I år har det hittills dött 36 personer på arbetsplatsen och över 3000 personer dör varje år till resultat av faktorer relaterade till arbetet som cancer och ökad stress. Samtidigt gör företagen större vinster än någonsin under kapitalismens svindleri.
Bara förra året rapporterades det in 35400 arbetsplatsolyckor allvarliga nog att leda till sjukskrivning. Allvarliga olyckor leder dock sällan till rättsliga påföljder, med 220 dödsolyckor och endast 6 fällande domar mellan 2017-2021 och i de fall där domar delats ut har det milt sagt varit lindrigt. När en 24-åring ramlade igenom ett rostigt gallergolv och dog på statliga LKAB:s pelletsfabrik 2018 kunde bolaget undvika en rättegång genom att acceptera ett strafföreläggande på 3 miljoner kronor. Det är det högsta ett företag behöver betala, och pengarna betalades därefter direkt tillbaka till staten. Samtidigt kunde LKAB nöja sig med en vinst på 6,7 miljarder kronor samma år och de ansvariga på plats friades helt.
Under den rådande krisen frodas dessa förhållanden på en allt högre skala, såsom på storfabriken Northvolt. En kamrat i Revolution har precis börjat jobba på fabriken och kan vittna. Batteriproduktion kräver extremt låg luftfuktighet i hallarna, men det medför att det blir svårt att andas under arbetets gång. Samtidigt tvingas man till 12-timmars arbetsskift under konstant hets, med undermåliga arbetskläder, och man får inte ens stanna upp för att kunna dricka. Northvolt kräver vinst, och cheferna trycker på att arbetet ska fortsätta både under raster och efter arbetstid men nöjer sig själv med att dirigera folk från sina kontor.
Det är bara en tidsfråga innan det leder till allvarliga olyckor, men förhållandena är inte unika för LKAB eller Northvolt, utan är en direkt konsekvens av att aktieägarnas vinster går före arbetarnas liv.
Detta är det enda tillvägagångssättet för de företag som vill konkurrera på den fria marknaden. Under det här systemet räknas inte heller utbrändheten, sjukdomarna och stressen som leder till tusentals indirekta dödsfall varje år som brott – det är i bästa fall siffror som försvinner i statistiken.
Det finns inga lösningar genom att be snällt, utan det krävs att facken tar till kamp, genomför skyddsstopp, organiserar, vid behov går ut i strejk och står upp för arbetarnas säkerhet.
Men i slutändan är kapitalismens konstanta vinsthets är oförenlig med säkra arbetsplatser. Den leder till misär för majoriteten och supervinster för några få lycksökare. Ett socialistiskt samhälle med direkt arbetarstyre är den enda vägen fram. Bara då kommer arbetares öden att ligga i deras egna händer.