Vi har sett massdemonstrationer för klimatet i land efter land, där arbetare och unga går ut i kamp för vår planet. Man söker med ljus och lykta efter en väg ut ur klimatkrisen. Enligt medierna är lösningen att alla ska sluta flyga och bli vegetarianer, men är det verkligen så?
Fossila bränslen står för 75 procent av alla de växthusgasutsläpp som värmer upp vår planet. Om man delar in det efter sektor, står industrin för ungefär 21 procent, transporter står för 14 procent, elektricitet och värmeproduktion för 25 procent och markanvändning för 23 procent. I sin senaste rapport fokuserar FN:s klimatpanel IPCC på markanvändningen.
I rapporten slår man fast att växthusgasutsläppen från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning framförallt beror på avskogning och skogsbränder, en massiv ökning av gödsling med ickeorganiskt kväve, samt att risodlingar och nötkreatur släpper ut metangas.
Måste alla bli vegetarianer?
I början av augusti läcktes ett utkast till IPCC:s rapport, och med en röst upprepade alla medier samma sak: ”för att rädda klimatet måste alla bli vegetarianer”. Svenska Dagbladets rubrik var ”Vegetarisk kost nödvändigt för klimatet”, medan Sveriges Radio skrev ”FN:s klimatpanel: Övergång till vegetariskt nödvändig”. Även efter att rapporten kommit ut låg fokus fortfarande på att alla skulle bli veganer, samt att man kanske behövde införa en köttskatt. SVT pratade om att vi nu går från ”flygskam” till ”bondeskam”.
Men detta är inte vad rapporten hävdade. I en intervju med Vetandets värld förklarar Mikael Tjernström, professor i meteorologi: ”När vi pratar om fossila bränslen, som är huvudorsaken till att vi har en klimatförändring, så pratar man i media bara om att vi måste sluta flyga, men det är en jätteliten del av problemet. När man pratar om landanvändning, skogsbruk och jordbruk och annat sådant, då fokuserar media på att alla ska bli vegetarianer.”
Enligt en tidigare rapport från IPCC orsakar flygen endast 3,5 procent av de antropogena (mänskligt orsakade) klimatförändringarna. Även om alla människor på vår planet skulle sluta flyga i morgon, skulle det alltså inte ha någon avgörande verkan.
Under sommaren släppte storbanken Nordea en rapport där de undersöker vad som skulle hända om alla svenskar skulle:
- Sluta flyga
- Sluta åka bil
- Sluta äta kött
- Bosätta sig på en mindre yta
- Halvera sin klädbudget
Om allt detta skedde, skulle de svenska utsläppen inte minska med mer än 21 procent till 2050. Detta skulle innebära en drastiskt sänkt levnadsstandard, men alltså inte ens komma i närheten av den halvering av växthusgasutsläppen som forskare säger krävs.
Problemet ligger inte i konsumtionen, utan i storföretagens produktion. Enligt en rapport från The Guardian är bara 100 företag ansvariga för 71 procent av alla utsläpp sedan 1988. Och i Sverige är de samlade utsläppen från bara tre företag: H&M, Electrolux och Ericsson, större än hela Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp enligt en kartläggning från Dagens Industri.
I ”Den stora klimatskandalen” – en dokumentär från 2017 som fram tills nyligen visades på SVT Play – förklaras hur de stora oljebolagen finansierat forskning om klimatförändringar i 60 år. ”Redan runt 1950 kände oljeindustrin till sambandet mellan höjd havsnivå och koldioxid i atmosfären. Det är en enorm skandal,” säger advokaten Carrol Muffet i dokumentären. I Robinson-rapporten från 1968, som skrevs av forskare vid Stanforduniversitetet och finansierades av oljeindustrin skriver exempelvis författarna att ”Det råder inga tvivel om att skadorna på miljön kan bli allvarliga” samt att ”mest sannolikt är att den beror på utsläpp från fossila bränslen”. Slutsatserna hemlighölls dock eller förvanskades grovt.
Fakta talar sitt tydliga språk: konsumentmakt är inte en lösning på klimatförändringarna. Även om alla arbetare och unga skulle sluta äta kött, sluta flyga, sluta åka bil och så vidare, så skulle det vara långt ifrån tillräckligt för att lösa miljöproblemen. Men trots det fortsätter medierna förespråka de här idéerna. Anledningen är att de är ofarliga för borgarklassen och storföretagen som är de som bär den verkliga skulden.
Planerat jordbruk och förnybar energi
Utöver att orsaka växthusgasutsläpp, visar IPCC:s rapport att avskogning även lett till att 500 miljoner människor i dag bor i områden som påverkats av ökenspridning. De konstaterar även att matproduktionen ökat med 30 procent sedan 1961, men att en tredjedel av all mat som produceras slängs samtidigt som 821 miljoner människor lider av undernäring.
IPCC:s slutsatser är att skogsskövlingen måste upphöra, ökenspridningen minska och jordbruk och skogsbruk bli mer hållbart. Man behöver metoder för att binda kol i jord och biomassa genom alternativa former av jordbruk och återförskogning. Dessa metoder för att förändra jordbruket och göra det mer hållbart menar IPCC redan finns. ”Det gäller bara att använda dem och skala upp dem”, förklarar Mikael Tjernström.
Det behövs även enorma investeringar i förnybar energi. I en artikel i Forbes från 2016 förklarar Mehran Moalem, professor vid Berkeleyuniversitetet, att det skulle räcka att täcka 1,2 procent av Saharas yta med solpaneler för att producera lika mycket el som hela världen konsumerar. Ett sådant projekt skulle kosta 5 biljoner dollar, vilket är ungefär en sjättedel av vad Obama betalade för att rädda bankerna 2008.
I stället ser vi att förbränningen av kol och olja fortsätter att öka varje år, och enligt International Energy Agency släppte man förra året ut mer koldioxid än någonsin tidigare. I stället för att investera i förnybar energi lägger den svenska regeringen 30 miljarder varje år för att subventionera klimatskadlig verksamhet i Sverige, vilket är en summa som är tre gånger större än hela den samlade miljöbudgeten. Enligt en annan rapport från IEA minskade även investeringar i förnybar energi runtom i världen i år. Man gör helt enkelt det rakt motsatta mot vad man borde göra.
För att klara målet på maximalt 1,5 graders genomsnittlig uppvärmning krävs det att 70–85 procent av all energi som förbrukas kommer från förnybara källor och att koldioxidutsläppen mer än halveras.
Förra året gjorde de fyra största bankerna en vinst på 112 miljarder kronor. I stället för att försvinna ner i ett fåtal kapitalisters fickor så skulle dessa miljarder kunna investeras i förnybar energi och teknologi. Vi skulle även behöva nationalisera de verkliga miljöbovarna: H&M, Electrolux och Ericsson för att ställa om till en hållbar produktion, och Volvo och Vattenfall skulle även kunna användas för att ställa om till eldrivna fordon och en hållbar elförbrukning.
För att kunna förverkliga de lösningar och den potential som existerar, måste produktionen styras i enlighet med folks behov i stället för kapitalisternas vinstintressen. Vi måste ta över de största företagen och bankerna och ställa de under arbetarnas demokratiska kontroll. Vi kan inte kontrollera det som vi inte äger. Vi måste ta en kamp mot det system som håller på att göra vår planet obeboelig.