När vi anländer till Sollefteå möts vi av en grupp pensionärer från föreningen SeniorNets styrelse som just börjat sitt pass för dagen. De är besvikna över att politikerna hela tiden sviker sina löften, men det har också väckt en väldig kampvilja. Revolution har träffat ockupanterna som vägrar att ge upp kampen för ett BB i Sollefteå.
Längs vägarna mot Sollefteå får vi en inblick och känsla av hur verkligheten kan se ut för människor som tvingas åka efter samma sträckor när de är i behov av akutsjukvård. Vi åker på vad som sägs vara en av Sveriges absolut sämsta vägar, men har ändå tur som åker en solig och varm höstdag med bra väglag. Vägarna är gropiga och kurviga, och flera gånger måste vi tvärbromsa på grund av sprickor och stora stenar som sticker upp mitt på vägen. Från Örnsköldsvik till Sollefteå är det ungefär 10 mil, vilket tar oss en och en halv timme.
Om man ska ta sig till ett akutsjukhus från Sollefteå är det dessa vägar man ska åka efter, antingen till Sundsvall eller Örnsköldsvik. Vid sämre väglag exempelvis under vinterhalvåret eller om man är bosatt i byar och samhällen utanför Sollefteå, kan det ta uppemot tre timmar till Örnsköldsvik eller Sundsvall. På ockupanternas hemsida kan man läsa att det krävs att ambulansen håller en hastighet på 160 km/h på alla ställen där det är möjligt för att kunna förkorta ner restiden till en timme.
Lång resväg
Efter att BB, akut kirurgi och akut ortopedi lades ner, kan patienter inom dessa områden inte längre vårdas i Sollefteå. De kan inte heller få vård inom den ”gyllene timmen”, ett begrepp inom intensivvården där snabba åtgärder och operationer inom sextio minuter minskar risker för komplikationer och antalet dödsfall.
Samma dag som vi åker ner har någon publicerat ett inlägg i ockupationsgruppens Facebooksida om att vägen ner mot Sundsvall är avstängd.
”Man kan bara hoppas att ingen brådskande ambulanstransport är på väg till Sundsvall nu, väg 331 avstängd fram till kl. 14. Är detta första gången?”
När vi kommer fram till Sollefteå sjukhus runt lunchtid möts vi i entrén av fyra ockupanter från föreningen SeniorNet. De har på sig gula västar med texten ”BB-ockupationen” och har precis börjat sitt pass.
En av pensionärerna är Nils Berglund, tidigare arbetare på Televerket, förklarar att vi är mycket välkomna:
– Vi tar emot all hjälp och uppmärksamhet som vi kan få, förklarar han, och säger att stödet har varit enormt stort från alla håll och kanter runt om i landet.
För att hålla sjukhuset ockuperat dygnet runt har man delat upp det i fyra pass. Vid entrén kan vi även se några madrasser som är till för nattens ockupanter – ett längre pass som pågår från 20:00 till 07:00.
Starkt stöd och kampvilja
Under landstingsvalet 2014 hade socialdemokraterna lovat att länet skulle ha kvar sina tre fullvärdiga sjukhus, men så fort de kom till makten så gjorde de det motsatta.
Detta ledde till en stor proteströrelse, som i över ett års tid organiserade demonstrationer och protester mot landstingets nedskärningspolitik. Man hade radikala paroller som ”Ådalen reser sig igen” – syftande tillbaka på 1930-talets hårda klasstrider – och rörelsen engagerade många tusentals. De största demonstrationerna drog enligt arrangörerna över 20 000 deltagare i det lilla samhället Härnösand där invånarantalet bara är 17 500.
Landstingspolitikerna ignorerade dessa protester helt och röstade i oktober 2016 med 39 röster mot 36 för nedmonteringen av sjukhuset. Det var socialdemokraterna som var pådrivande bakom nedläggningen, vilket skapade en spricka i deras eget parti mellan landstingsgruppens majoritet och ledamöterna från Sollefteå.
Den 30 januari 2017, efter det slutgiltiga beskedet om att även BB skulle läggas ner, bestämde sig en grupp frivilliga för att ockupera sjukhuset. I snart åtta månader har ockupationen pågått dygnet runt.
Sedan ockupationens början har 1800 personer som deltagit, allt ifrån olika föreningar till småbarnsfamiljer, unga, pensionärer och vanliga arbetare. Många har aldrig tidigare varit politiskt engagerade, men har dragits in i kampen kring BB.
Kvinnorna drabbas hårdast
Många blivande föräldrar känner sig oroliga och stressade inför den kommande förlossningen på grund av de långa sträckorna och det dåliga väglaget. Det som borde vara en underbar upplevelse – att få barn – har som läget är i Sollefteå just nu i stället förvandlats till en mardröm.
Ockupanterna berättar om felbehandlingar, långa väntetider på sjukhustransport – i vissa fall uppemot 12 timmar – och att minst en gravid kvinna fött sitt barn i bilen på väg till förlossningen i Örnsköldsvik. En av ockupanterna berättar däremot att det har talats om andra födslar längs vägen.
– Alla historier kommer inte fram i media, och det finns kvinnor som väljer att inte berätta, berättar en ockupant som också vill vara anonym.
Om man inte hinner till BB i tid tvingas man föda sitt barn utefter vägkanten. Men riskerna är stora. Utan garanterad tillgång till barnmorska, gynekolog eller annan sjukvårdspersonal som är livsnödvändig vid förlossningar, hamnar både mamman och barnet i direkt fara.
