Socialist Appeals kongress 2023: Optimism och beslutsamhet

Lenin formulerade en gång tre grundläggande förutsättningar för en socialistisk revolution: en arbetarklass som börjat röra på sig, en utarmad medelklass, och splittring inom den härskande klassen. Till följd av den rådande krisens djup, ser vi just nu allt detta utvecklas i Storbritannien. Det var mot denna bakgrund IMT:s brittiska sektion, Socialist Appeal, samlades för kongress i London helgen 17–19 mars.

I en revolutionär organisation är kongressens uppgift att avgöra var i den revolutionära processen vi befinner oss. Kongressen visade på enhet i denna viktiga fråga – Storbritannien är på väg in i en förrevolutionär situation.

Alan Woods, en av Socialist Appeals ledande kamrater, inledde kongressen på fredagskvällen med en diskussion om världsläget. Han förklarade att kapitalismen genom lån och stimulanser har gått långt över sina egna gränser. Som när en tecknad figur sprungit ut över ett stup och inser att han inte längre har mark under fötterna, tittar de borgerliga ekonomerna med fasa ner i avgrunden de har under sig. Världen kännetecknas av instabilitet och turbulens på alla nivåer: ekonomisk, politisk och social. Det är talande att ”permakris” valdes till årets ord av Collins ordbok.

Kongressen inleddes på fredagskvällen med en diskussion om perspektiven för världsrevolutionen, som inleddes av Alan Woods. / Bild: Socialist Appeal

Europas sjuke man

Den globala instabiliteten är särskilt påtaglig i Storbritannien. I Storbritannien leder Tories en av Europas hårdast krisdrabbade ekonomier och sjunker som en sten i opinionen. Hela landet har hamnat i ett dödläge. Storbritannien har gått från att vara ett av Europas mest stabila och politiskt sömniga länder, till att vara sprängfyllt av krutdurkar.

Alla de institutioner som tidigare fungerat som trygga stöttepelare för den härskande klassen har skakats av interna stridigheter och skandaler. Efter en rad avslöjanden om övergrepp och våldtäkter har förtroendet för polisen skadats. Sorgeperioden efter drottningens död blev kort och prins Charles är så impopulär att han till och med haft svårt att hitta musiker att spela på sin kröning. Allt fler blir ateister vilket påverkat kyrkans inflytande. Torypartiet hade under 2022 tre premiärministrar på lika många månader. Till och med den brittiska fotbollen är i kris. Detta påverkar människors medvetande.

För de brittiska arbetarna uttrycker sig kapitalismens kris framförallt som en levnadskostnadskris. Man förväntas betala notan för krisen genom sjunkande reallöner, högre arbetslöshet, höjda räntor och den högsta inflationen på 40 år. Situationen förvärras snabbt: 10 miljoner vuxna och 4 miljoner barn äter inte regelbundna måltider, och för de fattigaste i Storbritannien faller livslängden. Valet mellan ”heating or eating” gör att allt fler blir undernärda eller konstant fryser, vilket gör kroppen särskilt känslig för infektioner. The Economist har kallat den nuvarande perioden för ”The Decade of British Death”. Rob Sewell som inledde diskussionen förklarade:

”Frågan som arbetare ställer sig är: blir det bättre eller sämre? Svaret är uppenbart. Det är verkligheten som tvingar arbetarklassen ut i kamp. Vi har genomlevt en mild reaktion i 40 år, där arbetarrörelsens tidigare segrar rullats tillbaka, men nu har allt förändrats. Det vi ser är arbetarklassens återuppvaknande.”

Lördagen inleddes med att Rob Sewell, redaktör för Socialist Appeal, inledde diskussionen om perspektiven för klasskampen i Storbritannien. / Bild: Socialist Appeal

Klasskampens vindar

Krisen i det brittiska samhället har skapat krutdurkar överallt som nu smäller en efter en. En våg av strejker har dragit in hundratusentals arbetare i kampen: järnvägsarbetare, sjuksköterskor, postarbetare och lärare kämpar alla för sina villkor. Friska vindar blåser, klasskampens vindar. Stämningen hårdnar och självförtroendet ökar. Enligt opinionsundersökningar är politiker den yrkesgrupp som britter känner minst förtroende för – medan läkare och sjuksköterskor toppar. Och just nu ser vi politiker attackera läkare och sjuksköterskor. Med det kommer förtroendet för politikerna att sjunka ytterligare och bidra till en allt värre politisk kris.

