Protektionismen är tillbaka. Handelskriget är här. Den 2 april – på ”befrielsedagen” – tillkännagav Donald Trump de högsta tullarna sedan 1800-talet.
Aktiemarknaden reagerade omedelbart. S&P 500 noterade sitt största ras under en enskild dag sedan covid-19-pandemin. Dow Jones föll med 1500 punkter två dagar i rad – den största tvådagarsnedgången i indexets 127-åriga historia. Även oljepriset föll med 6 procent, vilket varslar om en ny recession.
Kina svarade med samma mynt. Tullarna på amerikanska varor gick från 34 procent, till 84 procent och sedan till 125 procent (i skrivande stund). ”Befrielsetullarna” fungerar snarare som bensin på en redan rasande eld.
USA har förklarat ekonomiskt krig mot resten av världen. Men bara striden med Kina har börjat på allvar. Utöver en basnivå på 10 procent sköt Washington upp resterande tullsatser till sommaren. Borgarklassen världen över kunde pusta ut och marknaden började återhämta sig.
USA:s traditionella allierade – Kanada, Mexiko och EU – hoppas kunna undkomma eller åtminstone mildra åtgärderna – men det ändrar ingenting fundamentalt. Det finns ingen väg tillbaka. Globaliseringen är död och begraven. Ett nytt kapitel i kapitalismens kris har inletts.
Den “fria” marknadens försvarare kan försöka driva bort handelshindrens demoner genom att lovprisa världshandelns dygder bäst de vill. Trumps tullar kommer inte att gå obesvarade. Från Ottawa och Mexico City höjer sig en kör om åtgärder för att rädda “den inhemska industrin och jobben” genom egna tullar och subventioner.
Den kommer snart sprida sig över Atlanten. Det europeiska kapitalet måste inte bara skydda sig mot USA, utan också mot anstormningen av varor från Kina som söker en ny avsättningsmarknad. Allt pekar mot ett globalt handelskrig, som hotar att driva världsekonomin in i en ny nedgång.
Det råder ingen tvekan om vem som kommer att få betala priset. Samma arbetare som betalade priset för frihandeln, förväntas nu ta notan för protektionismen i form av dyrare varor, uppsägningar, fabriksnedläggningar, sänkta löner, sämre villkor och nedskärningar i välfärden.