Kommunal borde strejka i avtalsrörelsen

av Thea Wilhelmsson
Foto: Jessica Keller

"Jag tycker att Kommunal ska strejka eftersom politikerna inte lyssnar på oss. Nedskärningarna fortsätter och personal varslas", förklarar undersköterskan Angela Wallin i Kommunalarbetaren. I årets avtalsrörelse ska 485 kollektivavtal som berör hela 3 miljoner anställda förhandlas om. Missnöjet bland Kommunals arbetare gör att en stor strejk är mer troligt än på länge.

Marie Wiberg, en av de som skapade undersköterskeupproret sa till Kommunalarbetaren: "Jag hoppas ju att Kommunal ska förhandla fram bättre arbetsvillkor utan strejk, samtidigt som en strejk skulle vara en tydlig markering på att det är allvar nu!" En annan undersköterska svarade "tveklöst JA!", på frågan om Kommunal borde strejka.

Inför avtalsrörelsen 2020 har kampviljan bland Kommunals medlemmar tvingat ledningen att inta en mer stridbar hållning.

Striden om "märket"

1997 infördes det så kallade "märket", som innebar att ingen grupp kunde få högre löneökningar än industriarbetarna. Motiveringen var att andra yrkesgruppers kamp för högre löner skulle kunna inspirera industriarbetarna till att också ta strid, vilket skulle hota den svenska exporten. Denna medvetna strategi för att hålla tillbaka arbetarna har resulterat i att lönegapet mellan tjänstemännen och arbetarna har fördubblats på 20 år.

En av de främsta förespråkarna för systemet är föga förvånande Svenskt näringsliv. De mer radikala fackförbunden i 6F har däremot länge kritiserat industrimärket för att det är odemokratiskt, missgynnar många stora yrkesgrupper och cementerar löneskillnaderna mellan kvinnodominerade yrken och mansdominerade yrken. Med nuvarande takt kommer inte kvinnor och män inom LO ha lika lön förrän om 40 år.

Tidigare har Kommunal varit bland de främsta försvararna av märket. Men i år har förbundet lämnat samordningen på grund av att industrifackens förslag på låglönesatsningar var för låg. Kommunal förklarade att denna inte skulle ge en vanlig undersköterska mer än 17 kr extra i månaden. "Räcker inte ens till en Skogaholmslimpa" som Kommunals ordförande Tobias Baudin sa.

"Det har inte varit möjligt i år att enas om krav som gör det möjligt för oss att kräva mer för våra medlemmar med yrkesutbildning inom vård, skola och omsorg. I det läget kan jag aldrig försvara märket" förklarade Kommunals ordförande Tobias Baudin.

IF Metall – som genom industriavtalet tog på sig rollen att hålla tillbaka alla andra förbund – svarade med att antyda att Kommunal var giriga. Avtalssekreteraren Veli-Pekka Säikkälä menade att "när andra får normen plus extra, då kan inte vi ställa upp med konfliktåtgärder för att Kommunals medlemmar ska få normen plus extra, plus extra extra."

Men låglönesatsningen som Kommunal kräver i avtalsrörelsen är inte mer än 0,3–0,5 procent mer än LO:s 17 kronor. På vilket sätt det är "plus extra, plus extra extra", har Säikkälä inte förklarat.

Foto: Frankie Fouganthin/Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)

Kommunal pressas underifrån

Två tredjedelar av alla undersköterskor funderar på att lämna yrket, enligt en enkät av Kommunalkopplade jobbmatchningssajten "Uska". Detta är ett resultat av åratal av nedskärningar som gjort arbetssituationen ohållbar. Äldreomsorgen toppar sjukfrånvarostatistiken. I en intervju i Kommunalarbetaren i augusti konstaterade undersköterskan Malena Önnerlöv att situationen inte blir bättre. "Oss på golvet ska det alltid sparas på, till slut så nöter det ut oss."

