Allt fler röster höjs inom Kommunal mot regeringens förslag om att inskränka strejkrätten, som ledningen har uttryckt sitt stöd för. Det har kommit en rad kritiska artiklar i den fackliga tidningen Kommunalarbetaren, men nästa steg är att mobilisera inför kongressen 21–24 maj för att tvinga ledningen att ändra politik.
Regeringen är på väg att lägga fram den största inskränkningen av strejkrätten sedan kollektivavtalslagen 1928. Förslagets konsekvenser är svåra att överblicka i sin helhet eftersom många av dess detaljer kommer att bli tydliga först efter att det är genomfört, men det är uppenbart att det är allvarligt.
Lögner från Kommunalledningen
Denna antifackliga lagstiftning har skandalöst nog accepterats av Kommunals ledning. Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund, påstod otroligt nog i Kommunalarbetaren att förslaget inte kommer att påverka strejkrätten – utan tvärtom skydda Kommunals arbetare!
Detta är felaktigt. Inskränkningen innebär att man inte får strejka om det redan finns ett avtal med ett annat fackförbund. Det öppnar för att arbetsgivare ska kunna välja och vraka mellan olika kollektivavtal för att hitta det billigaste – så kallad avtalsshopping.
Dessutom kan man inte heller strejka i rättstvister, vilket gör det enkelt för en arbetsgivare att få en hel strejk förbjuden genom att väcka en fråga som skulle kunna tas upp i en domstol. Enligt Arbetsdomstolen innebär det också att politiska strejker blir förbjudna.
Många av oss möter nedskärningar och ett allt tuffare jobb, som orsakar stress, oro och alltfler av oss blir sjukskrivna. Den nya lagstiftningen kommer att användas för att försämra våra villkor ytterligare.
Camilla Ingman, vice ordförande för Kommunals arbetsplatsklubb Umeå Trafik, förklarar i en debattartikel i Kommunalarbetaren mycket riktigt att:
”Att våra fackledningar är de som ligger bakom det här, är verkligen århundradets fackliga svek. Det synliggör också att de i toppen av våra fackförbund inte agerar i medlemmarnas intresse.”
Som medlemmar i Kommunal har vi hört från flera håll att fackföreningsledningen hotat sektioner och avdelningar med uteslutning om de tar uttalanden till stöd för Hamnarbetarförbundet. Att visa solidaritet med hamnarbetarna påstår de är att ”förråda” lojaliteten till Kommunal och LO. På samma sätt har de försökt tysta ner strejkrättsfrågan.
Men vår enda lojalitet – och det borde också gälla Kommunalledningen – är till de arbetare som kämpar för sina fackliga rättigheter. En attack mot en del av arbetarrörelsen är en attack mot oss alla.
Vi behöver kämpa tillbaka
Kommunal har mer än en halv miljon medlemmar, och skulle fortfarande kunna mobilisera dem för att stoppa den nya strejkrättslagstiftningen. Men det skulle kräva att alla arbets- och skyddsombud runt om i landet mobiliserar sina medlemmar till lokala möten för att diskutera strejkrättsfrågan och andra frågor som är kopplade till de allt sämre arbetsvillkoren.
Kommunals kongress i maj skulle kunna bli en plattform för kampen mot lagstiftningen – och de försämringar som följer. Men det kräver att förbundet ändrar linje i grunden, och kan bara bli verklighet genom en massiv press underifrån.
Genom att anta resolutioner mot inskränkningen av strejkrätten, och kräva att Kommunal ska ta aktiv kamp mot den, kan fackklubbar runt om i landet sätta press på såväl ledarskapet som sina kongressombud.
Demonstrationer och namninsamlingar, som visar att många arbetare står bakom oppositionen i frågan, skulle kunna få en stor effekt.
De försämringar vi sett på arbetsmarknaden de senaste åren kommer inte att vara de sista, utan är tvärtom bara början. Vi kan inte låta vår egen fackliga ledning hindra oss från att kämpa tillbaka.