8800 miljarder kronor ytterligare. Det är summan som EU-kommissionen föreslagit att EU-länderna mobilisera för att upprusta militären. Det kan jämföras med unionens totala kostnader för försvaret 2024, som uppgick till 3600 miljarder kronor, eller 1,5 procent av EU:s BNP. Enligt det nya förslaget ska man alltså utöka försvarsposten till 4 procent.
För att betala kalaset ska EU gemensamt låna enorma summor pengar, samt tillåta större budgetunderskott för att kunna lägga mer på militären. När vård, omsorg och skola offras på nedskärningarnas altare så får vi höra att “pengarna inte räcker till, vi kan inte bara trolla fram mer resurser” – men när det gäller krig är plånböckerna uppenbarligen outtömliga.
Varför? Om man ska tro politikerna, medierna och militären, står en galen rysk president redo att invadera när som helst.
“Ja, jag är säker på att Putin till och med har båda ögonen på Gotland”, fick gotlänningarna höra i maj 2024 från före detta överbefälhavare Bydén.
Nya överbefälhavaren Claesson kompletterade denna uppseendeväckande anmärkning i juli i år: “Det här är en reell hotbild… Det enda de förstår är styrka.” På frågan om när Ryssland skulle kunna attackera, svarade han direkt: “De har kapacitet att attackera oss nu.”
Statsminister Kristersson vill inte vara sämre. “Det råder inte fred i Sverige”, betonade han i januari i år på Folk och Försvars konferens. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har stämt in i kören genom en handling som internationellt sett är unik: att skicka ut en broschyr med titeln “Om krisen eller kriget kommer” till alla hushåll.
Vid verkliga hot, anses den bästa förberedelsen vanligtvis inte vara att skrämma upp folk så mycket som möjligt. Men så handlar det inte heller om ett verkligt hot mot Gotland, Svea rikes gränser eller vanliga svenskar någonstans.
Krig under vår epok kretsar kring kampen om intressesfärer, marknader, handelsvägar och råvaror. Det behövs ingen djup analys för att förstå att Gotland inte är av central betydelse för den ryska imperialismen.
En tidigare försvarschef lyfte ett särskilt korkat argument i detta avseende: att Ryssland för att erövra Baltikum, kommer att börja med Gotland! Så för att ta tre fattigare länder på 1–3 miljoner invånare vardera, varav två ligger längs den ryska gränsen och en vid den vitryska, ska Putin invadera ett mycket starkare land och utan tvivel utlösa krig med såväl de europeiska imperialistmakterna som USA?
Att ett sådant krig skulle leda till ömsesidig förstörelse genom kärnvapen, är en detalj som dessa så kallade experter verkar ha missat.
– Men Ukraina då!, ropar krigshetsarna i kör.
– Det bevisar Putins galenskap!
För den som inte minns, föregicks Ukrainakriget av att Nato – en krigsallians, skapad i konflikt med Ryssland och som domineras av den mäktigaste imperialistmakten på jorden – under ett par årtionden steg för steg omringat Ryssland. Baltstaternas Natomedlemskap är en del av detta.
Putin varnade gång på gång för att Ryssland inte skulle acceptera att även Ukraina gick med i Nato. Faktum är att USA och EU inte hade tänkt låta landet bli medlem heller. Men Biden, som precis kommit ur ett förödmjukande nederlag i Afghanistan, trodde att man kunde använda ett krig för att besegra och kuva Ryssland och pressade därför på för att inte sluta ett avtal.
Samtidigt missbedömde Putin uthålligheten i Ukrainas militär, som tränats upp med Nato-hjälp och fick stöd direkt från Washington. Han tycks ha trott att han genom en “särskild militär operation” skulle kunna få en snabb seger.
Invasionen och det utdragna blodbadet var ett faktum.
Ukrainakriget är knutet till upprustningshetsen, men inte på det sätt som medierna och politikerna påstår.
Militärt kommer Ryssland att gå ur kriget mycket starkare än man gick in i det. De har mer än fördubblat produktionen av stridsvagnar, drönare, krut, med mera sedan krigets början. Enligt en Nato-studie producerar de nästan dubbelt så många artilleripjäser som USA och EU tillsammans.
Månad för månad i år har Ryssland ökat hastigheten på framryckningarna i Ukraina. Moralen i Ukraina har samtidigt gått från att folk vid krigets början anmälde sig frivilligt, till att militären idag måste köra runt och fånga in unga män som hittills gömt sig – för att skicka dem till fronten. Korruptionen i regimen har lett till en ilska som brutit igenom den nationella enheten, ut på gatorna, i en stor rörelse mot Zelenskyj.
Samtidigt genomför Trump en kraftfull omsvängning av den amerikanska utrikespolitiken till att fokusera på kampen mot den kinesiska imperialismen, medan han försöker sluta ett avtal med Putin. Sina europeiska Nato-allierade visar han öppet förakt för. Löftena om fortsatta vapenleveranser till Ukraina är mycket osäkra.
Slutsatsen är uppenbar: imperialismen i väst går mot ett kraftfullt militärt nederlag i Ukraina, med enorma återverkningar.
Regeringar i närheten av Ryssland kommer att tänka sig för noga innan de följer USA:s och EU:s linje, som försänkt Ukraina i fruktansvärda ruiner – och i slutändan lär leda till landets uppdelning. För många kommer fördelarna med samarbete med Ryssland – inte minst billig gas och olja – att allt mer börja överväga.
Detta är ett hot mot den tyska imperialismens intressen i öst- och centraleuropa. I Västafrika har den franska imperialismen redan fått se sig utkastad, medan regimer vänt sig till rysk imperialism för stöd mot fransk och amerikansk.
För svenska imperialister är frågan om kontrollen över Baltikum extra angelägen. På regeringen.se kan man exempelvis läsa om Lettland:
“Sverige står för den största andelen av utländska direktinvesteringarna. Swedbank och SEB tillhör Lettlands största banker och ICA-ägda Rimi är ett av de största detaljhandelsföretagen. Telia och Tele2 är de största aktörerna i telekomsektorn. Södra är den största privata skogsägaren. Vidare har flera svenska företag så kallade shared services centers och backoffice-funktioner i Lettland, inte minst tack vare ett fördelaktigt löneläge.”
Med andra ord dominerar svenska kapitalister den lettiska ekonomin och kan göra stora vinster genom att betala lettiska arbetare låga löner (“fördelaktigt löneläge”). Det förklarar viljan att så snabbt som möjligt skicka dit sin militär. 600 svenska soldater skickades till Lettland tidigare i år – “För frihetens skull” om man ska tro Försvarsmakten.
Den nuvarande upprustningen sker överallt på arbetarnas bekostnad. Den som viker sig för imperialismens propaganda kommer i slutändan att behöva ta konsekvenserna: ett försvar av nedskärningar, försämringar för arbetare och stöd till borgarklassens bloddränkta äventyr utomlands.
Vi står däremot på den revolutionära internationalismens grundval. Vi är en del av Revolutionära kommunistiska internationalen som kämpar mot imperialismen i alla världens länder. I Sverige är vår huvudfiende den svenska imperialismen, och alla dess allierade i väst. Vi säger:
- Nej till upprustningen och imperialismens krig!
- Ned med Nato!
- Ned med imperialismen!