Socialdemokraternas ledare, Antti Rinne, utropade sig som vinnare i det finska valet 14 april. Men detta var allt annat än övertygande. Socialdemokraterna blev största parti med bara 17,7 procent av rösterna, strax över Sannfinländarnas 17,5 procent, och Samlingspartiets 17,0 procent. Oavsett vilken regering som nu följer kommer den att fortsätta attackera arbetarklassen.
Under de senaste fyra åren har en högerregering med Centerpartiet, Samlingspartiet, och Sannfinländarna styrt Finland och genomfört stora försämringar. Regeringen har bland annat:
- Minskat bidragen till välfärden med 850 miljoner euro.
- Gjort det lättare för små- och medelstora företag att sparka arbetare.
- Skurit ned på barnbidraget och barnavårdstödet med 17 respektive 22 euro i månaden.
- Skurit ned på arbetslösas ersättning med 29 euro i månaden och ökat aktivitetskraven.
- Tvingat fackföreningarna att acceptera ”konkurrenskraftsavtalet” som har förlängt den årliga arbetstiden med 24 timmar utan att ändra inkomstnivån, och minskat semesterersättningarna med 30 procent i offentlig sektor.
Dessa attacker har orsakat ett massivt missnöje i finska samhället. Det finska etablissemangets främsta parti Centerpartiet har drabbats hårdast av detta och led sin största valförlust på 100 år med bara 13,8 procent av rösterna. Detta parti har tidigare varit vågmästare i finska riksdagen och växlat mellan att samarbeta med borgerliga Samlingspartiet och regeringar med Socialdemokraterna.
Vänsterns misslyckande att ge ett alternativ
I denna situation borde vänstern ha gjort ett betydligt bättre val. Socialdemokraterna och Vänsterförbundet har varit i opposition till en högerregering som stapplat från kris till kris. Men många minns fortfarande hur Socialdemokraterna och Vänsterförbundet var med och skar ned 1484 miljoner euro från välfärden i koalition med borgerliga partier mellan 2011 och 2015. Vänsterpartierna har misslyckats att bli ett trovärdigt alternativ till högerpolitiken.
I protest mot de andra partierna har en del arbetare vänt sig till det rasistiska partiet Sannfinländarna. Men precis som de andra högerpartierna har de ingenting annat att erbjuda arbetarklassen än försämringar.
Klasskamp på dagordningen
Socialdemokraterna har lovat att stoppa nedskärningarna – åtminstone de som de själva inte varit involverade i. Partiet har även lovat att höja pensionerna för fattigpensionärer, vilket beräknas kosta en miljard euro. Detta vill man bekosta med att avskaffa företagens skattelättnader och höja kapitalskatten, gåvoskatten och arvsskatten.
Men i likhet med de svenska Socialdemokraterna, är de finska beroende av stöd från borgerliga partier för att bilda regering. Högern kommer inte att acceptera några verkliga förbättringar för finska arbetare. Det finns en stor risk för att Socialdemokraternas ledning kompromissar bort de få positiva krav de för fram för att kunna lägga vantarna på regeringsmakten.
Dessutom bygger deras program på förhoppningar om att ekonomin fortsätter att växa och arbetslösheten fortsätter att minska som den gör för tillfället. 45 procent av alla jobb är knutna till exportsektorn, som den finska ekonomin är starkt beroende av. Med osäkerheten i världsekonomin är det osannolikt att den nuvarande trenden kommer att hålla.
Borgarklassen är på offensiven för att ta tillbaka alla de landvinningar som de finska arbetarna tidigare gjort. Men den finska arbetarklassen har stridbara traditioner, som håller på att återupplivas. 2015 gick fackförbund som representerar 2,2 miljoner medlemmar ut i en massiv generalstrejk mot nedskärningarna. Under hösten har man återigen strejkat mot försök att göra det lättare att avskeda arbetare. Detta är bara en försmak på den klasskamp som är på väg.