Coronapandemin och systemets kris – låt kapitalisterna betala!

Sverige har lägst antal vårdplatser per tusen invånare i hela OECD, och näst lägst antal intensivvårdplatser i EU. Avskaffandet av det statliga apoteksmonopolet gör att försörjningen av medicinsk utrustning inte fungerar. Samtidigt innebär den ekonomiska krisen att tiotusentals nu förlorar sina inkomster, med ett skyddsnät som trasats sönder under årtionden. Sverige står katastrofalt dåligt rustat för den kris som är på väg, men regeringen prioriterar garantier för att skydda företagens vinster.

Coronapandemin är en avgörande historisk vändpunkt, som lett till en kris på alla nivåer: politiskt, ekonomiskt och socialt. Miljontals människor riskerar att dö. Världsekonomin har vänt skarpt nedåt, vilket redan har drabbat den svenska ekonomin hårt. Sverige har inte sett en katastrof av den här omfattningen på mycket länge.

Redan innan Coronapandemin bröt ut kom det nästan dagligen vittnesmål om hur överfulla sjukhusen var, om patienter som dör för att de inte får vård i tid, om hur barnmorskor och sjuksköterskor gråter när de går av sina pass på grund av stress. Antalet vårdplatser per tusen invånare har mer än halverats sedan 1990-talet. Intensivvårdsplatserna har minskat ännu mer, från 4300 intensivvårdplatser med respirator 1993 till bara drygt 520 i dag. Under de kommande veckorna och månaderna riskerar tusentals eller till och med tiotusentals människor att dö.

”Det säger sig självt, kan man inte hantera en vanlig situation kan man inte hantera andra händelser. Lägg då till influensa eller minsta grej som är lite utöver kan inte den här sjukvården hantera”, förklarade Märit Halmin, specialistläkare på intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm, för Sveriges radio.

Bristen på vårdplatser är följden av nedskärningar och privatiseringar som pågått sedan början av 1990-talet. Många av de värsta försämringarna kommer från högern – men Socialdemokratin har inte lyft ett finger för att åtgärda problemen.

Enligt uppskattningar ligger Sverige 2–4 veckor efter Italien, som har haft en dödlighet på fem procent. Då har de ändå dubbelt så många intensivvårdplatser som Sverige. I Stockholm finns exempelvis bara 90 intensivvårdsplatser, men om bara tio procent av invånarna blir smittade kommer behovet att uppgå till 2300 platser, förutsatt att bara en procent av de smittade behöver vård.

Försöker man stoppa smittan?

Världshälsoorganisationen (WHO) har tryckt på vikten av ”aggressiv testning”: ”Man kan inte bekämpa en eldsvåda med förbundna ögon. Och vi kan inte stoppa denna pandemi om vi inte vet vem som är smittad. Vi har ett enkelt budskap till alla länder: testa, testa, testa” (16 mars). Men Sverige har slutat testa alla som inte tillhör riskgrupper eller arbetar i vården. Sverige har också slutat med den smittspårning som WHO rekommenderar.

Sverige följer i praktiken samma strategi som Storbritannien först gjorde, det vill säga att låta viruset ”ha sin gång” för att på så sätt bygga upp en så kallad flockimmunitet. Detta står i direkt motsättning till WHO:s rekommendationer och har fått hård kritik. Storbritanniens ”plan” har ingenting att göra med att rädda liv – tvärtom är det ett sätt att undvika att detta drabbar ekonomin. Som en rubrik i New York Times löd: ”Storbritannien skyddar sin ekonomi från viruset, men ännu inte sitt folk”.

Statsepidemolog Anders Tegnell menar att ”den brittiska planen att smitta invånarna är en bra idé” (Aftonbladet, 2020-03-16). Medan Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kyligt konstaterade att allmänheten behövde förbereda sig på att ”förlora nära och kära”, valde Tegnell att släta över: ”Vi har varit lite försiktiga med att använda det ordet [flockimmunitet] för det andas ju lite att man har gett upp”.

Efter att forskare vid Imperial College i London visade att Storbritanniens strategi skulle betyda att 260 000 människor skulle dö tvingades den brittiska regeringen att införa flera av de åtgärder som WHO föreslår. Den fråga som inga journalister ställer är hur många den svenska regeringen är beredd att offra?

Utöver vårdplatser och personal råder det enligt en undersökning av DN redan brist på slangar, antibiotika, långärmade förkläden, handskar, desinfektion, skyddsglasögon, visir, testkit för covid-19, och så vidare. Men storleken på bristen är sekretessbelagd. De privata företagen som ska leverera sjukvårdsmaterialet passar dessutom på att höja priserna. Dessa parasiter har inga skrupler när det gäller att öka sina egna vinster.

Anders Vahlne, läkare och professor emeritus i klinisk virologi vid Karolinska institutet, bekräftade för Expressen att bristen på testkit är ”ett av skälen till att man minskar på testningen, även om Folkhälsomyndigheten inte gått ut med det.” Nu har till och med moderaternas Ulf Kristersson krävt att det behövts ett statligt sjukvårdslager. Men det är hans eget parti som privatiserade apoteken och han röstade mot upprättandet av ett sådant lager senast i höstas. Det haveri vi riskerar att se kommer att få skandalen med Apotekstjänst i höstas att se ut som en barnlek.

Vi har bokstavligen dränkts i uppmaningar att tvätta händerna, hålla avståndet på tunnelbanan, undvika sociala aktiviteter i grupp och så vidare. Men om man verkligen ville stoppa smittspridningen borde man omedelbart stoppa all produktion som inte är samhällsnödvändig. Regeringen lägger just nu ansvaret för att hantera den här krisen på vanliga människor, samtidigt som de gör allt för att hålla igång ekonomin så att kapitalisterna kan fortsätta göra profiter.

