I mars tvingades Haitis USA-stödda president Ariel Henry på landsflykt efter att kriminella gäng tagit makten i huvudstaden Port-au-Prince. En övergångsregering har utsetts och imperialisterna skramlar för att med militära medel få kontroll på situationen.
Haiti är det fattigaste landet på den amerikanska kontinenten. Över 80 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och vart fjärde barn lider av kronisk undernäring. Sedan 2018 har Haiti skakats av landsomfattande protester mot höga levnadskostnader, ojämlikhet och korruption.
Regimen var nere för räkning, men bristen på politiskt ledarskap i protesterna gav kriminella gäng chansen att fylla det maktvakuum som uppstod. Att “kapitalismen skapar sina egna dödgrävare” som Marx sa, är särskilt sant för Haiti, där korrupta politiker länge stöttat samma gäng som man nu tvingas fly ifrån.
President Henry befann sig i Kenya när huvudstaden föll, där han tillsammans med USA försökte organisera en FN-styrka för att intervenera i landet. Men FN saknar legitimitet och auktoritet i Haiti. Den så kallade MINUSTAH-skandalen 2010 – där FN-personal begick systematiska sexuella övergrepp och spred en koleraepedemi – lever färskt i minnet.
En militär ockupation skulle samtidigt bara tillfälligt pressa tillbaka gängen, men på inget sätt erbjuda någon lösning på fattigdomen och våldet. Imperialisterna kommer att stötta samma ruttna politiker och samma kapitalintressen som skapat problemen från första början. Vad som krävs är en revolutionär rörelse underifrån.
En tendens till detta såg vi förra året då Bwa Kale skapades, en rörelse där hela grannskap organiserade väpnat självförsvar mot gängen. Men rörelsen mötte hårt motstånd, och flera gäng försökte kuppa den. Jimmy ‘Barbecue’ Chérizier, ledare för Haitis största gäng G9, har öppet gått runt med Bwa Kale-tröja och uppmanat folk att gå med.
Spontaniteten var både Bwa Kales styrka och akilleshäl. Utan en tydlig organisation, ledarskap eller program kunde den inte utmana varken gängens eller regimens makt. På dessa erfarenheter måste man nu bygga vidare, med målet att ena Haitis arbetare och förtryckta i en revolutionär organisation med ett revolutionärt program.