Ukraina står inför ännu en mardrömsvinter. Det råder akut brist på luftförsvar. I armén råder ständig brist på rekryter. Och Rysslands blockad av Svarta havet implementerades precis när den årliga exporten av spannmål skulle börja lastas, vilket hotar att utlösa ett gigantiskt inkomstbortfall och en global matkris.
Den dåliga position landet befinner sig i har nu lett fram till en djup politisk kris, utlöst av att Zelenskyj sparkade sin försvarsminister Fedorov i mitten av juli.
Avskedandet kom efter en period av allt hårdare rysk press längs fronten och blev snabbt en symbol för en djupare konflikt om hur kriget ska föras.
Alla är överens om att Ukraina på pappret inte kan vinna ett långt utnötningskrig. Landet har en betydligt mindre befolkning än Ryssland och därmed betydligt färre som kan dras in i armén som soldater. I hela väst råder en skriande brist på pansarskott, ammunition och luftförsvar.
Under hela Ukrainakriget har de som vill förlänga striderna därför varit tvungna att hitta olika ”mirakelvapen” som ska kunna ge landet en avgörande fördel. Under flera månaders tid har det mirakelvapnet varit drönare.
Fedorov är en av dem som varit mest optimistiska till möjligheterna med självkörande robotar, automatisering och drönare. Han var arkitekten bakom den drönaroffensiv som pågick hela sommaren och producerade spektakulära bilder på ryska Wildberries-lager (en motsvarighet till Amazon) som stod i lågor.
Offensiven föranledde en våg av hyllningar i väst. Aftonbladet skrev den 17 juli: ”succé. Nu är det Ukraina som har initiativet.” Låter det bekant? Ganska precis ett år tidigare, under Ukrainas dåvarande offensiv mot flygplatser, skrev Expressen att ”1 juni går till historien som krigets stora vändpunkt”.
Illustration: Saina
Västs cyniska mål: förlänga kriget
Sanningen är att varken årets eller fjolårets offensiv åstadkom någonting som kan liknas vid ”ekonomisk kollaps”, vilket var det uttalade målet. Dessa äventyr är PR-stunts vars verkliga syfte är att måla upp en falsk bild av att Ukraina kan vinna ett krig som inte kan vinnas.
Hela etablissemanget i väst, inklusive den svenska regeringen, är skyldiga till att mana på Zelenskyj att fortsätta kriget. Sverige har skickat åtskilliga miljarder vikta för produktion och inköp av drönare och långräckviddiga robotar – så att fler ukrainare kan sätta livet till.
Tydligast av alla uttryckte den belgiske generalen Vansina det, när han sa att Europa kan bli redo att stå upp mot Putins armé 2030 ”tack vare ukrainarnas mod och blod, som köper oss tid. Det är därför vi stöttar dem så resolut.”
Citat med samma andemening produceras mer eller mindre dagligen av svenska politiker, medier och militära experter. Kaja Kallas, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, sa i ett tal i januari 2025 att ”Tiden håller på att rinna ut. Ukrainarna kämpar för sin frihet – och vår. De köper oss alla tid.”
Frontalkrock mellan två flyglar
Drönaroffensiven kunde inte förlängas ytterligare. Uppskattningsvis kostade den Ukraina en miljard dollar i månaden. Enligt New York Times har andelen av militärens vapen- och materielbudget som läggs på drönare och andra högteknologiska vapen ökat från 60 till 90 procent.
Drönare har blivit ett viktigt vapen i kriget. Men de kan inte ersätta marktruppers förmåga att erövra och behålla territorier. Det var linjen som general Syrskyj tillsammans med officerarna inom armén drev gentemot Fedorov.
I den öppna konflikten mellan Syrskyj och Fedorov blev Zelenskyj tvungen att ta militärens parti, allt annat vore otänkbart i ett pågående krig. Men Fedorov lämnade inte i tysthet – tvärtom. Under de veckor som följde utbröt protester i Kiev och västra Ukraina till stöd för Fedorov.
