Det är försommar 2022 och studentdag på Thorén Business School i Solna. Elever i vita klänningar eller kostymer springer med mössan på huvudet för sista gången ut från skolan. Den här kullen blir den sista som springer ut från TBS Solna. Kort därefter stängs skolan av Skolinspektionen efter flera års missförhållanden. På de väntande flaken hänger elevernas målade lakan. På ett av dem lyser neonfärgade bokstäver: “Den falska marknadsföringen förde oss hit”.
När journalisten Natalia Kazmierska för några år sedan började bevaka den svenska skoldebatten, insåg hon att det inte bara var vinsterna som stack folk i ögonen. Det är att skolföretagen så ofta utger sig för att vara något de inte är.
Friskolorna gömmer sig bakom fejkade vapensköldar, påhittade skoluniformer och glädjebetyg. Hemsidorna ser ofta ut som annonser för kontorslokaler – överexponerade med loungemöbler och mycket glas. De utlovar unik studiero och disciplin, men har lärarlösa lektioner och kallar det “workshop i tyst rum”.
Begrepp som “självledarskap” betyder att tiden du kan få stöd i klassrummet minimeras. De anställer oftare lärare utan behörighet, saknar läroböcker och avskaffar idrottshall och kemisal. Det så kallade skolbiblioteket är alltför ofta en sorglig bokhylla i en skrubb (eller så erbjuds den fantastiska förmånen gratis lånekort på folkbiblioteket). De är helt enkelt fuskare, och det är vi som blir blåsta. Om detta handlar Kazmierskas nya bok Fuskarna.
Sverige har ett världsunikt skolsystem. Det är inspirerat av Chiles skolsystem under Pinochet, utvecklat av nyliberala Chicago Boys under 1980-talet. Det har lett till en explosion av nya skolor – såväl kortlivade dagsländor som imperier i stil med AcadeMedia. Det har också lett till kraftig skolsegregation, dalande kunskapsnivåer och oerhörda kostnader, där offentliga medel förvandlas till privata. Skolbolagen får 50 miljarder kronor av kommunerna varje år – nästan lika mycket som hela rättssystemets kostnad.
Friskolereformen var ett resultat av 1990-talskrisen, då politikerna öppnade upp nya vinstgivande marknader för kapitalisterna att investera i. Men för vanliga människor är det kontroversiellt att miljardärer berikar sig på deras skattepengar. 70 procent av Sveriges befolkning är emot vinster i välfärden, men inget parti driver frågan på ett seriöst sätt.
I den svenska debatten är det vanligt att tala om hur mirakulöst bra den finska skolan är. I själva verket behöll Finland bara det system som de svenska politikerna avskaffade på 1990-talet. Sedan dess har länderna gått i helt olika riktningar. Sverige har fått en dyr, dålig och segregerad skola. Finland toppar som vanligt kunskapsundersökningar som Pisa.
I Fuskarna avslöjar och utreder Natalia Kazmierska steg för steg vad som skett i den nya svenska skolan sedan 1990-talet, och vilka omfattande konsekvenser det fått. Det är oöverblickbart, slösaktigt och korrupt. Varför går svenska skattemedel till att starta religiösa skolor i Saudiarabien? Hur är det möjligt att starta ett hästgymnasium utan hästar? Varför marknadsför sig skolor med gratis gymkort på Nordic Wellness eller möjligheten att vinna en årsförbrukning på Nocco?
Det finns gott om skandaler i Skolsverige. Cybergymnasiets “spöklärare” som ingen någonsin träffat men som både kunde sätta och ändra betyg. Thoréngruppens arena i Umeå som kommunen betalade för tre gånger (byggdes privat med hjälp av kassakon Thorénskolorna, hyrdes ut till kommunen för ofantliga summor, köptes slutligen av kommunen). IES-ägaren Barbara Bergströms sexualisering av mellanstadiebarn och klädregler för flickor som bröt mot svensk lag. Listan kan göras lång.
Att peka ut de galnaste konsekvenserna av att släppa in marknadskrafterna i skolan är lätt. Eftersom skolpengen är fast, är utmaningen för företagen att minska kostnaderna för lärare, lokaler och material så mycket det går utan att resultaten sjunker alltför mycket.
Etableringen av friskolor är en dyr affär – för skattebetalarna. Skolplikten gör att kommunen måste hålla platser öppna för att kunna ta emot eleverna om en friskola läggs ned. Den så kallade millimeterrättvisan är också mycket viktig för friskolorna. De anlitar jurister för att hålla koll på den. Skolpengen som kommunerna betalar per elev får nämligen inte vara högre i kommunala skolor än i friskolor.
När kommunerna renoverar sina ofta stora och åldrade lokaler måste de därför betala ut motsvarande belopp till friskolorna, även om friskolorna inte ändrar så mycket som en list i sina ofta nyare och betydligt trängre lokaler. Vad betyder detta? Att renoveringar som blir väldigt dyra för kommunerna ger gratis klirr i kassan för friskolorna.
