Staten och revolutionen är nödvändig läsning för alla som menar allvar med att förändra samhället.
Lenin skrev boken under den ryska revolutionens dramatiska händelser. Från sin ofrivilliga exil i Finland ville han beväpna arbetarklassen med de idéer och metoder som den behöver för att segra.
Hundra år senare är denna bok ett lika mäktigt vapen i kampen för socialism som när den en gång skrevs. Hur ska vi avskaffa kapitalismen och vad ska ersätta den?
Kapitel 1: Klassamhället och staten
- Vad är staten och varför existerar den?
- I vilken utsträckning är staten oberoende av klasserna?
- Vad menar Engels när han säger att i en demokratisk republik ”utövar rikedomen sin makt indirekt men desto säkrare”?
- Vilken ståndpunkt bör marxister ta i förhållande till den allmänna rösträtten?
- Vad menar Engels med att ”Staten ’avskaffas’ inte, den dör bort.”?
- Vad är skillnaden mellan en borgerlig stat och en arbetarstat?
Kapitel 2: Erfarenheterna från 1848–51
- Vad är proletariatets diktatur? Vad är dess syfte?
- Varför kan endast arbetarklassen störta borgarklassens styre?
- Varför behöver arbetarklassen överhuvudtaget en stat?
- Varför tvingades den ryska revolutionen att ”inrikta alla sina krafter på att förinta” den borgerliga stat som skapades i februari 1917?
- Är det tillräckligt att bara erkänna klasskampen för att vara marxist?
Kapitel 3: Erfarenheter av Pariskommunen 1871
- Vilken ståndpunkt intog Marx till Pariskommunen? Hur bör detta påverka vår inställning till andra revolutioner?
- Vilken betydelse har Marx hänvisning till ”folkrevolution” för Lenin? Hur relaterar detta till den ryska revolutionens uppgifter?
- Varför misslyckades Pariskommunen?
- Varför säger Lenin att ”övergången från kapitalism till socialism är omöjlig utan en viss ’återgång’ till den ’primitiva’ demokratin”?
- Vad är skillnaden mellan parlamentarism och arbetardemokrati?
- Varför kan det inte bli tal om att avskaffa byråkratin genast, överallt och fullständigt?
Kapitel 4: Engels kompletterande förklaringar
- Varför kan staten inte avskaffas ”över en natt”?
- Varför är det inte nödvändigt att avskaffa vissa av statens funktioner och institutioner?
- Varför är en demokratisk republik den bästa förberedelsen för proletariatets diktatur?
- Varför är en centralistisk republik i regel att föredra framför en federalistisk? Hur förhåller sig detta till nationsfrågan?
- Hur förvandlar staten, som Engels uttrycker det, ”statstjänstemännen, ’samhällets tjänare’, dess organ, till samhällets herrar”?
- Vad menar Lenin när han säger att ”statens bortdöende innebär demokratins bortdöende”?
Kapitel 5: De ekonomiska grunderna för statens bortdöende
- Varför har kapitalister större politiskt inflytande än arbetare?
- Hur skulle socialismens demokrati skilja sig från kapitalismens demokrati?
- Varför skulle avsaknaden av klasser innebära statens bortdöende?
- Varför skulle en arbetare i ett socialistiskt samhälle inte få ”hela avkastningen av sitt arbete”, som Lassalle uttrycker det?
- Vad menar Lenin med ”den borgerliga rätten”, och varför finns den fortfarande kvar i kommunismens lägre fas?
Kapitel 6: Hur opportunisterna urvattnat marxismen
- På vilket sätt förvrängde Bernstein ett citat från Marx som löd: ”Men arbetarklassen kan inte helt enkelt ta det färdiga statsmaskineriet i besittning och sätta det i rörelse för sina egna ändamål.”?
- Varför är det nödvändigt att se till att förvaltningen av staten delas av alla arbetare?
- Vad betyder termen ”centrism” när den används i en marxistisk kontext?
- Vilka är de tre skillnaderna mellan marxister och anarkister enligt Lenin?
- Varför finns det en risk att proletära tjänstemän ”byråkratiseras” under kapitalismen?
- Varför är det viktigt att kunna välja och återkalla alla funktionärer?