På grund av pressen underifrån har fackföreningsledarna, både de som står till höger och de som står mer till vänster, lagt sig an med en mer radikal retorik. Ledarna har inte råd att vara allt för i otakt med de upprörda medlemmarna – annars riskerar de att bli avsatta. De pressas att gå mycket längre än vad de själva hade velat.

I flera fackförbund har vi redan sett en kamp för att ersätta ledare som står till höger med mer vänsterlutande. Detta är bara början. Alla fackföreningarna kommer att förnyas nedifrån och upp. Överallt ger sig en ny generation in i kampen, unga sjuksköterskor, unga lärare och så vidare.

Den ökade kampviljan har lett till en ökad politisering av det brittiska samhället. Människor diskuterar allt oftare politik vid busshållplatsen och på puben. En kamrat berättade om ett samtal han överhört mellan två brittiska medelålders kvinnor. Efter att den ena ondgjort sig över strejkerna svarade den andra: ”Vi borde alla strejka. Allt går åt skogen. Vad det här landet behöver är en revolution.”

Allt fler människor – särskilt ungdomar – letar efter revolutionära idéer. Enligt en undersökning anser en tredjedel av alla brittiska ungdomar att de är kommunister – samtidigt som reformisterna ylar om högervindar och de socialistiska idéernas död! Men det är inte socialismen som är död i ungdomars ögon, utan kapitalismen.

Socialist Appeal på frammarsch

Vi befinner oss idag i en turbulent period av revolution och kontrarevolution. Förutsättningarna för socialism har på världsskala aldrig varit bättre, arbetarklassen aldrig starkare. Det gör det svårare för borgarklassen att krossa revolutionära rörelser – arbetarklassen är allt för numerärt överlägsen, och besitter genom sin roll i produktionen redan allt för mycket makt. Men så länge arbetarklassen saknar ett revolutionärt parti för att kanalisera kampen och utmana den reformistiska ledningen då den sviker, så kan arbetarklassen inte vinna.

Socialist Appeal har nu nått 800 medlemmar, och kommer att dra igång en offensiv rekryteringskampanj med målet att bli 1000 till årets slut. Man är i full färd med att köpa ett kontor i London – ett mål hela internationalen samlat ihop pengar till. Kamrater från hela landet rapporterade om sina framgångar. I Sheffield vann kamraterna över den lokala UCU-gruppen och ledningen för studentkårens solidaritetskampanj till kravet om obegränsad strejk. Det visar de möjligheter som börjar öppna upp sig även för en liten grupp revolutionärer med en korrekt inriktning till arbetarklassens rörelse. Huruvida det finns ett revolutionärt massparti kommer att vara Storbritanniens ödesfråga. Uppgiften som marxister i Storbritannien, Sverige och över hela världen står inför är att bygga ett sådant parti. Som Marx förklarade:

”Kritikens vapen kan naturligtvis inte ersätta vapnens kritik, den materiella makten måste störtas med materiell makt, men också teorin blir till materiell makt så snart den griper tag i massorna.”

Socialist Appeals kongress 2023 visade på ett tydligt sätt med vilken beslutsamhet de brittiska kommunisterna tagit sig an denna uppgift. Revolutionärer i Sverige bör noggrant studera utvecklingen i Storbritannien – förx det som händer där, det kommer hända här. Du som redan idag dragit revolutionära slutsatser – organisera dig i kampen för socialism och kampen för människans frigörelse. Som en brittisk kamrat sa: Aldrig har det funnits en större uppgift på jorden.

Bild: Socialist Appeal

Leo Marklund

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,171FansGilla
2,226FöljareFölj
771FöljareFölj
2,021FöljareFölj
679PrenumeranterPrenumerera

Senaste Artiklarna