Kvinnor drabbas alltid hårdast av nedskärningspolitiken. När vården blir sämre drabbas de hårdare av konsekvenserna, men det är också en majoritet kvinnor bland de som arbetar inom vårdyrken. Till tidningen Arbetet sade Anna Marica Ek, som är en av ockupationens kontaktpersoner: ”Jag är så less på att besparingar alltid börjar med vården av kvinnor.”
Ockupanterna berättar även om en taxichaufför som flyttade från Kiruna tillsammans med sin partner i samband med att BB lades ner där. De bestämde sig för Sollefteå just eftersom de hört att sjukvården där var en av Sveriges bästa, men också för att komma nära en bra förlossningsvård om de ville bilda familj i framtiden. Nu funderar de återigen på att flytta.
Sollefteå inte ensamt
Sollefteå är alltså inte första exemplet där politiker bestämmer sig att lägga ner BB och akutvård på grund av besparingar. I Kiruna har nedrustningen av sjukvården pågått länge och det har varken funnits BB eller kirurgi på flera år, eftersom dessa helt har förflyttats till andra orter. Patienter är tvungna att färdas runt 13 mil bort till Gällivare eller 34 mil till Sunderbyn men även dessa sträckor kan vara ännu längre beroende på vart du bor.
Vissa politiker påstår att det har gått bra att stänga ner BB och akutvård i orter som Kiruna, men dessa påståenden är helt felaktiga. Barn har vid ett flertal tillfällen fötts efter E10:an på väg mot sjukhuset i Gällivare. En viktig anledning till att det inte fått ännu värre konsekvenser är att många kvinnor väljer att tillfälligt byta bostadsort de sista veckorna innan förlossningen och bosätter sig hos vänner, släktingar och i vissa fall även i husvagn.
Det finns stora skillnader mellan Kiruna och Gällivare kommun. I Kiruna är det enligt SCB nästan dubbelt så vanligt med dödföddhet (0,6 procent) i jämförelse med Gällivare (0,3 procent).
De dödsfall som förekommit beror just på att man inte hunnit till sjukhuset i tid och att man inte fått den vård som behövts. Detta beror precis som i Västernorrland på nedläggningen av BB, i kombination med brist på ambulanser, och helikoptrar som inte alltid kan lyfta på grund av dåliga väderförhållanden som snöstorm och sämre sikt.
Politikerna sviker
Politikerna motiverar nedläggningarna med att det måste göras besparingar. De har även påstått att det ska ha funnits svårigheter att rekrytera fasta läkare till sjukhuset. Samtidigt tar politikerna och landstingscheferna ut höga löner och ger sig själva frikostiga avgångsvederlag.
Ockupanterna ifrågasätter också om det verkligen sparas pengar då det tillkommer extra resekostnader med ambulans och dyra helikopteruttryckningar från andra landsting, till en kostnad på 63 000 kr per timme. De uttrycker även sin ilska över att landsbygden alltid ska drabbas hårdast av nedskärningar och besparingar inom dagens politik.
Många av problemen har skapats av politikerna själva. Personalen som tidigare kunnat rekrytera egna vikarier, fråntogs denna möjlighet i samband med en omorganisering. Följden blev att läkare började lämna sjukhuset och man tvingades i stället ta in dyra stafettläkare.
I samband med ytterligare en omorganisering presenterades därefter idén om en nedläggning av BB. Anledningen sade man nu var bristen på läkare och dyra vikarier. Men det är politikerna själva som genom nedskärningar och ”omorganiseringar” har skapat den dåliga situationen, som sedan används som ursäkt för att genomföra nedläggningen.
Kampen för rätten till sjukvård
Kampen handlar om att alla ska ha rätt till en trygg, säker och nära förlossning och vård. Men det stannar inte där. Nedskärningarna inom äldrevården, barnomsorgen och inom sjukvården är ett direkt resultat av att kapitalismen är i kris.
Medan det finns hur mycket pengar som helst som går till vinst, försämras arbetarklassens välfärd och levnadsförhållanden oavbrutet. Detta är den enda framtid som den krisande kapitalismen har att erbjuda. I förlängningen är det bara genom att ta över storföretagen och bankerna under arbetarnas demokratiska kontroll som man kan garantera en bra välfärd åt alla.
Det som folket i Sollefteå gör är det enda rätta: de tar egna initiativ, tar saken i egna händer och sprider kampen utanför länets gränser. Varje kamp som blossar upp mot konsekvenserna av dagens ruttna system – som enbart är uppbyggt för att gynna en allt rikare minoritet – är ett steg framåt och förtjänar stöd och uppmärksamhet.
Det finns ett enormt stöd från befolkningen i Sollefteå, men många har också rest dit från både norr och söder för att hälsa på och hjälpa till med ockupationen. Många andra har skickat vykort som sedan klistrats upp på en vägg bakom bänken där ockupanterna brukar sitta. Under vårt besök på ockupationen kunde vi verkligen se stödet utifrån, och nästan alla som går förbi säger hej, visar tummen upp och säger några uppmuntrande ord.
Det är upp till arbetarklassen att störta kapitalismen och gripa makten för att bygga ett rättvist samhälle – socialism. Sollefteå utgör just nu spjutspetsen och ett exempel för den rörelse som i förlängningen kommer att behöva byggas över hela landet.
Ockupanterna har mycket att kämpa för, och mycket att förlora. Men kampviljan är stor. När vi frågar om framtiden får vi klara besked:
– Vi kommer att ockupera sjukhuset tills det öppnar upp igen. En bra sjukvård är en rättighet för alla och behövs för att bygden ska kunna leva vidare. Planen är att ockupera till nästa val om det behövs. Vi kämpar för att återfå vår trygghet. Vi vägrar att ge upp kampen om BB!