I dag är presidentvalet i USA samtidigt som en tredje våg av coronapandemin sköljer över landet. Situationen börjar alltmer likna den i våras, med hög smittspridning, hundratusentals fler arbetslösa, miljoner utan sjukförsäkring och åter miljoner som riskerar vräkas från sina hem. Oavsett vem som vinner valet står ingen lättnad på dagordningen för den amerikanska arbetarklassen.
Enligt de officiella siffrorna har över 220 000 amerikaner hittills dött i covid-19, en femtedel av de totala dödstalen globalt. Att just USA skulle bli det land som drabbats hårdast var ingen överraskning: att prioritera kapitalisternas vinster över arbetarklassens hälsa har alltid varit den amerikanska statens främsta uppgift, speciellt i kris. Tack vare Obamas gigantiska räddningspaket efter krisen 2008 kunde bankerna redan året därpå göra rekordvinster. Notan lämnade man till arbetarklassen, som betalade med över ett årtionde av nedskärningar och misär. Missnöjet med Obama och det politiska etablissemanget ledde 2016 till valet av Trump.
Trump har svarat på den nuvarande krisen med samma medel som Obama: tusentals miljarder till bankerna och storföretagen och smulor till resten. I detta fanns det ingen oenighet mellan partierna: Demokraterna röstade också för dessa paket. Bara under det halvår som gått sedan dess har USA:s miljardärer sett sina tillgångar växa med 845 miljarder dollar, medan åtta miljoner fler nu hamnat under fattigdomsgränsen.
Räddningspaketen kommer ovanpå de skattesänkningar för 1 900 miljarder dollar som Trump gjorde under 2017, de största i landets historia. Pengarna gick främst till storföretag och höginkomsttagare, med fortsatt ökad ojämlikhet som följd. 91 av landets 500 största företag betalade noll dollar i bolagsskatt under 2018, samtidigt som 60 procent av befolkningen levde med mindre än 1000 dollar i besparingar. Dessa 60 procent hade i december 2019 ökat till 70 procent av befolkningen. 45 procent av befolkningen uppgav inga besparingar alls.
Trots att Trump gett USA:s kapitalister allt de bett om (och mer därtill) är det Joe Biden som är Wall Streets kandidat i årets presidentval. Finanssektorn har stöttat Biden med över 50 miljoner dollar, medan Trump bara fått 10 miljoner. De föredrar en mer konventionell representant för kapitalistklassen som inte river upp handelsavtal, som undviker att hälla bensin på elden när det är massrörelser på gatorna, och som kapitalisterna lättare kan kontrollera. Med andra ord: bättre för Wall Street, men samma gamla visa för USA:s arbetarklass. I Bidens föreslagna regering finns inga från vänsterfalangen kring Bernie Sanders representerade, men däremot flera republikanska guvernörer och senatorer från Bush-eran, lobbyister och nu även Ebays före detta vd.
Det har kanske aldrig varit så tydligt hur långt ifrån vanliga arbetares verklighet valcirkusen står. 30–40 miljoner amerikaner riskerar att vräkas från sina hem under 2021. Arbetslösheten går just nu kraftigt uppåt, med 900 000 nya ansökningar om arbetslöshetsersättning bara under första halvan av oktober. Av de 22 miljoner arbetstillfällen som totalt förlorades i början av pandemin hade i augusti knappt hälften återskapats. Som om inte detta vore nog har hälften av alla amerikaner över 55 års ålder inte en krona sparad till pensionen. Miljoner går i personlig konkurs varje år till följd av höga sjukvårdskostnader, och en av fyra amerikaner kan inte betala sina studielån.
Både republikaner och demokrater har cyniskt utnyttjat denna desperata situation för att plocka politiska poänger och ge ännu mer till storfinansen. Republikanerna vill se ytterligare 1800 miljarder dollar i stödpaket i kombination med en ny check på 1200 dollar till varje medborgare, i likhet med den man gav i våras. Trump vill att åtminstone checkarna på 1200 dollar skickas ut innan valet. Eftersom han står bakom dessa checkar skulle det kunna stärka hans stöd. Demokraterna, å andra sidan, vill först och främst se 2200 miljarder i stödpaket, men utan en check till varje medborgare – åtminstone inte förrän efter valet, när de själva kan dra politisk nytta av den. De har nu lyckats förhala förhandlingarna till den punkt där så verkar bli fallet. Arbetarklassen hålls alltså gisslan av de två partiernas valintressen.
Oavsett vem som sitter vid rodret efter valet så är det USA:s arbetare och unga som kommer få betala för att hålla den amerikanska kapitalismens ruttnande lik vid liv. Det behövs ett socialistiskt massparti – och möjligheten till ett sådant visas såväl av Sanders kampanjer som Black Lives Matter-rörelsen. Beväpnat med ett socialistiskt program och revolutionära kampmetoder skulle ett sådant parti kunna bli en verklig maktfaktor i amerikansk politik. Det är med detta perspektiv som våra kamrater i Socialist Revolution (IMT USA) tar sig an valet. Ut med både Demokraterna och Republikanerna, framåt för ett nytt socialistiskt parti och den amerikanska revolutionen!