Protesterna hade en tydligt proeuropeisk prägel och mobiliserade framför allt den urbana medelklass som står under inflytande av icke-statliga organisationer finansierade av EU och USA, samma organisationer som förra året protesterade till försvar för antikorruptionsorganen Nabu och Sapo när Zelenskyj försökte stänga ner dem.
Korruption och krigströtthet
Varje år flödar hundratals miljarder kronor i bistånd in i Ukraina från EU och USA, en grogrund för ofantlig korruption.
Numera finns statliga företrädare på alla nivåer indragna i utredningar om korruption. Landet är så korrupt att Iryna Mudra, vice chef för Zelenskyjs kansli, har dragits in i en Nabu-utredning om en påstådd penningtvättsoperation på omkring 3,4 miljoner dollar som skulle användas för att betala borgen för en annan minister (f.d. justitieminister Haluschenko) som står åtalad för korruption!
Att antikorruptionsorganen Nabu och Sapo intagit en särskild ställning är därför inte så konstigt. Men vi kan inte ha några illusioner: Nabu och Sapo är direkt finansierade av väst, och används som instrument för att vid behov stävja korruptionen och hålla Zelenskyj i schack.
Fedorov menar att han fick sparken efter att ha försökt stävja korruption, men har själv kopplingar till en del av den härskande klassen med särskilt starka band till Elon Musk, Palantir-grundaren Peter Thiel och annat utländskt tech-kapital.
Även om stödet för Fedorov i överväldigande grad kommer från den proeuropeiska medelklassen i Kiev och västra Ukraina, har han också en annan uppenbar dragningskraft. Fedorov sprider en fantastisk illusion: att Ukraina kan vinna kriget utan att fler ukrainare behöver sätta livet till. Även om detta är falskt, så är det inte svårt att se attraktionskraften för vanliga människor som är trötta på kriget.
Enligt Ukrainas värnpliktskontor har polisen sökt 1,5 miljoner personer som misstänks undvika mobilisering. En uppskattning är att 2–6 miljoner är på flykt för att slippa skickas som kanonmat till fronten. I sociala medier sprids filmer på unga män som stoppas på gatan och släpas in i minibussar för att tas direkt till några dagars träning innan de skickas vidare till fronten.
Behovet av fler soldater ökar ständigt när kriget skördar nya offer, och det är framför allt arbetarklassen som tas ut. De rika har mängder av sätt att undslippa tjänstgöring, exempelvis genom att betala 50 000 dollar för ett falskt läkarintyg och möjlighet att lämna landet.
Ett missnöje sjuder i befolkningen och väntar på att få ett uttryck. Zelenskyj vet om det, och har uttalat att inga val kommer att hållas så länge kriget fortgår. Som Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, sa i en intervju med SVT: ”Demokratin kan inte tas för givet, och man måste offra många liv för att ha den…Val splittrar folk. Vi har inte råd att bråka just nu”.
I den senaste eskaleringen av konflikten mellan Fedorov och Zelenskyj, gick Fedorov till attack på denna ömma punkt genom att offentligt förespråka nyval. Han blev därmed den första högt uppsatta inom staten att gå emot Zelenskyj i den här frågan, något som definitivt signalerade en upptrappning av den politiska krisen.
Ett sargat land
De ekonomiska, sociala, militära och politiska kriserna sammanfaller och förvärrar varandra. Kriget har dragit ut på tiden utan att i grunden ändra det faktum att Ryssland oundvikligen går mot seger. Men när kollapsen väl inträffar – och det kommer den att göra – lär den ske snabbt.
Till följd av att väst konstant drivit på för att dra ut på kriget kommer Ukraina att stå kvar som ett sargat land. Industri, jordbruk, järnvägar, energiinfrastruktur – allt kommer att ligga i ruiner.
Den svenska regeringen pratar om ukrainsk ”självständighet” och ”demokrati”, men resultatet av det utdragna kriget kommer att bli att stora delar av landets territorium införlivas i Ryssland.
Den rest av Ukraina som återstår kommer att vara ett dysfunktionellt kaos – utan EU- eller Nato-medlemskap. Det var lögner som västvärlden sålde in till det ukrainska folket. För att stoppa det barbari som pågår i Ukraina måste krigshetsarna i Stockholm, London, Paris och Berlin störtas.