Höga elpriser i norr och ett elnät i förfall är två resultat av avregleringen av elmarknaden. Nu riskerar USA och Israels krig mot Iran att sätta hela energisektorn i brand.
I början av året såg våra politiker förvirrat på medan elpriserna återigen sköt i höjden. Något man aldrig hade kunnat förutspå blev ett faktum: det blev kallt under vintern i Sverige.
Aldrig tidigare har så höga priser uppmätts i norra Sverige som i början av året, med 700 procents högre pris i februari jämfört med ifjol. Folk med villor fick fakturor på allt från 10 000 till 16 000 kronor, och som svar anordnades “elupproret Norrbotten” och protester i flera städer i mars.
– Vi kan inte sitta hemma och inte göra någonting längre, vi är alldeles för snälla i det här landet över huvud taget. Vi måste protestera bättre, ta fram fransmännen inom oss, sa organisatören Gunilla Nyberg till SVT.
Kallt väder, stilla vind och en ny elledning till Finland var de direkta orsakerna, men den underliggande orsaken är en avreglerad elmarknad och ett underfinansierat elnät.
Sverige är det land som exporterar näst mest el i hela Europa, med ett överskott som i snitt motsvarar två till tre kärnkraftsreaktorer per år. Trots det kan inte det eftersatta elnätet hantera överföringen inom landet, vilket har lett till stora flaskhalsar och skyhöga elpriser i södra Sverige – och nu alltså även i norra.
På grund av hur priserna sätts, på en gemensam EU-marknad där man betalar för den dyraste producerade elen, kan rubbningar i marknaden omedelbart skapa stora prisökningar över en natt. Vi såg en liknande elkris 2022, efter att Tyskland kapat sin egen tillgång till billig rysk gas, som i sin tur påverkade hela Europas elpriser.
Nu är en kris på väg som riskerar att bli ännu värre, efter USA och Israels vanvettiga attacker mot Iran som kan föra energisektorn till randen av kollaps. Redan nu varnar ordföranden för International Energy Agency (IEA) för att den nuvarande olje- och gaskrisen är värre än energikriserna 1973, 1979 och 2022 tillsammans.
Avregleringens effekter
Innan avregleringen 1996 var Sverige inte immunt mot energikriser, men effekterna kunde lindras av hårt reglerade priser och en hög grad av statlig kontroll över hela elens leveranskedja.
Men med den ekonomiska kris som Sverige drabbades av under början av 1990-talet såg borgarklassen chansen till enkla vinster. En våg av privatiseringar följde, och den moderatledda Bildt-regeringen föreslog att även lägga ut elen på marknaden. Det hann inte genomföras, men Göran Perssons efterföljande socialdemokratiska regering genomförde istället ett liknande förslag 1995.
Nu fick kunder “äntligen” nöjet att välja mellan flera olika elhandelsbolag, vars enda syfte är att köpa el och sälja det vidare till ett högre pris.
Företag i stil med Stockholms Elbolag, Cheap Energy, GNP Energy, Svekraft och Nordic Best Energy uppstod snabbt, som del av löftet om valfrihet. Men i verkligheten ägs samtliga dessa företag koncernen Elify Energy Group, som har stämts för bland annat bluffrabatter, chockhöjningar och otillåtna säljmetoder.
Storvinster för elbolagen
Det finns över hundra liknande elhandelsbolag. Därtill finns själva elnätet som domineras av tre bolag: Vattenfall, EON och Ellevio, som äger ledningarna och har monopol på sina respektive områden.
Medan allt fler tvingas välja mellan uppvärmning och mat kunde dessa företag inte vara nöjdare. EON:s dotterbolag i Sverige gjorde till exempel en vinst på 2,6 miljarder kronor under 2024. Under kapitalismen är de statliga bolagen också vinstdrivande och inte mycket bättre. Vattenfall har till och med avsevärt ökat sin vinst från sammanlagt 35 miljarder kronor under 2012–2021, till 52 miljarder kronor bara under de senaste två åren.
Utöver de tillfälliga chockhöjningarna fortsätter även olika nätavgifter att staplas på varandra. På så sätt har elbolagen lyckats med vinstmarginaler på 30–40 procent – högre än storbankerna och långt högre än genomsnittliga svenska företag.
Varning för kollaps
Investeringar i produktion eller underhåll uteblir. På grund av monopol behövs inte investeringar för att konkurrera med lägre priser. Företagen har snarare ett incitament att aktivt hålla tillbaka elproduktionen för att öka priserna och sin egen vinst.
Detta var bland annat en viktig faktor i nedläggningen av äldre kärnkraftsreaktorer. Effektskatten höjdes också 2015, men reaktorerna var olönsamma även utan den.
Marknadens logik gör att kortsiktiga klipp för vinst prioriteras, medan elnätet som tar årtionden att bygga ut och balansera, bara får silvertejp för att hänga med. Det statliga Svenska Kraftnät planerar att investera 70 miljarder kronor under 2027–2029, men för att tillgodose behoven fram till 2045 kan det krävas runt 945 miljarder. Om man dessutom räknar med all övrig energiinfrastruktur kan notan landa på runt 2 000 miljarder.
Svenska Kraftnät varnade redan före attackerna mot Iran för att norra Sverige kommer att producera ett minskat medelöverskott av el framöver. Risken finns till och med för ett faktiskt underskott 2030, tillsammans med fördubblade elpriser som en konsekvens av industrins ökade behov.
I den nuvarande takten innebär det snarare en potentiell kollaps.
För att få en inblick i framtiden kan vi redan nu kolla på länder som Storbritannien. De höga elpriserna som kom efter privatiseringarna under Margaret Thatcher har bidragit till fabriksnedläggningar, tiotusentals vräkningar varje år, och till och med tusentals dödsfall på grund av kyla inomhus.
Sverige faller med EU
Oavsett hur mycket investeringar som görs i Sverige är vi beroende av hur EU:s elmarknad påverkas av världshändelser, och på alla sätt är Irankriget en ekonomisk katastrof. EU importerar runt 60 procent av sin el och har redan farligt låga lagernivåer av gas, samtidigt som gaspriserna ökat med 70 procent på kort tid.
Det drabbar inte minst industrin. Om elnätet är industrins artärer, så har den europeiska kapitalismen tyvärr drabbats av åderförkalkning. Vi ser redan en pågående avindustrialisering – som ett resultat av för små investeringar, sanktionerna mot Ryssland, förödande konkurrens från Kina, handelstullar från USA, med mera – detta kommer bara att accelereras av kriget.
De som får betala är i slutändan arbetarklassen, med skyhöga elräkningar, dyrare varor och varsel i industrin.
Marknadens riktiga ansikte blottar sig allt mer för allt fler. Situationen kan bara lösas genom oförsonlig klasskamp mot de politiker och kapitalister som skapat den här krisen, i Sverige och över hela världen.