Och trots att skolor då och då stängs ned finns det många kryphål. När Thorén Business School i Solna stängdes ned av Skolinspektionen flyttade rektorn med en stor del av verksamheten helt enkelt över till en annan koncernenhet. Vad stängde man egentligen ned? En lokal? Även gamla Cybergymnasiet finns kvar alla skandaler till trots, men har bytt namn för att undkomma sitt skamfilade rykte.
Vinnarna på detta? Spanska hedgefonder, amerikanska investmentbolag, tyska banker, kinesiska miljardärer, slaktsvinsuppfödare i Hässleholm och investmentbolaget Mellby Gård – som även äger Kappahl, en safaripark i Blekinge, en optikerkedja, en massa travhästar och en hel del annat. Vad är detta för härligt sällskap som brinner för att driva skola? AcadeMedias i skrivande stund största aktieägare.
Även Internationella Engelska Skolans (IES) koncernstruktur är så snårig att det tog Skolinspektionen åtta månader att kartlägga dess aktieägare, som var spridda över världen. Bland dem fann man bland annat en mexikansk naturgasägare och en tysk biltvättsfirma.
Förlorarna? Skattebetalarna, de utbrända lärarna och eleverna som gick på den falska marknadsföringen.
Det är ingen hejd på hur mycket reklam gymnasieskolorna kan rikta till femtonåriga “konsumenter” (elever). Marknadslogiken innebär att skolorna optimerar det som attraherar elever, vilket inte nödvändigtvis är utbildningens kvalitet utan löften om en MacBook, en utomlandsresa i trean, ett centralt läge eller sovmorgnar. Tonåringar som inte har en egen dator och sällan har möjlighet att resa utomlands eller gå på gym blir naturligtvis mer lockade av dessa utlovade ’förmåner’ än tonåringar från mer välbeställda familjer.
Inför valet förfasas alla partier över situationen i den svenska skolan, men vägrar ta ansvar för att det är deras politik – som varit sig lik – som ligger till grund för den.
Högersidan pratar om “no excuses”, som om allt skulle lösa sig bara underklassens barn görs lydigare genom kadaverdisciplin.
Socialdemokraterna valfläskar om att begränsa vinstuttagen i skolan. Men att åstadkomma en sådan reglering skulle innebära öppen konflikt med både kapitalistklassen och ett stort skikt politiker och lobbyister. Dessutom skulle det omedelbart ställa frågan om inte samma sak borde gälla de privata vårdbolagen. Den typen av stridbarhet präglar inte deras politik i någon fråga och kommer inte att göra det här heller.
Vänsterpartiet vågar inte heller driva frågan eftersom det skulle kunna äventyra ett regeringssamarbete.
För att rädda den svenska skolan krävs massiva investeringar i mindre klasser och högre personaltäthet. Men för att skolan ska ha en ärlig chans måste kapitalisterna först köras ut ur den. De vinstdrivande skolbolagen måste förstatligas utan ersättning.
Kapitalisterna har, uppmuntrade av politikerna, berikat sig på vår gemensamma välfärd länge nog. Bara klasskampen kommer att kunna sätta ett stopp för detta.
Friskola använder bestraffningsmetod från förra sekelskiftet
På Malmö friskola har man blickat tillbaka ett århundrade för att lära sig hur man ska få ordning och reda på eleverna. De har återinfört skambänken.
Skambänken står på skolgården. Bestraffningsmetoden är förbjuden enligt skollagen. Men de 6–12-åriga eleverna får likväl sitta där i upp till tjugo minuter i taget för förseelser som att ha “tråkig ton” eller inte “stå tyst i ledet”.
Tidningen Sydsvenskans granskning visar dessutom att friskolan i fråga har tjänat 58 miljoner kronor sedan 2019 genom att kraftigt försämra utbildningens kvalitet.
Till exempel har skolan bara en behörig lärare per 48 elever. I stället har de överlåtit en stor del av utbildningen till elevassistenter, lärarassistenter och resurspersonal.
Barnen har fått för lite undervisningstid, framförallt i bild, musik och idrott. Skolan erbjuder ingen läxhjälp. Betyg har i flera fall satts av rektorn, trots att hon inte är inblandad i undervisningen.
Skolan har dessutom tagit emot hyreskompensation från Malmö stad på 5,05 miljoner kronor, trots att kostnaderna bara varit 550 000 kronor. På så sätt har skolan fått in ytterligare 4,5 miljoner kronor. Som andel av omsättningen gör den lilla friskolan en långt större vinst än bolag som AcadeMedia och Jensen.
Pengarna? De har ledningen spenderat på “personalförmåner”, däribland två Tesla-bilar som de köpt till sig själva.
Om nu skambänk är en lagom bestraffning för att ha “tråkig ton” – vad är då rimligt för utsugare som Malmö friskolas ägare, som berikar sig på att stjäla utbildning och framtid från barn och ungdomar?