Karl Marx och Friedrich Engels var de första som gav socialismens idéer en vetenskaplig grund. Här diskuterar Engels de tidiga socialistiska rörelserna, som han och Marx beskrev som utopiska. Samtidigt förklarar han även grunderna i den marxistiska världsåskådningen. Denna skrift är en klassisk och lättförståelig introduktion till marxismen.
”Nya fakta framtvingade en ny undersökning av hela den hittillsvarande historien, och då visade det sig att all hittillsvarande historia med undantag för urtillstånden var historien om klasstrider, att dessa samhällsklasser som bekämpar varandra alltid varit skapelser av produktions- och utbytesförhållandena, med ett ord av sin epoks ekonomiska förhållanden. Det visade sig alltså att samhällets ekonomiska struktur bildade den reala grundvalen, ur vilken hela överbyggnaden av rättsliga och politiska institutioner såväl som de religiösa, filosofiska och övriga föreställningarna under varje historisk epok ytterst låter sig förklaras.” – F. Engels
Kapitel 1: Den utopiska socialismens utveckling
- I vilken mening var 1700-talet tiden då världen ”ställdes på huvudet”?
- Vad menar Engels när han skriver: ”Lika litet som alla deras föregångare kunde 1700-talets stora tänkare nå utöver de skrankor, som deras egen epok rest dem”?
- Varför var de institutioner som inrättades genom ”förnuftets seger” en sådan ”bitter besvikelse”?
- Vad förenar alla de ”tre stora utopisterna”?
- På vilket sätt gör den moderna industrin en revolution nödvändig?
- Varför var de nya sociala systemen som socialismens grundläggare skapade ”dömda att förbli utopier”?
- I vilken mening är politik ”vetenskapen om produktionen”?
- I vilken mening var Fouriers uppfattning av samhällshistorien dialektisk?
- Vilka likheter kan vi se mellan Owens filosofi och Marx filosofi?
- Vilka var begränsningarna i Owens kommunism?
Kapitel 2: Dialektiken
- Vad är dialektiken?
- Vad är skillnaden mellan de gamla grekernas dialektik och Hegels dialektik?
- Vad är problemet med Hegels dialektik?
- Vad menade Engels när han sa att den moderna materialismen ”behöver inte längre någon över de andra vetenskaperna stående filosofi”?
- Varför är Hegels filosofi viktig för socialismen?
Kapitel 3: Historisk materialism
- Vilka stora förändringar har skett i arbetsdelningen och produktivkrafterna under de senaste decennierna, och vilka politiska och sociala förändringar har varit förknippade med dessa förändringar?
- Hur skulle du tillämpa Engels iakttagelse att man måste söka ”de yttersta orsakerna till alla samhälleliga förändringar och politiska omvälvningar inte i människornas hjärnor, inte i deras ökade insikt i den eviga sanningen och rättvisan, utan i förändringar i produktions- och utbytessättet” på en viktig social rörelse i modern tid, såsom den politiska polariseringen i västvärlden?
- Engels skriver om hur en planmässig produktion uppstod med fabrikssystemet. Vad menade han med detta?
- Engels lägger stor vikt vid produktion av ”varor”. Vad är en vara?
- Vad menar Engels med det kapitalistiska produktionssättets ”felaktiga kretslopp”?
- Vad menar Engels med mottrycket från ”de våldsamt växande produktivkrafterna”, och vad är ”produktivkrafter”?
- Engels skriver att ”Denna lösning kan endast ligga i att de moderna produktivkrafternas samhälleliga natur faktiskt erkännes, att alltså sätten för produktion, tillägnelse och utbyte sättes i samklang med produktionsmedlens samhälleliga karaktär”. Hur socialiseras produktionskrafterna under kapitalismen?
- Engels skriver att: ”Samhällskrafterna verkar helt som naturkrafterna: blint, våldsamt, förstörande, så länge vi inte känner till dem och inte räknar med dem.” Vad är den grundläggande orsaken till att samhällskrafterna inte förstås eller kontrolleras av mänskligheten? Vad måste förändras för att de ska kunna förstås och kontrolleras?
- Vilka olika förhållanden mellan stat och samhälle nämner Engels? Vad skulle det innebära om staten blev ”hela samhällets representant” och varför skulle den då försvinna?