Kapitalisternas vinster först – människoliv sedan

Coronaviruset kommer att leda till den djupaste krisen i kapitalismens historia, där borgarklassen kommer att försöka få arbetarklassen att betala. UBS förutspår att den kinesiska tillväxten kommer att bli -30 procent under det första kvartalet räknat på årsbasis. I Sverige har Stockholmsbörsen fallit med över 30 procent under den senaste månaden. Varslen ligger på samma nivåer som under krisen 2008–09.

Karantänen i andra länder och den minskade produktionen har lett till att företag i Sverige tvingats pausa produktionen till följd av komponentbrist. Scania har meddelat att de stänger ner merparten av sina europeiska produktionsanläggningar i två veckor, vilket berör 9000 svenska arbetare. Volvo har också meddelat att de stänger lastbilsfabriken i Tuve i 15 dagar, vilket berör 1500 arbetare. SAS har permitterat 10 000 anställda och Stena Line har varslat 950. Hotell- och restaurangfacket förväntar sig att 10 000 personer kommer att förlorar sina arbetstimmar bara inom deras bransch. Många på osäkra anställningar ställs nu helt utan inkomst. Detta är bara början.

I regeringens ”krispaket” får storföretagen 300 miljarder i form av: korttidspermittering, där arbetarna tvingas gå ner till 90 procent av sin lön och där staten betalar halva den anställdas lön; att staten tar över sjuklönekostnaderna i två månader, och att företag får skjuta upp betalningen av olika skatter och avgifter. Ytterligare fem miljarder kronor ska gå till flygindustrin, varav 1,5 miljarder direkt till SAS. Riksbanken skickar också ut 500 miljarder extra till bankerna – ”gratispengar” enligt Stefan Ingves, till extremt förmånliga villkor. Men man har hittills inte lagt mer än 1 miljard extra på hälso- och sjukvård!

Storföretagen får hundratals gånger mer än sjukvården, samtidigt som tusentals arbetare lämnas utan försörjning. Men paketet stöttas skandalöst nog av fackföreningarna och samtliga partier, inklusive Vänsterpartiet.

Låt kapitalisterna betala

Sedan virusutbrottet först doldes av de kinesiska myndigheterna i en månad och hann befästa sig, har alla regeringar världen över gjort misstag efter misstag i fåfängda försök för att slippa ta de ekonomiska konsekvenserna av ett utbrott i deras länder. Nu går vi mot en katastrofal situation i Sverige inom bara några veckor, och regeringen gör ingenting seriöst för att förbereda för eller förhindra det.

Vi måste vidta seriösa åtgärder för att lösa krisen. Dessa åtgärder kan inte ta någon som helst hänsyn till kapitalets profiter, vilket är vad som egentligen avses med allt prat om ”den svenska ekonomin”. Tvärtom måste de syfta till att garantera arbetares liv, hälsa och försörjning. Denna nödsituation kräver åtminstone dessa nödåtgärder:

  • Nationalisera försörjningen av sjukvårdsmaterial, för att trygga tillgången.
  • Nationalisera och ställa om industrier för produktion av medicinsk utrustning och utrustning för att skydda arbetare mot smittan.
  • Alla arbetsplatser som inte är samhällsnödvändiga måste stänga med fullvärdig lön för arbetarna.
  • Mångdubbla antalet vårdplatser och intensivvårdsplatser genom att locka tillbaka vårdarbetare till yrket genom stora permanenta lönehöjningar och att rekvirera nödvändiga byggnader för att inrätta nya sjukhus.
  • Ta omedelbart tillbaka alla nedskärningar som gjorts på administrativ personal, vaktmästare, städare och så vidare för att ge vårdpersonalen möjlighet att fokusera på patienterna. Snabbutbildningar och garanterad fast heltidsanställning till alla som vill bidra i vården.
  • Nationalisera alla privata vårdföretag för att kunna samla resurserna i en massiv koordinerad satsning.
  • Full lön åt alla som måste vara hemma från jobbet på grund av sjukdom. Avskaffa karensavdraget, kravet på sjukintyg och stupstocken permanent.
  • Stoppa varslen genom att nationalisera alla konkurshotade företag.
  • Nationalisera bankerna för att få resurser till att finansiera satsningarna på vården och upprätta en krisfond för att hjälpa småföretag som hotas av konkurs.

Vi tror att dessa steg är en absolut nödvändighet, och borde lyftas av alla arbetarrörelsens organisationer. Borgarklassen och deras representanter kommer att vägra vidta dessa åtgärder då de hotar deras privategendom, makt och rikedomar. Detta får inte avskräcka. Tvärtom måste vi mobilisera till en seriös kamp för att göra detta till en verklighet.

Kapitalismen hotar att dra ner hela mänskligheten i barbari. Det finns ingen lösning som inte innebär en hård kamp mot kapitalisterna. Krisen kan inte heller lösas bara i ett enskilt land, eftersom viruset inte respekterar några landsgränser. Därför måste allt detta knytas till ett perspektiv om arbetarklassens revolutionära maktövertagande och en socialistisk värld. Bara genom en nationaliserad, planerad ekonomi under arbetarklassens demokratiska kontroll kan vi lösa mänsklighetens problem: konsekvenserna av kapitalismens kris, miljöförstöringen, de ständiga krigen, massarbetslösheten, orättvisorna och – inte minst – coronapandemin.

Håller du med om detta? Gå med och hjälp oss bygga marxismens styrkor för att kämpa för socialism.

Revolution

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,117FansGilla
2,605FöljareFölj
1,639FöljareFölj
2,185FöljareFölj
769PrenumeranterPrenumerera

Senaste artiklarna