Denna omöjliga situation ledde till att skyddsombuden Marie Wiberg och Jenny Klingstam under våren 2019 startade Undersköterskeupproret, som samlade in över 14 000 namn för bättre villkor och har hållit manifestationer på en lång rad orter runt om i landet. I december sammanställde Kommunalarbetaren en karta över protester som Kommunals medlemmar deltagit i under 2019, och den visade runt 50 orter.

Men även om Kommunal offentligt ställer sig bakom dessa initiativ, så är det deras åratal av usla kompromisser i avtalsrörelser som gjort initiativen nödvändiga. Passiviteten har skapat ett stort missnöje bland medlemmarna som kulminerade under kommunalskandalerna 2016, då 10 000 medlemmar lämnade förbundet efter att det avslöjats att Kommunaltopparna drivit en lyxkrog och festat för enorma summor.

Allt detta har satt en press på Kommunal att försöka framställa sig som mer stridbara för att försöka bygga upp medlemmarnas förtroende igen.

Förutom att ställa högre lönekrav än märket har Kommunal, ihop med en rad andra fackförbund, hoppat av förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv och LO om Lagen om anställningsskydd, LAS. Orsaken är att man i en läckt avsiktsförklaring vill ta bort kriteriet "saklig grund" för uppsägningar, vilket skulle underlättta för arbetsgivarna att sparka vilka de vill. Tobias t kallade det med rätta för en "krigsförklaring mot Kommunals medlemmar".

Ta strid för strejk i avtalsrörelsen

Även om han har låtit mer stridbar än tidigare under förspelet till avtalsrörelsen, har Tobias Baudin gjort det tydligt att det sista man vill göra är att strejka. Dessutom utesluter han en politisk strejk för mer pengar till förbättrade arbetsvillkor rakt av.

"Det är när vi inte har ett kollektivavtal vi kan ta till strejkvapnet, men det är också sista utvägen vi tar. Och det är svårt att vid en strejk om kollektivavtal strejka för att politikerna i Sveriges riksdag ska tillföra mer pengar. Det är en politisk strejk och något vi inte ägnar oss åt."

Samtidigt har Baudin flera gånger understrukit hur "ensamma" Kommunal står, vilket är en passande ursäkt för att inte gå ut i strejk eller – om man går ut i strejk – en ursäkt för att ändå skriva på ett uselt avtal. Genom att hänvisa till att de andra LO-förbunden röstat ner deras krav, kan de försöka hävda att de omöjligen kunnat be om sympatistrejker.

Man kommer att stöta på hårt motstånd. Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) har sagt att alla löneökningar utöver märket på 3 procent, liksom arbetstidsförkortningar som Kommunal föreslår, är helt otänkbara. Helst vill de ha långa och sifferlösa avtal så att lönerna sätts på lokal nivå. Ett sådant avtal skulle innebära att situationen i välfärden fortsätter att urarta.

Under 2020 har 4 av 5 kommuner nedskärningar inskrivna i budgeten. Högern kallar gärna alla krav på bättre arbetsvillkor och högre löner för oansvariga. I själva verket är det tvärtom. Det enda sättet att ta strid för välfärden är genom att strejka för en rimlig arbetssituation som gör att de anställda inte blir sjuka, att fler vill stanna och att det är ett yrke som folk vill utbilda sig till.

Arbetarrörelsen borde ta inspiration av den rörelse och strejkvåg som pågått i Finland under vintern, och som lett till avgörande segrar. Kommunal är LO:s största förbund, med 500 000 medlemmar. Om de går ut i strejk för bättre villkor, kommer den stora majoriteten i Sverige utan tvekan att stötta dem. En storskalig kampanj för sympatiåtgärder skulle kunna tvinga de andra LO-förbunden att gå ut i stödstrejk. Bara genom hotet om en snabbt upptrappad kamp skulle man kunna tvinga arbetsgivarna att ge efter. Arbetarna har redan visat vad de vill, och att de är beredda att kämpa för det.

 

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 329 kr får du 10 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.