facket i slutet av demonstrationen.

Fackledarna som var på plats kände uppenbarligen inte samma entusiasm kring vår paroll. De var upprörda att vi ens pratade om strejk och ville helst inte att vi kommunister ens skulle vara där, eftersom demonstrationen tydligen var “opolitisk”. Hur en demonstration mot ett politiskt beslut om nedskärningar är opolitisk kan man ju fundera över. Medlemmarna märkte också av skillnaden i inställning mellan dem och ledningen: “Det verkar som att facket inte vill det [strejka], men det är det som krävs.” säger en lärare vi pratat med.

Fler och fler arbetare börjar inse att det som krävs för att ta strid mot nedskärningar är klasskamp och om ledningen i facket håller tillbaka kampen så är de en del av problemet. Som en annan lärare skriver ytterligare en insändare till VF

“Som medlem förväntar jag mig att facket börjar vidta stridsåtgärder istället för slagord. Det har gått så lång tid nu att fackförbundet paradoxalt nog framstår som medskyldigt till demonteringen av lärarnas och eleverna försämrade förutsättningar. Jag är trött på brösttoner och plakat där vi ber om småsmulor när det är hela systemet som måste förändras DIREKT.”

Vi kan inte förvänta oss att politikerna ska lösa krisen åt oss – det kommer de aldrig att göra. Vill vi ha mer resurser till skolan måste vi använda det enda vapen som fungerar: strejken. Vi måste sätta press på facket att ta strid för sina medlemmar och för skolan. Vägrar de det kan lärarna organisera en strejk på egen hand. När arbetarklassen strejkar, med eller utan tillåtelse, stannar samhället. Tillsammans har vi en styrka utan motstycke. Det är dags att använda den.

  • Lärare, upp till kamp! Vi står bakom er!
  • Ta strid för fler lärare, mer resurser och högre löner!
  • Rädda skolan, strejka nu!

Adam Karlsson

Amelia Granlund

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,173FansGilla
2,232FöljareFölj
812FöljareFölj
2,021FöljareFölj
680PrenumeranterPrenumerera

Senaste Artiklarna