Växande orosmoln över Kina

Med en enorm kris i fastighetssektorn, inbromsning i tillverkningsindustrin, svag konsumtion, minskad handel och en snabbt stigande ungdomsarbetslöshet står regimen i Kina inför ett svårt val – och oavsett vad man gör så kommer man göra fel. På dagordningen står kris och klasskamp.

Den 17 augusti ansökte Evergrande Group om konkursskydd i USA för att skydda sina amerikanska tillgångar, och den 28 augusti så återupptogs handeln i deras aktie återigen efter att företaget varit avstängt i 17 månader. Föga förvånande föll då aktien med nästan 90 procent.

Evergrande Group är Kinas näst största fastighetsbolag och världens mest skuldsatta. I slutet av 2022 hade de skulder på 330 miljarder dollar, men tillgångar på endast 245 miljarder. Men företaget är inget unikt exempel. Nyligen ställde Country Garden in och sköt upp återbetalningar till ett värde på över 360 miljoner dollar.

Hela fastighetssektorn är i gungning. Kina har bland de högsta företagsskulderna i världen (obs, Sverige ligger på en liknande nivå). Deras företagsskulder motsvarar 160 procent av BNP, och särskilt skuldtyngd är fastighetssektorn. Dessutom har priserna på bostäder fortsatt att falla. Över 60 procent av de fastighetsbolag som publicerat sina delårsrapporter redovisar förluster, och det är i en sektor som står för nästan 30 procent av Kinas BNP.

Detta innebär i sin tur att fastighetsbolagen köper mindre mark för att bygga bostäder, vilket har stora konsekvenser för de lokala myndigheterna som också dras med enorma skulder, motsvarande 76 procent av BNP. Försäljning av mark till fastighetsbolagen stod för 66,5 procent av deras intäkter.

Utöver det börjar tillverkningsindustrin tappa fart, och backade för femte månaden i rad i augusti, samtidigt som de protektionistiska åtgärderna ökat och handeln minskar.

Amerikansk import från Kina har minskat med 25 procent det senaste året. Joe Biden skrev nyligen en exekutiv presidentorder som införde nya restriktioner på amerikanska investeringar i företag kopplade till Kinas kommunistparti. De fyra största amerikanska bankerna har minskat sina investeringar i Kina med 16 procent i år, och två av USA:s största pensionsfonder och förmögenhetsförvaltare, Vanguard och Van Eck, planerar att dra sig ur Kina. 

Även EU har börjat granska och begränsa kinesiska investeringar i Europa. Enligt en ny undersökning stoppades tio av sexton planerade avtal med kinesiska investerare förra året (varav en tredjedel gällde halvledare). Kinas investeringar i Europa har fallit från 47,4 miljarder euro 2016 till 7,9 miljarder 2022 enligt en ny undersökning gjord av tankesmedjan Merics i Berlin och forskningsgruppen Rhodium Group.

Allt fler förutspår nu en sjunkande tillväxt för Kina. JP Morgan Chase och Brittiska Barclays sänkte nyligen sina prognoser för Kinas tillväxt till under 5 procent

För Kinas ungdomar är detta en mardröm. Ungdomsarbetslösheten har ökat snabbt och i juni nådde den 21,3 procent, även om den faktiska arbetslösheten antagligen är mycket högre (bland annat ingår inte ungdomar som mot betalning utför hushållssysslor åt sina föräldrar i statistiken). För juli har den nationella statistikbyrån inte ens redovisat siffrorna, som lär ha stigit snabbt efter att rekordmånga tog examen i somras. Förklaringen till att man inte publicerat siffrorna enligt Fu Linghui, talesperson på statistikbyrån, är att statistiken måste ”förbättras”, men detta beslut väckte snabbt reaktioner på sociala medier där många häcklade beskedet: 

”Just nu är det här deras enda effektiva politik för att hantera hög ungdomsarbetslöshet”, som en användare skrev på Weibo.

Allt detta har i sin tur en enorm effekt på efterfrågan och konsumtion, vilket gör att Kina till skillnad från alla andra länder har problem med deflation. 

“Det största ekonomiska problemet i världen just nu är en kronisk brist på efterfrågan i Kina”, skriver Robin Harding på Financial Times

En verklig nedgång för den kinesiska ekonomin, världens näst största ekonomi, kommer även innebära stora konsekvenser för resten av Asien och världsekonomin, inte minst för Sverige. 

“För att använda ett gammalt ordspråk, när Kina nyser, blir Asien förkyld” sa Vincent Tsui, analytiker vid forskargruppen Gavekal i Peking.

Xi Jinping och det så kallade Kommunistpartiet står inför en omöjlig ekvation. Ekonomins nedgång gör att allt fler kräver stimulanser och räddningspaket, men samtidigt dras landet redan med enorma skuldberg. Man vill undvika att krisen i fastighetssektorn sprider sig till resten av ekonomin, men man vill samtidigt minska överbelåningen, och med fallande bostadspriser och bristande efterfrågan så kan man heller inte bygga sig ur krisen. Oavsett vad man gör så kommer man göra fel. 

Krisen i ekonomin visar att Kina inte är något undantag från världsekonomins kris. “Socialism med kinesiska karaktärsdrag” avslöjar sig för vad det verkligen är – en krisande kapitalism. Och med kapitalismens kris kommer också klasskamp.

De miljontals studenter som idag möts av ett rått samhälle kommer inte att “svälja bitterheten” som Xi Jinping önskade i en artikel i regimtrogna Folkets Dagblad i maj. Ungdomar var ledande i trenden 2021 som kallas tangping, att “ligga platt”, som var en protest mot den enorma arbetshetsen i Kina. De stod i första ledet i protesterna mot Covid-19-restriktionerna 2022. Nu har missnöjet bland unga tagit sig uttryck i virala memes inspirerade av en hundra år gammal novell. Historien om Kong Yiji, en utbildad man men som levde ett liv i fattigdom, har blivit kodord för missnöjet bland miljontals unga studenter i Kina. Det är bara en tidsfråga innan detta missnöje spiller över på gator och torg.

Men även arbetarklassen har börjat ta större steg in på den politiska arenan, som protesterna mot bankerna i Henan eller på Foxconn-fabriken 2022. 

Den kinesiska kapitalismens guldålder är över. På dagordningen står kris och ökad klasskamp, och när den kinesiska arbetarklassen verkligen börjar röra på sig så kommer världen att skaka.

Kina är ett rikt land med en utvecklad teknologi. Genom att störta regimen och den inhemska borgarklassen och upprätta en planerad ekonomi under arbetarklassens demokratiska kontroll, kan dessa resurser användas på ett rationellt sätt i enlighet med majoritetens behov och intressen. Endast på så sätt kan den kinesiska arbetarklassen bygga ett verkligt kommunistiskt samhälle.

Niki Brodin Larsson

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,166FansGilla
2,325FöljareFölj
1,114FöljareFölj
2,021FöljareFölj
698PrenumeranterPrenumerera

Senaste Artiklarna