Regeringens vårbudget tillför välfärden totalt 20 miljarder – ”det största krispaketet någonsin” enligt finansminister Magdalena Andersson. Utöver detta kan regioner och kommuner i efterhand söka 3 miljarder för merkostnader i vård och omsorg. Detta är ingenting i jämförelse med de 635 miljarder regeringen har lovat till företagen – och en droppe i havet jämfört med välfärdens behov.
Sverige har det lägsta antalet sjukvårdsplatser per tusen invånare i OECD och näst lägsta antalet intensivvårdsplatser i EU. Den främsta orsaken är åratal av för låga statsbidrag och nedskärningar. I år planerar 17 av 21 regioner dessutom för ytterligare nedskärningar i sjukvården. Enligt Arena idé har 96 procent av kommunerna har sparkrav på äldreomsorgen.
Detta är bakgrunden till den situation som vårdarbetarna nu står inför.
Redan 2 april rapporterade en tredjedel av alla kommuner om en spridning av coronaviruset på äldreboenden. Men samtidigt saknar var tredje skyddsutrustning för äldreomsorgen och hemtjänsten. Enligt Kommunal har 36 procent av anställda inom hemtjänsten arbetat med covid-sjuka utan skyddsutrustning. En arbetare i hemtjänsten uttryckte det i tidningen Kommunalarbetaren som att det spelas ”rysk roulett med våra liv”.
Om arbetslösheten fortsätter att öka, vilket är mer än troligt, kommer regeringens så kallade ”satsning” inte ens att täcka upp för minskade skatteintäkter, enligt Sveriges kommuner och regioner. Den fyller ännu mindre hålen från de planerade nedskärningarna – för att inte nämna behovet av att bygga upp sjukvården och äldreomsorgen.
Region Skåne kommer att få 600 miljoner – som alltså sannolikt försvinner i förlorade skatteintäkter – samtidigt som bara Skånes universitetssjukhus i Malmö har nedskärningar på 755 miljoner planerat inför 2021. Utöver sjukvården blöder den regionala kollektivtrafiken Skånetrafiken 5 miljoner per dag från minskat resande. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) tappar regionerna i genomsnitt en miljard i intäkter varje månad i kollektivtrafiken.
I Stockholm fortsätter på samma sätt nedskärningarna i mitten av pandemin. Kravet från Kommunal att dra tillbaka varslen på Karolinska sjukhuset har mötts av döva öron.
Kommunerna har det inte bättre ställt. Malmö kommun kommer att få 300 miljoner från regeringen men enligt SKR:s prognos kommer nästan hälften av detta bara att ersätta fallande skatteintäkter. Den andra hälften kommer att gå till ökade bidrag och förluster av annan kommunverksamhet.
Enligt en beräkning av Nordea den 28 mars motsvarade regeringens krispaket till företagen totalt 635 miljarder kronor – 28 gånger mer än vad kommunerna och regionerna, om man räknar snällt, får dela på. Från dag ett har regeringen prioriterat borgarklassens vinster över folkets hälsa.
Pengarna finns uppenbarligen, men kapitalistklassen med deras vinstintresse är ett hinder mot att drastiskt stärka välfärden. Alla samhällsnödvändiga tjänster, produktion och försäljning – från privata vårdföretag, äldreboenden till produktion av skyddsutrustning – borde nationaliseras, och organiseras i en nationellt koordinerad satsning. Detta borde finansieras av nationaliseringen av banker och storföretagen utan kompensation. Det är bara genom åtgärder som inte tar hänsyn till kapitalisterna och deras privategendom som arbetarklassens hälsa och välfärd kan säkerställas.