Marxismens revolutionära filosofi

I skolan, i populärkulturen, på nyheterna – överallt får man samma budskap: förändring är inte möjlig, särskilt inte en revolutionär sådan. Om man inte har någon medveten filosofi, antar man omedvetet den härskande klassens filosofi. Mot det ställer vi marxismens revolutionära filosofi: den dialektiska materialismen.

Alla stora revolutionära explosioner i historien förde med sig filosofiska revolutioner. Upplysningen gjorde sin revolutionära appell till förnuftet och vetenskapen, som filosofi för den borgerliga revolutionen. På samma sätt bygger den socialistiska revolutionen på den vetenskapliga socialismen, marxismen. ”Utan revolutionär teori kan det inte finnas någon revolutionär rörelse”, förklarade Lenin i Vad bör göras?

Vad är marxismens filosofi?

Vi marxister är filosofiskt sett materialister, och hävdar att universum endast består av materia: ingen själ, ingen gud, ingen magi. Materialister ser tankar och idéer som reflektioner av den materiella världen. Vi har förmågan att känna och tänka för att vi har en hjärna och ett nervsystem. Dessa får intryck från verkligheten genom våra sinnesorgan.

Idealister ser verkligheten på rakt motsatt sätt. De menar att idéer är primära, och att den materiella världen är en avbild av dessa idéer. Ta Platons idévärld som exempel. Enligt Platon finns det perfekta former i universum – till exempel en perfekt cirkel – som existerar i en högre verklighet, idévärlden. Han menar att alla verkliga cirklar i vår vardag bara är ofullkomliga och kan aldrig vara perfekta på grund av deras existens som fysiska föremål. Vi ser samma nedvärdering av den materiella världen i alla religioner. 

Kampen mellan materialism och idealism har pågått i tusentals år. Idealismen dominerade under feodalismen, och i och med den borgerliga revolutionen fick materialismen en ny materiell bas. Men det var en mekanisk materialism som följde den formella logiken, där världen är statisk, oföränderlig, med fasta och eviga kategorier. Naturen framstod som ett slags urverk, utan tillfälligheter, motsättningar eller explosiva förändringar. 

Formell logik fungerar bra för tusentals uppgifter i vardagen och i vetenskapen. Man kan använda den när man lagar mat eller räknar matematik. Men för mer komplicerade fenomen med otaliga föränderliga variabler, som krig eller revolution, räcker det inte. 

I början av 1800-talet utvecklade idealisten Hegel dialektiken, från idéer som går tillbaka till de gamla grekerna. Dialektiken beskriver hur förändring och motsättningar genomsyrar allt: från naturen till våra tankar. Marx och Engels byggde vidare på dessa idéer och utvecklade en ren materialistisk förståelse av naturen, som bygger på det faktum att all materia alltid förändras – men inte på ett rätlinjigt, statiskt, enkelt sätt, utan motsägelsefullt, med språng och tvära kast. 

Dialektiken innehåller flera lagar som:

  • Motsatsernas enhet
  • Kvantitetens övergång till kvalitet och vice versa
  • Negationens negation

Motsatsernas enhet förklarar att alla fenomen bygger på motsättningar. Allt som lever dör samtidigt. Skuggor och ljus är oupplösligt bundna. Massa och energi är inte bara motsatser utan är en och samma sak, som Einstein visade. Under kapitalismen är borgarklass och arbetarklass varandras motsatser, men likväl kan det inte finnas någon borgarklass utan arbetarklass.

Övergången från kvantitet till kvalitet och vice versa ser vi i otaliga fenomen. När vatten blir till is sker det efter en viss kvantitativ temperaturförändring, som ger upphov till en plötslig grundläggande kvalitativ omvandling. På samma sätt utbryter en revolution – en grundläggande kvalitativ förändring i situationen – efter många gradvisa kvantitativa förändringar. 

Negationens negation visar hur saker upprepar sig på en högre nivå. Man kan exempelvis ta hur en växt börjar som ett frö, som gror och försvinner – negeras – för att bli till en växt, som sedan i sin tur producerar flera frön. Processen börjar om, fast på en högre nivå. Under klasskampen ser man liknande växlingar mellan kontrarevolutionära och revolutionära perioder, som avlöser och bygger på varandra.

Du kan lära dig det!

Dessa exempel bara skrapar på ytan. Dialektisk materialism är den mest moderna och fullständiga filosofi som mänskligheten har producerat och kan tillämpas på alla områden inom vetenskap och kultur.

Den marxistiska filosofin är vårt skarpaste vapen i klasskampen och alla seriösa revolutionärer måste bemästra det. Precis som allt annat i livet som är värdefullt och precis som all annan vetenskap, kräver det ett visst arbete. Men lyckligtvis har vi över 170 år av marxistiska verk, en verklig guldgruva för den som vill förändra världen!

Här är några tips att börja med:

L.D Libra

Föregående artikel
Nästa artikel

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,117FansGilla
2,589FöljareFölj
1,516FöljareFölj
2,185FöljareFölj
763PrenumeranterPrenumerera

Senaste artiklarna