Har du råd att betala 15 procent mer i hyra? Enligt Rikard Ljunggren, VD för Fastighetsägarna GFR, vore det “ganska rimligt” om du gjorde det. Förhandlingarna om nästa års hyror har börjat och deras krav är en ökning med 15,4 procent.
Från Rikards synvinkel är det såklart helt logiskt. En undersökning från Hyresgästföreningen visade att ägarnas vinst per hyreskrona under perioden 2018–2022 var 28 procent – 143 miljarder kronor.
Förra året var Fastighetsägarnas första bud 12 procent. Efter förhandlingar blev den genomsnittliga höjningen 5,2, vilket var den högsta höjningen på 30 år.
Fråga nu valfri person som redan fått den höjningen, och som dessutom sett kostnaderna för mat, transport och el gå upp, hur väl de skulle klara av en månadshyra som ökar med hundratals – kanske över tusen – kronor i månaden.
Bostadsbrist
Men innan du ens behöver oroa dig för höga hyror måste du först och främst få tag på en lägenhet – vilket blir svårare och svårare, inte minst i huvudstaden.
Bara i Stockholms bostadskö står 850 000 personer. Det är en tredjedel av antalet som bor i hela Stockholms storstadsområde. Den genomsnittliga kötiden för att få en lägenhet har ökat från strax över tre år 1994, till nio år idag. I innerstaden har tiden ökat från sju till tjugo år.
Det skulle behövas ett nytt miljonprogram bara för att täcka behovet i huvudstaden.
Men något sådant planeras inte.
Byggkris
År 2021–2023 sjönk bostadsbyggandet med 70 procent. I Stockholms län beräknade kommunerna att det skulle byggas 22 000 nya bostäder under förra året, men bara 7346 blev av.
Utöver “vanliga” bostäder ökar också behovet av specialbostäder, till exempel anpassade för äldre eller funktionsnedsatta. De ynka 560 sådana bostäder som planeras i Stockholm i år är inte i närheten av att täcka behovet.
Bara under det första halvåret i år gick 1150 byggföretag i konkurs i hela landet. Byggkrisen kan kosta Sverige 1000 miljarder kronor till år 2030, enligt Stockholms handelskammare. Men redan nu kostar den för de som jobbar i byggbranschen.
Under 2023 varslades 9166 byggarbetare om uppsägning, en ökning med 154 procent mot året innan. I januari var arbetslösheten i Byggnads a-kassa den högsta på tio år. Bland arkitekter ökade arbetslösheten från 2,5 procent i januari 2023 till 10,1 procent i augusti i år.
För ett nytt miljonprogram
Högerns lösningar är som vanligt att försämra för arbetare och gynna rika: inför marknadshyror, höj rot-avdraget så att välbeställda kan renovera bort krisen, ändra reglerna för bygglov så att man tillåts bygga mindre lägenheter utan fönster.
Marknadshyror skulle innebära hyreshöjningar på 30–50 procent enligt Hyresgästföreningen. Att lösa krisen genom att arbetare accepterar att bo i bunkrar eller i skokartonger genom nya byggregler liknar snarare en dystopisk film än ett politiskt förslag.
Vänsterpartiets lösning är uppenbarligen inte lika arbetarfientlig, men otillräcklig. De kallar det “Sverigejobb” – att staten ska gå in och hjälpa de privata företagen. Bland annat ska staten betala 80 procent av lönen för byggarbetare.
Logiken är enkel: om staten ger kapitalisterna tillräckligt med pengar, drabbas inte arbetarna lika hårt. Men vi borde inte rädda kapitalisterna, vi borde ta över deras företag.
Vi behöver ett nytt miljonprogram för att få bostäder åt alla och samtidigt rädda jobben i byggbranschen. För att åstadkomma det måste fastighets- och byggföretagen exproprieras under arbetarklassens kontroll.
Under arbetarkontroll skulle resurserna planeras efter de behov som finns i landet. Det behövs bostäder, det finns tiotusentals arbetare som vill bygga dem, och framförallt finns pengarna – de finns bara i fel fickor.