Kina efter Dengs död

Deng Xiaopings död är inledningen till ett nytt kapitel i Kinas historia. Under de 20 år som gått sedan Mao Zedongs död, har svängningen mot att öppna ekonomin för kapitalistiska intressen förstärkt motsättningarna i det kinesiska samhället.

Den kinesiska revolutionen hade utvecklat ekonomin och på kort tid gjort Kina till en industriell stormakt. Men den galna stalinistiska teorin om ”socialism i ett land” och byråkratins diktatoriska järnhand förde in i en återvändsgränd. Maos frånfälle 1976 öppnade för en maktstrid inom byråkratin, som lyfte Deng till makten.

Deng öppnade Kinas gränser för världsmarknaden. Det var en vändpunkt, där trycket från imperialismen och de interna motsättningarna fick byråkratin under Deng att röra sig i riktning mot kapitalism. Det kallades, med Dengs ord, för ”socialism med kinesiska förtecken”.

Hycklande hyllningar

Efter nyheten om Dengs död, har de kapitalistiska media i väst fyllts av lovtal som hyllar hans åtgärder för att göra Kina till en ”marknadsekonomi”. För dem öppnade Deng dörren till återupprättelse för kapitalismen och en potentiell marknad på över en miljard människor. De tonade ner sin kritik av massakern på Himmelska Fridens Torg. Dessa hycklande gentlemän, som fällt åtskilliga ”krokodiltårar”, är fullt beredda att stödja repressiva diktaturer så länge de försvarar den privata äganderätten.

Även om stora eftergifter gjorts till kapitalismen, speciellt genom de ”ekonomiska frizoner” som inrättats, är den allra största delen av industrin fortfarande statsägd. Statliga fabriker sysselsätter majoriteten av Kinas 170 miljoner arbetare i städerna. Men statsföretagen har problem, och har tvingats till stora lån för att betala de anställdas löner.

Arbetslöshet

Massor av människor har lämnat landsbygden för att få arbete i städerna, vilket gett upphov till ökade sociala spänningar. Regimen har hamnat i ett svårt dilemma. Att fortsätta längs den inslagna kapitalistiska vägen kommer att leda till sociala utbrott. Tidskriften the Economist skriver: ”På sista tiden har allt fler rapporter kommit om att arbetarna avskedas i parti och minut från de statliga företagen, särskilt i den industrialiserade nordvästra delen av Kina. Utan tvivel har hundratusentals statsanställda, om inte miljoner, gått utan lön i månader – en växande källa till konflikt. _ Resultatet är ett enormt problem: Om de statliga företagen behåller övertaliga arbetare, förlorar de ännu mer pengar; om de avskedar dem, spär de på den bittra arbetslösa massa som saknar både arbetsmarknadsåtgärder och A-kassa. Regeringen kan inte göra något för dem.”

Rädslan för social oro håller tillbaka byråkratin, som är splittrad i frågan hur de ska fortsätta. Den stora frågan är om Dengs död kommer att innebära att ”reformerna” fortsätter eller om den leder till en bitter maktstrid inom den kinesiska byråkratin.

Medlaren borta

Deng spelade rollen av överste medlare mellan de olika fraktionerna inom byråkratin. I och med hans död, kan dessa komma i strid om vilken riktning landet ska ta. Det gamla gardet accepterade motvilligt Dengs ”reformer”, men såg med allt större misstänksamhet den växande makten hos de gryende kapitalistiska elementen. Å andra sidan vill inte den nya bourgeoisin, som skaffat sig allt större makt, dela denna makt med den gamla byråkratin. Men de yngre skikten inom byråkratin är mer öppna för pro-kapitalistiska tendenser. Den ”yngre” gruppen runt president Jiang Zemin är på väg uppåt, men Dengs frånfälle kommer oundvikligen att öka sprickorna inom den byråkratiska eliten.

Kampen i toppen, tillsammans med det ökande missnöjet underifrån, kan inspirera arbetarklassen att röra sig. Den kinesiska arbetarklassen är en av världens starkaste. Studentprotesterna på Himmelska Fridens Torg var ett förebud för vad som väntar i framtiden. Övergången till kapitalism är långt ifrån färdig. Arbetarnas missnöje ökar. Men det är inte självklart i vilken riktning Kina kommer att röra sig. Det är beroende av många saker, inkluderande rörelsen hos arbetarklassen i Ryssland och i Väst.

Förändra världen

En verklig socialistisk regim i Kina skulle förändra hela världen. Som vi skrev i en artikel till minne av massakern vid Himmelska Fridens Torg: ”Den monstruöst deformerade regim som steg fram efter revolutionen 1949 kunde inte entusiasmera arbetarna i Europa, Japan och USA. Men de senaste 45 årens erfarenheter har helt förändrat situationen. Det kraftfulla kinesiska proletariatet skulle, då det en gång tagit makten, inte acceptera en korrupt, totalitär byråkratisk regim en gång till. En modern, sund arbetarstat i Kina, som skulle appellera till hela världens arbetare, vilket studenterna på Himmelska Fridens Torg försökte göra på ett förvirrat sätt, skulle förändra hela den internationella situationen.” Bara denna väg kan tillfredsställa den kinesiska arbetarklassens ambitioner, och inleda ett nytt ärofullt kapitel i Kinas historia.

Rob Sewell

Nästa artikel

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,166FansGilla
2,325FöljareFölj
1,114FöljareFölj
2,021FöljareFölj
698PrenumeranterPrenumerera

Senaste Artiklarna