Behovet av bostäder är enormt. Enligt Boverket behövs 461 000 nya lägenheter till 2020 och 700 000 till 2025. Det är mer än ett nytt Stockholm. För att nå detta skulle det krävas att man bygger tre gånger så många bostäder som de ungefär 30 000 som byggdes under 2014. Bostadsbristen förvärrades efter att den förra borgerliga regeringen gjorde det enkelt att ombilda hyresrätter till bostadsrätter. Efter det har antalet hyresrätter minskat stadigt, i kombination med att alltför få nya byggs.
Bankerna och byggherrarna tjänar storkovan på den här situationen. Bristen på framförallt hyresrätter tvingar upp priserna genom att allt fler tvingas slåss om bostadsrätter. På tolv månader har bostadsrätts- och huspriserna stigit med 11,1 procent, vilket är den största ökningen i EU och den fjärde största i hela världen. Detta visar marknadens misslyckande.
Ungdomar hårdast drabbade
Bristen på bostäder är störst i storstäderna, men mer än hälften av Sveriges kommuner uppger att de har ett underskott på bostäder. Hela landet påverkas när landsbygden avfolkas – en direkt följd av kapitalismens snäva centralisering till ett fåtal städer. Sjukhus och arbetsplatser läggs ned och folk tvingas flytta.
Bostadsbristen är mest kännbar för ungdomar som ska flytta hemifrån för första gången. De kan kanske inte ta jobb eller utbilda sig till det de vill eftersom de inte kan hitta bostad i den ort där arbetet eller universitetet finns. Utan kontakter eller mycket pengar är man i många städer hänvisad till osäkra andra- eller tredjehandskontrakt.
Förr fanns en gräns för hur höga hyror man kunde sätta när man hyrde ut i andra hand, men den borgerliga regeringen slopade detta tak. Därför kan vi idag se hur folk tar andrahandshyror på flera tusen kronor mer än vad den verkliga hyran ligger på. Dessa kontrakt är ofta extremt dyra och tvingar ungdomar till en ohållbar situation, där större delen av ens inkomster går till hyran. Att bo kvar hemma blir då det enda alternativet för många.
Det som framförallt behövs är små, billiga lägenheter, studentbostäder och bostäder för äldre, som vanliga människor faktiskt har råd med. Men även de hyresrätter som byggs har väldigt höga hyror som gör att många inte har råd att bo i dem.
Två lösningar på bostadsbristen
Högerns lösning är att sänka kraven för nybyggnationen ytterligare, vilket de kallar för en ”förenkling av byggreglerna”. I praktiken innebär det en lägre levnadsstandard för hyresgästerna som flyttar in, bristande kontroll av nybyggen och att till exempel bygga lägenhetshus som inte är rullstolsanpassade eller som har sämre kvalité och därför blir en säkerhetsrisk.
De vill även införa marknadshyror, och menar att en helt oreglerad hyresmarknad där ”utbud och efterfrågan” bestämmer på något sätt skulle gynna studenter och ungdomar. Men bostadskrisen har ju skapats av just denna marknad där företag inte bygger billiga bostäder i stor skala då det helt enkelt inte är lönsamt.
De billiga hyresrätter som behövs skulle inte byggas, utan det skulle endast leda till enorma hyreshöjningar. Den enda vinnaren på borgarnas så kallade lösning är fastighetsägarna som skulle tjäna enorma vinster på galna hyreshöjningar.
I verkligheten skulle en sådan marknad leda till en ännu större segregering på bostadsmarknaden där de rikaste familjerna kan låta ungdomarna flytta hemifrån och arbetarfamiljerna får se sina unga stanna hemma eller om de kan – flytta ut och bli ruinerade.
Marknaden fungerar inte
Den så kallade ”fria marknaden” är endast fri för banker och kapitalister och inte för majoriteten av befolkningen. Vi får nöja oss med vad vi får. Det finns visserligen nog med resurser, kunskap och utrymme för att alla ska kunna bosätta sig var de vill, men under kapitalismen styr marknadens lagar. Bostäder byggs därför inte efter behov, utan efter lönsamhet.
Ägarna av de stora bostadsbolagen kommer inte frivilligt ge upp sin makt och förmögenhet, lika lite som andra kapitalister. För att kunna bygga bra och billiga lägenheter på attraktiva platser måste vi därför expropriera deras egendomar, så att vi gemensamt kan planera ekonomin.
På så sätt blir inte bostadsbyggandet upp till ett fåtal individers jakt på förmögenhet, utan folkets behov. Därför måste vi ta upp kampen mot borgarklassen, bryta med kapitalismen och upprätta ett socialistiskt samhälle.