I och med en ny upphandling i Region Stockholm ställde det privata vårdföretaget Kry om sin verksamhet. Alla fysioterapeuter fick behålla sina tjänster, men på villkoret att de skrev under ett nytt avtal.
Nytt i avtalet var att “alla immateriella rättigheter automatiskt och utan inskränkning ska tillfalla arbetsgivaren som dennes egendom” som tidningen Fysioterapi rapporterat om.
Som immateriell rättighet räknas bland annat kliniska processer, exempelvis tankegången mellan att undersöka ett knä, besluta om åtgärd, planera utförandet och följa upp behandlingen. En fysioterapeut beskrev vad det skulle innebära för Fysioterapi.
“Jag skulle säga att Kry vill äga vår själ. Tanken är att vi ska vara med och utveckla den nya verksamheten, men när det står så här äger de allt som vi gör, säger och skriver. Know-how, det är ju all vår erfarenhet och allt vårt kunnande!”
Om denna del i avtalet bryts kan den anställda tvingas betala 100 000 kronor i vite för varje överträdelse. Det innebär i teorin att en fysioterapeut som skriver ner sin yrkeskunskap och för den vidare har sålt sin kunskap till Kry. Om kunskapen delats till en kollega utanför företaget kan fysioterapeuten alltså bli skyldig att betala stora summor pengar.
Även psykologer hos Kry har ställts inför hotet om de yppar information “av teknisk, kommersiell, administrativ eller annan art oavsett om informationen har dokumenterats eller inte”. I praktiken innebär ett sådant avtal att de inte kan kritisera sin arbetsplats utan att riskera betalningsskyldighet.
Dessutom förlänger vissa av avtalen “lojalitetsplikten” med fem år, vilket skulle innebära att en anställd inte får säga något som riskerar att skada företaget inom fem år efter avslutad anställning. Kry försöker i korta ordalag sätta munkavle på sina psykologer.
Privata vårdbolag som Kry vill inte bara ha personal som säljer sin arbetskraft utan även stämpla deras hantverksskicklighet som företagshemligheter. Med dessa företag inom vården får vi mer och mer utsliten personal, som tvingas att se patienterna som ytterligare en av dagens bördor för att skrapa ihop lönen – och ej att förglömma, generera 6,5 miljarder kronor ner i vårdbolagens fickor.
Med en offentligt finansierad vård hade all kunskap och yrkesskicklighet kunnat delas fritt inom och mellan yrken. Det är vad vårdarbetare runtom i landet måste kämpa för – och mot alla nedskärningar, för en säker och modern vård – offentligt finansierad och för alla!