Stormigt i ekonomin, men guldregn över bankerna

Samtidigt som många har svårt att få ekonomin att gå ihop och pressas av de höga räntorna, de fortsatt höga varupriserna och lågkonjunkturen – så gör våra privata storbanker megavinster. Majoriteten av vinsterna, 21 miljarder, är en direkt gåva från staten.

För att förstå hur, behöver vi gå tillbaka lite. Före och särskilt under corona-krisen – när BNP störtdök och företag hotades av konkurs – så köpte Riksbanken mängder med obligationer: statsobligationer, bostadsobligationer och kommunlån. Man slog helt enkelt på den digitala sedelpressen och lånade ut enorma summor pengar för att rädda företagen och stimulera ekonomin. Var fjärde krona som någonsin cirkulerat i ekonomin skapades under pandemin, och de stora vinnarna av stödköpen var (som alltid) storföretagen.

Detta ledde i sin tur till den inflation som vi nu dragits med i ett par år. För ökar du mängden pengar i ekonomin utan att öka produktiviteten, produktionen av varor, i samma utsträckning, så leder det – allt annat lika – till inflation.

Detta har i sin tur tvingat Riksbanken att snabbt höja styrräntan drastiskt från noll till fyra procent, för att strypa tillförseln av billiga pengar och minska mängden pengar i ekonomin, för att på så sätt – hoppades man – dra ner inflationen. Och mycket riktigt har inflationen därefter vänt, även om KPI fortfarande ligger på för höga nivåer på 6,5 procent, men med katastrofala följder. Enligt Swedbanks senaste rapport förutspås BNP sjunka både detta och nästa år, något som bara hänt ett par gånger sedan andra världskriget. 

Detta har oundvikligen pressat arbetarklassen hårt. Man pressas från alla håll: höga varupriser, höga räntor på lånen, kris på bostadsmarknaden och lågkonjunktur på det. Men det är inte alla som det går dåligt för när Riksbanken höjer räntorna: de privata bankerna har gjort rekordvinster.

Swedbank, SEB och Handelsbanken gjorde en rörelsevinst på 36 miljarder det tredje kvartalet i år, varav en stor majoritet – hela 21 miljarder – kommer just från det som kallas “utlåning till centralbanker”. Man har alltså tagit de pengar som vanligt folk sätter in på banken och i sin tur satt in dem på Riksbankens konto, men medan vanligt folk från några tiondels procent i ränta hos banken så får de privata bankerna 3,9 procent från Riksbanken. I början av november uppgick summan som de privata bankerna lånat ut till Riksbanken till 1100 miljarder kronor, vilket förklarar varför vinsterna ökat så snabbt. 

Och som inte detta var nog så går det så dåligt för Riksbanken nu att de måste be om pengar från Riksdagen. De obligationer som de tokköpte innan och under pandemin är nämligen inte värda någonting nu när räntorna höjts snabbt. För vem är intresserade av att ta över lån med nollränta, när det finns lån med 4 procent eller högre ränta? Så nu har Riksbanken slut på pengar och måste be riksdagen – det vill säga skattebetalarna – om 80 miljarder kronor.

Vi tar det igen: (1) när ekonomin krisade under pandemin tryckte Riksbanken enorma summor pengar för att rädda storföretagen. (2) Men det ledde till inflation, så då behövde man höja räntan kraftigt, vilket storbankerna gör storvinst på, men (3) det gjorde Riksbankens lån näst intill värdelösa så då fick skattebetalarna rädda dem. Om du någonsin undrat hur den kapitalistiska ekonomin fungerar, föreställ dig bara en omvänd Robin Hood. Oavsett hur det går för ekonomin så får arbetarklassen betala medan kapitalisterna skor sig. Det är hög tid för nya ägare för storföretagen och bankerna: arbetarklassen.

Niki Brodin Larsson

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,164FansGilla
2,389FöljareFölj
1,174FöljareFölj
2,021FöljareFölj
708PrenumeranterPrenumerera

Senaste Artiklarna