SBB – ett förskalv!

Sedan januari har SBB:s aktie störtdykt med 85 procent. Nu flyr råttorna skeppet – allt reas ut i ett desperat försök att ta sig ur skuldfällan. Men SBB är inget unikt exempel. 

På sju år har SBB gått från ingenting till ett imperium av fastigheter värda 160 miljarder kronor. Dessa miljarder har ägaren Ilija Batljan gjort på att köpa upp så kallade samhällsfastigheter för att sedan hyra ut lokalerna till skola, vård och omsorg till priser många gånger högre än lokalernas ursprungliga värde. 

För att åstadkomma detta drog de på sig enorma skulder, men med en styrränta på noll såg de inga problem. De var ”hooked on the crack of cheap debt” som Viceroy Research grundare Fraser Perring uttryckte det i en artikel i Wall Street Journal nyligen. Men efter inflationens återkomst och när Riksbanken nu höjt räntorna sju gånger om i den snabbaste takten sedan 1980-talet – är SBB i fullkomlig kris. 

I slutet av 2022 blev de föremål för så kallad blankning, det vill säga spekulationer om att aktien skulle falla. Första kvartalet 2023 gick de med oväntat stor förlust. Därefter sänkte ratinginstituten S&P och Fitch SBB:s kreditstatus på grund av deras enorma skuldbörda som ser för tung ut för företaget att hantera. Och i juni redovisades återigen stora förluster på 11,1 miljarder kronor.

Sedan januari har börspriset fallit med 85 % till ett värde av knappt 5 miljarder kronor, vilket fullkomligt överskuggas av deras enorma skulder på 80 miljarder, varav 27 miljarder ska betalas tillbaka inom de kommande 2 åren. Dessutom har återbetalningarna gjorts svårare av att deras kreditstatus sänkts till skräpnivå. 

Dagens Industris analytiker Richard Bråse kommenterar de senaste händelserna på börsen enligt följande: 

”Jag tror att det är en del av flykten mot skylten där det står ”EXIT”, när skeppet sjunker så finns det en sak som man ska göra och det är att bege sig till livbåtarna och det är vad jag skulle gissa har hänt. Som aktie är SBB inte intressant längre… allt över noll i SBB är en bonus. Det här kommer vara en strid på obligationsmarknaden, där obligationsägarna kommer se till att bevara så mycket av sitt värde som möjligt.”

Det vill säga att skuldindrivarna är framme och råttorna flyr skeppet.

Både vd:n (Ilija Batljan) och vice vd:n (Eva-Lotta Stridh) har avgått, och man säljer ut fastigheter, höjer hyror och genomför nyemitteringar – allt för att betala tillbaka på skuldberget. Bland annat har de kommuner som hyr fastigheter av SBB fått chockhyreshöjningar på runt 11 %, vilket innebär ökade kostnader för kommunerna på runt 100 miljoner kronor och därmed ytterligare nedskärningar. Och för de kommuner som vill köpa tillbaka sina fastigheter så kan de redan ha sålts vidare till tredje part, som i sin tur ska ha in sina pengar på ett eller annat sätt. 

Men SBB är inget unikt exempel. Så här ser det ut över hela bostadsmarknaden. Börspriserna för högbelånade fastighetsaktier har kollapsat, byggandet har tvärbromsat (från augusti 2021 till juli har det minskat med 50 %) och Boverkets prognos är att det ska fortsätta minska. Även bostadsköpandet har minskat, antalet nya lån är rekordlåga och fastighetspriserna faller. Och för de som har lån har räntekostnaderna tredubblats, i och med att 70 % har rörlig ränta och en majoritet av de med bundna lån ska omförhandlas i år, så slår räntehöjningarna direkt mot konsumtionen. 

Konkurserna har nått de högsta nivåerna på ett årtionde i Sverige och fastighetsmarknaden är bland de värst drabbade sektorerna. Samtidigt dras de stora fastighetsbolagen fortfarande med enorma skulder som de desperat försöker betala tillbaka genom att (likt SBB) ta ytterligare lån (om de kan), sälja sina fastigheter eller höja hyrorna drastiskt. Som i Malmö där två stora bolag med hot försökt driva igenom dubbla hyreshöjningar.

Krisen på bostadsmarknaden får i sin tur utländska investerare att dra sig tillbaka, vilket sänker den svenska kronan ytterligare, som nådde nya bottenrekord i juni. Vilket i sin tur spär på inflationen ytterligare, när importvarorna blir dyrare. 

Även bankerna är exponerade mot fastighetsbolagen, och om flera bolag ställer in sina återbetalningar på lånen kan det även utlösa en bankkris.

Krisen på bostadsmarknaden är bara förskalven av en djupare kris för den svenska ekonomin. För andra kvartalet föll BNP med -2,4 %, vilket ”gör Sverige till den i särklass mest krisande ekonomin i Europa just nu” som Andreas Cervenka skriver i Aftonbladet. Även Swedbank har skrivit ner prognosen för den svenska ekonomin och förutspår en negativ tillväxt både i år (-1,1 %) och nästa år (-0,3 %). Samtidigt verkar inflationen hålla i sig: efter en topp runt årsskiftet på 12,3 % (KPI) så har den dalat något, men ligger fortfarande på höga nivåer på 9,3 %. Mycket högre än alla våra grannländer. Därför varnar Erik Thedéen för ytterligare räntehöjningar, som bara kommer förvärra en redan krisande bostadsmarknad, för att inte nämna ekonomin i övrigt.

För stora problem krävs stora lösningar. Det är hög tid att nationalisera de största företagen och bankerna och sätta dem under arbetarklassens demokratiska kontroll. Kapitalismen är dödligt sjuk och går från en kris till en annan, samtidigt som arbetarklassen bär bördan. Vad som behövs är en planerad ekonomi som styrs i enlighet med arbetarklassens behov, inte de svenska kapitalisternas vinstintressen. Vad som behövs är kommunism.

Niki Brodin Larsson

Relaterade artiklar

Sociala medier

3,123FansGilla
2,571FöljareFölj
1,340FöljareFölj
2,185FöljareFölj
754PrenumeranterPrenumerera

Senaste artiklarna