Den norska massakern: En attack mot arbetarrörelsen. Arbetarrörelsen måste reagera!

Den allmänna opinionen världen över har skakats av nyheten om den blodiga massakern i Norge. Minst 91 människor har dödats, däribland 84 medlemmar av Arbeiderpartiets ungdomsförbund (AUF) på ett sommarläger.

Massakern började med en bomb i Oslo som dödade sju personer. Men det verkliga blodbadet ägde rum lite senare på ön Utøya, där hundratals ungdomar hade samlats för en sommarskola för Arbeiderpartiets ungdomsförbund (AUF). Ön gavs till dem av fackföreningarna i Oslo och är en plats av stor symbolisk betydelse för hela arbetarrörelsen.

”Han reste på färjan från fastlandet över till den lilla inlandsön utklädd till polis och sa att han var där för en undersökning i samband med bombdådet”, säger NRK-journalisten Ole Torp till BBC.

Ett annat ögonvittne berättar att attentatsmannen när han anlände hävdade han att han var polis och var där för att prata om bombdådet i Oslo. När han samlat tillräckligt med folk började han skjuta.

I ett fruktansvärt ögonblick mejades unga människor i badkläder ner. I obeskrivlig panik, hoppade de ner i havet för att rädda sig själva och besköts när de försökte simma bort från blodbadet. Andra kröp bakom stenar eller gömde sig i grottor, skräckslagna, medan skytten fortsatte att skjuta försvarslösa människor.

Skytten vandrade runt ön utklädd till polis och ropade på folk och sköt dem sedan när de kom fram från sina gömställen. 15-åriga Elise såg en polis och trodde att hon var säker, men sedan började han skjuta. ”Han sköt först folk på ön. Sedan började han skjuta folk i vattnet”, sade hon.

Flera offer låtsades vara döda för att överleva. Men efter att ha skjutit offren med ett vapen sköt han dem igen i huvudet med ett hagelgevär. Den norska pressen har visat bilder av stränderna täckta av kroppar. Detta är en kall och beräknande mördares agerande.

Vem är Behring Breivik?

Misstankarna riktades genast mot al-Qaida. Vem annars kunde det vara? Risken för attacker från muslimska extremister är alltid en realitet, med tanke på att Norge har sänt trupper till Afghanistan, och detta stöds av det norska arbetarpartiet och dess ungdomsorganisation motsätter sig inte. President Obama förlorade ingen tid i att förmedla sin djupaste sympati, och utnyttja möjligheten att trumma upp stöd för ett fortsatt ”krig mot terrorismen”.

Sådan är effekten av propagandakampanjen efter 9/11 på det offentliga psyket att terrorismen omedelbart förknippas med män med mörk hy, klädda som araber eller afghaner. Men uppgifter som släppts i efterhand kullkastar den teorin. Det framkom att Arbeiderpartiets ungdomsförbunds (AUF) läger anfölls av någon som beskrivs som en man med blont hår och nordiskt utseende, klädd i polisuniform. Mördaren är varken en muslim eller en medlem av al-Qaida, utan en norsk man från medelklassen.

Anders Behring Breivik är en norsk småborgare. Han läste på handelshögskolan i Norge och driver ett litet företag. Han har tydligen inte ont om pengar, han hyrde en gård, där hans småföretag drevs, vilken tidigare använts av element i den kriminella världen som marijuanaplantage. Gården är också kopplad till ett berömt bankrån (NOKAS-rånet). Förmodligen som en förberedelse för gårdagens händelser köpte Breivik sex ton konstgödsel, vilket ofta används för hemmagjorda bomber, med sitt lantbruksföretag som täckning.

Han är också högerextremist. Han var aktiv medlem i det rasistiska Fremskrittspartiet, som för närvarande har 20 procent eller så i opinionsmätningarna, och deras ungdomsorganisation i 10 år, fram till 2007. Han var motståndare till mångkulturalism och brutalt anti-muslimsk. Han har tydligen föreslagit att man ska efterskapa den amerikanska Tea Party-rörelsen i Europa och uttryckte sitt stöd för den engelska Defence League. Han skrev saker som:

”Alla hatideologier bör behandlas på samma sätt:
Islamism har dödat 300 miljoner
Kommunismen har dödat 100 miljoner
Nazismen har dödat 6 till 20 miljoner”

Han kallar förre premiärministern Gro Harlem Brundtland en ”fosterlandsmördare”, för att ha lagt fram idén att den som bor i Norge är norsk. Han hänvisar ständigt till hur ”marxister” förment har infiltrerat överallt, inklusive kultur, skolor och medier.

Det råder inget tvivel om att detta var en politisk handling. Målen var inte slumpmässigt utvalda, som vanligtvis är fallet med attacker från galna människor. De var noga utvalda, av politiska skäl. Det verkar troligt att det främsta målet var Arbeiderpartiets norska statsminister Jens Stoltenberg. Han skulle hållit tal idag inför hundratals ungdomar på Utøya.

Internationella media är idag eniga om att dessa illdåd utförts av en ”galen skytt”. På detta sätt försöker de dra uppmärksamheten bort från det politiska innehållet i dessa händelser. En galning är inte ansvarig för sina handlingar, vilka är rent slumpmässiga. Men det var inget slumpmässigt eller oavsiktligt i detta.

