Formellt har eldupphör rått på Gazaremsan sedan den 10 oktober. Detta har dock inte hindrat Israel från att fortsätta sina bombningar. De tio första dagarna dödade Israel över hundra personer. Och bara under natten till idag dödade de 104 människor.
Om och om igen säger den israeliska regeringen att de ska börja efterleva avtalet, bara för att sedan återigen genomföra nya attacker på Gazas befolkning.
Återlämnandet av kroppar
Netanyahus regering är beroende av samarbetet med de extrema bosättarpartierna, som är öppna motståndare till fredsavtalet. Både finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir röstade emot att acceptera Trumps plan – och även om de har dragit tillbaka sitt hot om att lämna regeringen, hänger den fortfarande på en skör tråd.
Detta är bakgrunden till den konflikt som blossat upp kring återlämnandet av döda kroppar. Eftersom många är fast under rasmassorna har Hamas inte kunnat återlämna kvarlevorna från alla avlidna personerna i gisslan.
Turkiet har erbjudit sig att skicka ett team för att snabba på processen, men den israeliska regeringen har vägrat att släppa in dem. De vill uppenbarligen förhala processen så mycket som möjligt – och använda det som en ursäkt för att bryta mot vapenvilan.
Oavsett om vapenvilan i någon mån kommer att hålla, väntar större konflikter framöver.
Vad innehåller fredsplanen?
Trumps 20-punktsplan innebar en omsvängning från flera förslag som tidigare kommit från de israeliska och amerikanska regeringarna. Borta var idéerna om att fördriva palestinierna från Gaza och förvandla det till en amerikansk koloni. Likaså planerna på en israelisk annektering eller en permanent ockupation.
Därmed var planen en förlust för Netanyahu och galningarna i den israeliska regeringen – men samtidigt var den långt ifrån en seger för palestinierna.
Den första fasen i Trumps fredsplan går ut på ett frigivande av den israeliska gisslan, i utbyte mot att Israel släpper runt 2 000 palestinska fångar, samt att Israel drar sig tillbaka från delar av Gazaremsan och lyfter blockaden mot humanitär hjälp. Denna fas håller nu på att genomföras.
I nästa fas ska Israel gradvis dra sig tillbaka från hela Gazaremsan, samtidigt som Hamas demilitariseras. Administrationen av Gaza ska övergå till en teknokratisk kommitté bestående av palestinska och internationella experter, underställda ett internationellt “fredsråd” lett av Donald Trump och den tidigare brittiske premiärministern Tony Blair, som spelade en ledande roll i det förödande Irakkriget.
Ansvaret för att upprätthålla säkerheten skulle falla på en internationell styrka bestående av soldater från ospecificerade “muslimska och arabiska länder”. Endast i en avlägsen framtid nämns möjligheten att införliva Gaza i en “reformerad” palestinsk myndighet, och ta steg mot upprättandet av en palestinsk stat.
Om avtalet implementeras skulle Gaza alltså kvarstå som ett väldigt flyktingläger under utländsk ockupation, samtidigt som Israel skulle fortsätta ockupera och stycka upp Västbanken. Drömmen om en palestinsk stat kommer att vara mer avlägsen än någonsin tidigare.
Samtidigt är planen osannolik. Israel lär ha svårt att acceptera närvaron av utländska trupper i Gaza, som skulle vara under påtryckningar från den pro-palestinska opinionen i sina egna länder. För Hamas, som är palestiniernas enda egna försvar mot den israeliska krigsmaskinen, är det samtidigt farligt att lägga ned vapnen. Även om Hamasledningen i Qatar skulle acceptera det, lär de inte få med sig gräsrötterna.
Pressen från massorna
Netanyahu har gjort sitt bästa för att förlänga kriget så mycket som möjligt. I slutändan var det Trump som tvingade honom att gå med på en vapenvila, som också stod i linje med kraven i de växande protesterna inom Israel.
Trumps linje hade mycket konkreta orsaker. Israels attack mot Qatar i september hotade att bryta banden mellan USA och dess arabiska allierade, samtidigt som växande protester i Europa – där massdemonstrationer till stöd för Global Sumud Flotilla samlade miljoner människor och ledde till två generalstrejker i Italien – hotade att eskalera bortom imperialisternas kontroll.
I den mån avtalet inneburit någon sorts minskning av Israels angrepp, är det alltså tack vare den massiva pressen från arbetare och ungdomar runt om i världen.
Kampen är långt ifrån över. Folk har lärt sig mycket under de senaste två åren, och de kommer inte att glömma vilka som lät hundratusentals män, kvinnor och barn offras på imperialismens altare.