Det råder massarbetslöshet i Sverige och ungdomsarbetslösheten, som senaste åren har den pendlat mellan 25 och 30 procent, är bland de högsta i Europa. Ungdomsarbetslösheten var ett problem redan under högkonjunkturen, men i och med den ekonomiska krisen så har den ökande totala arbetslösheten gjort att ungdomsarbetslösheten förvärrats då ungdomar drabbas hårdast. Borgarna menar att arbetslösheten har orsaker i LAS, höga ingångslöner eller att ungdomarna är lata och helt enkelt helst vill ligga på sofflocket.
Men anledningen till att arbetslösheten slår hårdast mot ungdomar ligger i att de anställs i lägre utsträckning, då de saknar erfarenhet och de blir lättast av med jobben eftersom de är senast anställda. Skattepengar satsade på skola skulle ge bättre utbildningskvalité och därmed stärka ungdomars ställning på arbetsmarknaden.
Ungdomar som inte får jobb idag tvingas söka till högskolor, trots att de kanske är skoltrötta eller det inte passar deras livssituation på annat sätt. Ofta söker man kurser som kanske inte är relevanta för det man vill hålla på med och tar en plats för någon som verkligen vill studera utbildningen ifråga. Eller så spenderar man tid och studielån på utbildningar som inte leder till jobb. Detta samtidigt som man försvårar för ungdomar att komma in på högskola.
Andelen ungdomar som jobbar deltid i Sverige är högre än i andra länder på grund av svårigheten att få ett fast jobb. Många är timvikarier eller anställda av bemanningsföretag, har ingen anställningstrygghet och lägre lön. Arbetsköparen kan ringa när som helst, man ska stå till förfogande och man ges ingen rätt att planera sin fritid. Har man inte fått jobb en dag går man och våndas över pengasituationen. Tackar man nej till jobbet en dag kanske man inte blir uppringd igen. Man kan inte flytta hemifrån och starta ett liv, för man vet inte om man får ihop nog med timmar till nästa månadshyra.
Ungdomar tvingas, som många andra långtidsarbetslösa, in i det omskrivna FAS 3, som en del jobb och utvecklingsgarantin. Man får då utföra ett ”samhällsnyttigt arbete” mot en ersättning långt ifrån i närheten av arbetartagares lägsta lön. Samtidigt som man arbetar utan lön så går man på bidrag vilket ökar känslan av ovärdighet och oduglighet. Dessutom tjänar arbetsgivaren på att ta emot FAS3, den arbetslöse utnyttjas inte bara som gratis arbetskraft utan arbetsgivaren får dessutom 225 kr/om dagen i betalning vilket resulterar i ca 5000 i månaden i ren vinst till arbetsgivaren. Det finns inte heller någon gräns för hur många ”FAS3:are” ett företag kan ta in som gratisarbetare. På sikt leder den extremt billiga arbetskraften till en negativ löneutveckling på arbetsmarknaden vilket facket borde reagera mot.
Det är borgaralliansen med ”arbetarpartiet” moderaterna i toppen som har skapat dessa förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är inte, som borgarna vill få oss att tro, ett samhällsproblem skapat av lata arbetare, utan inbyggt i det kapitalistiska systemet och något arbetsgivarna drar nytta av. Om arbetslösheten är hög kan lönerna pressas ned och omänskliga slaveri-insatser som FAS3 genomföras. Jobbtillfällen finns och anställer man folk inom offentligsektor leder det inte bara till en värdig situation för individen utan bidrar också till samhället, direkt genom skatteintäkter och minskade bidrag, samt indirekt med lägre kostnader för psykisk ohälsa och våldsbrott.
Slopa det människoförnedrande FAS 3!
För ungdomars rätt till heltid!
Politik för full sysselsättning i Sverige!