Norska ”experter” på terrorism är förbryllade över det faktum att det var en norsk högerextremist som begått brottet och inte en muslim. Vissa har kommenterat att den norska underrättelsetjänsten inte gett tillräcklig uppmärksamhet åt hotet från högerextremismen de senaste åren. Visste de inte att Breivik hade extrema högeråsikter?

Det finns många aspekter i detta fall som är oklara. Har Breivik agerat ensam eller var det mer än en skytt? Intrycket var från början att han agerade ensam. Men det finns vittnen som sagt att det fanns minst en person utan uniform på ön som deltog i slakten. Tiden får utvisa. Intressant nog betonade Arbeiderpartiledaren Stoltenberg att polisen utredde möjligheten till internationella kontakter.

Arbetarrörelsen måste agera!

AUF-ledaren Eskil Pedersen höll en presskonferens i morse, där han kallade attacken ett angrepp på demokratin och sa att AUF skulle fortsätta att stå för sina värderingar om anti-rasism och för demokrati och jämlikhet.

Stoltenberg, statsministern, uppenbarligen skakad av detta illdåd, sade inför TV-kamerorna: ”Detta är en attack mot den norska arbetarrörelsen, mot det norska arbetarpartiet och dess ungdomsförbund.” Det är helt korrekt.

Högerpolitiker som Sarkozy och Angela Merkel, ger utrymme för anti-muslimska åsikter för att vinna poänger hos högern, liksom media, med människor som Rupert Murdoch i spetsen. De uppmuntrar extremistiska och invandrarfientliga element. När det gäller Norge förbereder sig det konservativa partiet för att bilda en koalitionsregering med Fremskrittspartiet, om den nuvarande vänsterkoalitionen besegras i nästa val. Det är därför fel att föreslå någon form av samförstånd med högerns borgerliga partier för att ”försvara demokratin” mot yttersta högern.

Arbeiderpartiets ledare hade rätt när han framhöll att detta var en attack mot arbetarrörelsen. Han fortsatte sedan med att säga att ärendet bör lämnas över till polisen. Detta är ett misstag. Staten kan inte användas för att ge ett effektivt försvar mot fascisterna. Den statliga underrättelsetjänsten har ignorerat fascistiska gruppers verksamhet och en del av staten har alltid haft fascistiska sympatier. Blind tro på statens effektivitet i att försvara oss mot fascister tjänar bara till att invagga oss i en falsk känsla av trygghet, med dödlig resultat. Låt oss komma ihåg att mördaren var i stånd att begå massmord eftersom han var klädd som en polis.

Attacken har skapat en atmosfär av rädsla som måste bekämpas. Det Socialistiska Ungdomsförbundet (SU) var tvungna att ställa in sitt sommarläger, som skulle ägt rum nästa vecka, på samma ö. De har gjort ett uttalande om solidaritet med AUF, där deras ledare, Olav Magnus Linge, uttryckte det mycket väl: ”för alla döda kamrater, inte en tyst minut, men ett liv i kamp”.

Attacken ställer frågan om hur man ska försvara arbetarrörelsen och dess ungdomsorganisationer från fascister. Arbeiderpartiets Ungdomsförbund, ungdomarna i fackföreningarna och ungdomarna i det socialistiska vänsterpartiet bör omedelbart sluta upp och bilda självförsvarskommittéer, kopplat till fackföreningarna och fackklubbarna. Varje offentlig aktivitet borde patrulleras, och försvaras, och varje handling av aggression besvaras energiskt.

Den organiserade arbetarklassen måste lära sig att lita enbart på sig själv. Bara arbetarrörelsen kan bekämpa hotet från fascister och andra grupper på högerkanten. Men för att göra det på ett effektivt sätt, måste den besvara alla fascistiska provokationer genom att mobilisera den organiserade arbetarklassens fulla styrka. Den norska arbetarrörelsen är mycket kraftfull. Den måste använda sin styrka för att lära fascisterna en läxa. De norska fackföreningarna borde utlysa en 24-timmars generalstrejk i protest mot denna attack.

Arbetarorganisationerna i världen måste visa fasthet genom massaktioner. Minnesaktioner organiseras nu i Sverige. Men vad som behövs är inte bara en ström av sorg, men internationell solidaritet i handling. Fackföreningar i andra länder bör organisera protestmöten och demonstrationer ­ med början i Sverige. Låt världen se att den internationella arbetarrörelsen inte kommer att kuvas av någon fascistisk aggression, och att vi kommer att komma ut på gatorna för att möta eventuella hot mot våra rättigheter! Låt vår slogan vara: en skada för en är en skada för alla.

Det är dags att vakna! Under många år verkade Norge vara en ö av lugn och fred i en turbulent värld. Nu är denna trygga illusion brutalt krossad. Militären är på gatorna i den norska huvudstaden och bevakar offentliga byggnader, samtidigt som många familjer sörjer sina döda barn. Världskapitalismens kris undantar inget land och ingen enskild. Det är, för att använda en fras av Lenin, fasa utan slut.

Översättning: Simon Lundin

Originalartikeln publicerades den 23 juli 2011 på marxist.com.

Alan Woods

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,167FansGilla
2,326FöljareFölj
1,110FöljareFölj
2,021FöljareFölj
698PrenumeranterPrenumerera

Senaste Artiklarna