Finsk strejkvåg: ”Lönerna måste stiga i takt med priserna”

Ökade levnadskostnader har orsakat en strejkvåg i Finland som omfattar arbetare i allt från teknologi, kemikalier och plast, till dagligvaruhandel och transport.

Samtidigt som Helsingforsbörsen (OMX Helsinki 25) fortsatt leverera nya rekordvinster, drabbas finska arbetare av snabbt stigande inflation, elräkningar och räntor. Som om det inte vore illa nog, har den härskande klassen dessutom trappat upp krigshetsen och spänningarna med Ryssland. Medan inga resurser finns för den krisdrabbade vården och för skäliga löner till de överarbetade sjuksköterskorna, anser kapitalisterna inga militära utgifter vara för höga.

Redan för ett år sedan utlyste sjuksköterskornas fackförening strejk, men stötte omedelbart på patrull från Sanna Marins uttalat ”arbetarvänliga” och ”historiskt vänsterorienterade” S-ledda regering. Hon lyste strejken i bann utan att blinka, och tillintetgjorde därigenom effektivt den goodwill som hon lyckats samla på sig under hanteringen av Covid-19 -krisen.

Sanna Marins socialdemokratiska regering svarade på sjuksköterskornas strejk med förbud. / Bild: Finlands regering
Sanna Marins socialdemokratiska regering svarade på sjuksköterskornas strejk med förbud. / Bild: Finlands regering

På grund av inflationen handlade sköterskornas krav i praktiken inte ens om löneökningar, utan utgjorde en desperat vädjan om lite mindre lönesänkningar. Men till slut tvingades de backa och gå med på en kompromiss, efter att ha lämnats ensamma av byråkratin hos de mäktiga industrifacken. Den kroniska underbemanningen, den kritiska situationen på sjukhusen och de låga lönerna gör att många sjuksköterskor nu väljer att lämna yrket helt – man ser till och med till att få sina licenser raderade från registret, för att inte kunna tvingas av lagen att arbeta.

Gemensam facklig aktion på dagordningen

I skuggan av inflationen som konstant stigit sedan andra hälften av 2022, var det i början av februari i år dags att förhandla om ett flertal kollektivavtal.

Den 1 februari tog industriförbundet ut 7000 arbetare i strejk, med det uttalade kravet från ordföranden Riku Aalto att lönerna måste stiga i takt med priserna. Samtidigt tog handelsarbetarnas förbund PAM ett historiskt beslut om att påbörja en strejk 2 februari, som potentiellt skulle stängt ned majoriteten av de stora butikerna, däribland Prisma, Citymarket och Lidl.

PAMs strejkvarsel kan stänga ner majoriteten av de finländska livsmedelsbutikerna. / Bild: Tiia Monto, Wikimedia Commons
PAMs strejkvarsel kan stänga ner majoriteten av de finländska livsmedelsbutikerna. / Bild: Tiia Monto, Wikimedia Commons

Den finska regeringen har hjälpt kapitalisterna genom att göra vad den kan för att stävja strejkerna. Den 2 februari bestämde den statliga förmedlaren att ensidigt flytta fram handelsarbetarnas strejk med två veckor med förevändningen att det handlar om ”samhällsnödvändiga funktioner”. Detta är i linje med den allt starkare tendensen hos kapitalistiska stater att begränsa strejkrätten med hjälp av lagstiftning, precis som hände med sjuksköterskornas ovannämnda strejk, och till exempel järnvägsarbetarnas planerade strejk i USA nyligen.

”Detta kom som en blixt från en klar himmel för oss. Orsakerna känns helt obegripliga, och vi blev aldrig kontaktade om detta. Det här utgör en begränsning av strejkrätten, något som inte borde ske annat än under exceptionella omständigheter. Det känns som en väldigt konstigt, och strängt beslut”, kommenterade den förstummade ledaren för PAM, Annika Rönni-Sallinen. Det som vi ser är hur krisen tvingar staten och kapitalet att samarbeta mot arbetarklassens krav.

Industriförbundets strejk slutade snöpligt, när deras förhandlare gick med på ynka 7 procents löneökning över en period på två år, samtidigt som inflationen i december 2022 stod på 9 procent. Handelsarbetarna i PAM fick å sin sida till slut gå ut i strejk från och med den 9 februari, men avlutades efter endast 2 dagar då förhandlarna godkände ett bud på 165 euro mer i månaden istället för det ursprungliga kravet på 200 euro. I och med dessa resultat kunde fackledningarna utropa seger, utan att på allvar förhindra sänkningen av arbetarnas levnadsstandard.

Väl medvetna om dessa resultat, påbörjade hamn- och transportarbetarna (AKT) sin strejk 15 februari. Arbetarna kräver att ledarna ska vägra gå med på liknande uppgörelser. 90 procent av den finska exporten lämnar landet via hamnarna och Satamaoperaattorit ry (Hamnoperatörerna), som representerar arbetsgivarsidan, hävdar att strejken kan komma att kosta 280 miljoner euro per dag.

AKT har varnat för att strejken kan komma att utvidgas till andra delar av transportsektorn från början av mars, om man inte lyckas få ett avtal om löneökningar i nivå med inflationen. Internationella logistikföretag med verksamhet i Finland, till exempel DHL, har nu rekommenderat sina kunder att använda flygfrakt på grund av att hamnarna är stängda, och varnar för strejken kommer att försena hämtning och leverans av varor.

Detta betyder att facket måste utvidga strejken för att vinna. För att garantera ett produktionsstopp måste alla former av strejkbryteri förhindras, oavsett om det begås av arbetsgivarna själva eller utomstående företag. Som ett första steg bör strejken spridas till att omfatta flygfraktarbetarna.

Det är viktigt att notera SAK:s (motsv. LO) kampanj #Palkkaliitto (”Lönförbundet”), som går ut på att facken förbinder sig att öppet stå i solidaritet med varandra när det kommer till lönekraven. Detta är viktigt i den finska avtalsrörelsen, där uppgörelserna med de stora exportindustrierna leder vägen för de övriga arbetarnas löneökningar.

Finska arbetarna reser sig

För många finska arbetare visas nu tydligt dels hur arbetsgivarnas klassintresse är helt motsatt arbetarnas, dels korruptionen hos de fackliga byråkrater som predikar klassamarbete. För att vinna meningsfulla eftergifter krävs en hårdnackad kamp. Detta innebär att klassmedvetandet börjar vakna, och de börjar se sig som delaktiga i en strid som pågår i hela Finland och världen.

Inte ett enda sjukhus kan hålla öppet, inte en enda matkasse lämnar affären, och och inte ett enda fartyg lastas med gods utan arbetarklassens medgivande. Klassen måste lära sig att lita enbart på sin egen styrka.

Kapitalismens globala kris har nu definitivt nått Finland. Stora strider väntar i en inte alls avlägsen framtid. För att kunna vinna dessa strider, behöver de finska arbetarna en vidsynt och stridbar ledning som är beredd att kämpa till slutet.

De mest avancerade lagret av arbetare måste organisera sig kring en revolutionär, marxistisk tendens som kan visa vägen mot det slutliga målet: en socialistisk världsrevolution. Detta kommer vi i Vallankumous (Revolution) – IMT i Finland – att kämpa för.

Mikko Silvennoinen

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,123FansGilla
2,541FöljareFölj
1,313FöljareFölj
2,185FöljareFölj
755PrenumeranterPrenumerera

Senaste artiklarna