På äldreboendet där jag arbetar var arbetssituationen ansträngd och tidvis kaosartad redan före pandemin. Men nu är jag och mina kollegor nära bristningsgränsen.
Precis innan spridningen var ett faktum inom äldreomsorgen hade kommunen ett stort möte med personalen. På mötet förklarade de i princip att det saknas skyddsutrustning såsom långärmade förkläden och munskydd men att vi ska nöja oss med hemgjorda visir, vanliga förkläden och handskar. Budskapet som förmedlades var att de i personalen som krävde mer skyddsutrustning inte hade de boendes hälsa i åtanke. Vi ska alla bara bita ihop och tvätta händerna.
Men faktum är att det är just tvärtom. Det är jag och mina kollegor som alltid sätter de boendes hälsa i första hand och det är just med fullgod skyddsutrustning som vi kan försäkra oss om både vår egen och de boendes hälsa.
I stället arbetar vi med hemgjorda visir av overheadplast som är för korta och inte alltid skyddar munnen. De få munskydd som finns måste återanvändas, fastän de ur säkerhetssynpunkt skulle behöva slängas. Till följd av bristen på skyddsutrustning så tvingas vi tvätta våra visir med ytdesinfektion och handsprit, vars ångor vi och de boende måste gå runt och andas in, vilket irriterar både lungor och näsor.
Mina äldre kollegor brukar berätta om hur äldreomsorgen var för 20–30 år sedan. Den var knappast perfekt, men material och personal var det aldrig brist på. Det är tydligt att situationen på landets äldreboende beror på att politiker från höger till vänster genomfört nedskärningar och privatiseringar i årtionden. Hade inte Apoteket privatiserats 2009 och civilförsvaret med dess beredskapslager rustats ned hade vi inte stått med den brist på läkemedel och skyddsutrustning vi gör i dag.
Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har i pandemins spår gjort om rutinerna kring vården där äldre nu prioriteras ned. Men covid-19 är inte en dödsdom bara för att man fyllt 70. Flera av de som smittas har kämpat sig igenom sjukdomen och tillfrisknat. Flera har avlidit på mitt jobb, flera som kanske kunde ha överlevt om de fått vård på sjukhus. Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens nya rutiner har nu gjort att de inte har en chans.
Majoriteten av dödsfallen i Sverige har skett på äldreboenden. Men på Folkhälsomyndighetens presskonferens om situationen i äldreomsorgen den 8 maj påstod de att skyddsutrustning inte var nödvändigt för att hindra smittspridning bland personalen och boende, utan att den basala hygienstandard som finns räcker. De påstår att det inte finns tillräckligt med forskning för att veta vilken utrustning som skyddar mot covid-19 och att man därför inte kan kräva mer än vad som finns. Men detta borde vara ett argument för motsatsen. Om det är något som är centralt inom vård och omsorg är det att alltid ta det säkra före det osäkra – särskilt när det gäller smittor.
Samtidigt påstår de att personalen ska hålla två meters avstånd mellan varandra. Representanter från Folkhälsomyndigheten är välkomna till vår arbetsplats för att testa att hålla två meters avstånd på arbetsmoment som kräver att man är nära kollegor och boende för att genomföras korrekt. De är välkomna att bli hostade på av smittade och att prata med de kollegor blivit sjuka med tydliga symptom för covid-19. De är välkomna att försöka få ihop schemat när hälften av personalen är sjuk och försöka minimera smittan när det kommer nya vikarier varje dag.
Det är dessutom uppenbart att de otrygga anställningarna är en avgörande orsak till den stora spridningen på äldreboenden. Många lokalvårdare och annan övrig personal tvingas åka runt på flera boenden eller andra enheter i kommunerna som exempelvis skola och förskola där de riskeras att smittas. Och allt fler inom äldrevården är visstidsanställda timvikarier, ofta utan sjuklön, vars inkomst är så osäker att man inte har råd att stanna hemma när man är sjuk.
Tobias Baudin och ledningen för Kommunal har hotat om att införa skyddsstopp där det inte finns tillräckligt med skyddsutrustning. Men Kommunal har dröjt med att gå från ord till handling. Vi som står i frontlinjen ser tydligt hur vinst och att hålla sig inom budgetramarna går före liv. Det borde vara precis tvärtom. Därför ställer jag mig bakom Revolutions kampanj #livförevinst. De äldres och omsorgspersonalens liv står på spel.