På regeringens hemsida stoltseras det med ”insatser” och ”satsningar” som man tillsammans med Sverigedemokraterna planerar för svenska skolan, ”ett prioriterat område för regeringen”. Men det som väntar skolan är inget annat än fortsatt kraftiga nedskärningar utan slut.
I Göteborg väntas till exempel 400 tjänster kapas från grundskolan. Framförallt är det barnskötare, fritidsledare och elevassistenter, ofta med visstidsanställning, som direkt drabbas. Linnéa Lundquist, biträdande rektor på Hammarkullsskolan, gick på eget initiativ igenom 290 skolbudgetar.
– I 98 procent av fallen skär politikerna ner på skolan, förklarar hon i tidningen Arbetet.
Enligt Sveriges Lärare är bilden densamma över hela landet. Så gott som alla kommuner gör nedskärningar.
Redan nu är ord som ’’stress’’ och ’’högre arbetsbelastning’’ dagligen på personalens läppar, vilket inte minst syntes i en undersökning om arbetsvillkor som Kommunal gjorde i de 20 största kommunerna. Om och om igen så larmar lärare och annan skolpersonal om för stora klasser och en omöjlighet att hinna med och tillgodose elevers behov.
Samtidigt har friskolor med vinst i fokus fortsatt att växa och kammar in miljontals kronor till sina aktieägare, som kan spela vidare med pengarna på börsen. Sveriges största friskolekoncern Academedia gick med 784 miljoner kronor i vinst före skatt – en ren gåva till de börshajar och riskkapitalister som fortsätter att leva som blodiglar på välfärden. När vinstutdelningen kritiserades av lärare sa Strömberg, Academedias VD:
’’Men vill man ha professionella och ansvarsfulla ägare i skolan så måste man gå med vinst. Man måste ge ägarna ränta på sina pengar, det är helt naturligt. Det man säger då man vill förbjuda vinster är nog egentligen att man inte vill ha företag i välfärden.’’
Varför ägare måste se elever som profitabla varor – inte människor – för att kunna vara ”ansvarsfulla”, förtydligade inte Strömberg. Men en sak hade han rätt i. Företag som Academedia har inget att göra i välfärden, och mycket få utanför friskolekoncernerna och deras politiska lobby vill ha dem där.
Oron för situationen har nått ända till toppen av Kommunal, där ordföranden Malin Ragnegård uttalade sig bistert om vad vi har att se fram emot:
’’Det går emot allt det som politikerna pratar väldigt varmt om: förebyggande, trygghet och integration. De här yrkesgrupperna skapar tid för lärarna att kunna ägna sig åt sitt uppdrag, men de är också en jätteviktig del för att se och möta varje barn och ungdoms behov och jobba förebyggande med lugn och trygghet i skolan.’’
Detta är såklart sant, och det är hög tid att fackförbunden inser att det inte finns någon hjälp att hämta hos våra politiker, allra minst hos högern som helt domineras av friskolelobbyn. Den enda satsningen de är beredda till är den på borgarklassens vinster.
Under kapitalismen värderas elever först i hur mycket pengar man kan suga ut ur dem under deras skolgång, sedan som arbetare i hur mycket vinst de kan producera åt kapitalisterna. För att skolan ska kunna måna om elevers bästa behöver vi nationalisera friskolekoncernerna under arbetares, föräldrars och elevers demokratiska kontroll.
Lärarfacket måste på allvar börja ta strid för mer resurser, som del av ett program för att sparka ut kapitalismen ur skolan – som första steg mot att avskaffa kapitalismen helt.