Revolutionernas historia

Vad hände med arbetarstaten? - del 3

av Labour Party Young Socialists

Den här texten är en svensk översättning av en pamflett utgiven 1977 av dåvarande LPYS, det brittiska Labour partiets ungdomsförbund. I denna sista och tredje del av pamfletten "Vad hände med arbetarstaten" beskrivs och analyseras de katastrofala följder som den stalinistiska byråkratins politik, socialism i ett land, fick för utvecklingen på det internationella planet under mellankrigstiden.

Vad hände med arbetarstaten? - del 2

av Labour Party Young Socialists

Den här texten är en svensk översättning av en pamflett utgiven 1977 av dåvarande LPYS, det brittiska Labour partiets ungdomsförbund. I denna andra del utav tre i serien om den ryska revolutionen och utvecklingen i Sovjetunionen behandlas tiden efter revolutionen och utvecklingen i den unga arbetarstaten samt orsakerna till byråkratins framväxt.

Vad hände med arbetarstaten? - del 1

av Labour Party Young Socialists

Den här texten är en svensk översättning av en pamflett utgiven 1977 av dåvarande LPYS, det brittiska Labour partiets ungdomsförbund. Sovjetunionen gick tyvärr inte mot socialism och drogs med många problem. Den planerade ekonomin tyngdes ner av byråkrati och toppstyrning och till slut föll den första arbetarstaten ihop lika dramatiskt som den en gång bildats. 

Den spanska revolutionen 1931-39 – del 2

av Petra Edlund

Detta är den avslutande artikeln i en serie av två om revolutionen och inbördeskriget i Spanien på trettiotalet. I första delen beskrevs politiken och förutsättningarna som ledde fram till nödvändigheten av att arbetarna tog egna initiativ till kamp när ledarna gång på gång svek dem. Trots att socialistpartiet vann makten två gånger var de inkapabla att genomföra den sociala revolution som var nödvändig för Spaniens utveckling och förlorade därmed makten till borgerligheten. Arbetarnas och böndernas självständiga kamp byggde dock upp en stark organiserad arbetarklass med enorma kamperfarenheter. En arbetarklass som var beredd att strida in i det sista medan hotet från fascismen växte sig allt starkare.

Den spanska revolutionen 1931-39 – del 1

av Petra Edlund

Den spanska revolutionen är en av de största händelserna i mänsklighetens, och framförallt arbetarklassens, historia. Den sociala innebörden döljs eller glöms ofta i historieböckerna som fokuserar främst på det inbördeskrig, som började med general Francos fascistiska uppror. Arbetarklassen måste minnas och dra lärdomar av de enorma framsteg det revolutionära proletariatet gjorde i Spanien på trettiotalet. Dessa lärdomar ger oss erfarenheter som kan beväpna en hel generation yngre revolutionärer som kämpar för socialism.

Portugal 1974 – nejlikornas revolution

av Martin Oskarsson

På morgonen den 25 april 1974 spelade den portugisiska radion den förbjudna sången "Grandola vila morena". Det var signalen till den armékupp som störtade den nästan 50-åriga diktaturen under Caetano. Diktaturens fall öppnade revolutionens dammluckor. I ett slag strömmade massorna in på den politiska arenan i en omfattning sällan skådad tidigare i historien. Första maj 1974 demonstrerade cirka 1,5 miljoner på Lissabons gator. Hand i hand med arbetarna gick soldater med nejlikor i gevärsmynningarna. I tusental hade de brutit den militära disciplinen och slutit upp i arbetarklassens kamp.

När arbetarklassen styrde Frankrike – den revolutionära resningen i maj 1968

av Alexander Regander

De flesta har hört talas om ungdomsrevolten 1968, eller 68-rörelsen som den har kommit att kallas. Men hur startade den och vad innebar den egentligen? I Frankrike maj 1968 exploderade det kapitalistiska samhällets motsättningar i en folklig revolutionär resning där studententrörelsen och arbetarrörelsen gick hand i hand i massprotester mot  högerregeringen under general de Gaulle. Kampen utvecklades och hela Frankrike stod stilla under 10 miljoner arbetares kontroll.

Iran 1979. Den stulna revolutionen – del 2 av 2

av Alexander Regander

I första delen av min artikel om Irans stulna revolution 1979 gick jag igenom att revolutionen inte var en ”islamistisk revolution” utan hade karaktären av masskamp mot Shahens diktatur. Revolutionen ställde upp demokratiska krav men gick också längre efter hand och krävde en ekonomisk och social omvälvning. Massrörelsen utgjordes till största delen av arbetarklassen. Tyvärr kunde revolutionen kapas av Khomeini och prästerskapet på grund av avsaknaden av den subjektiva faktorn – ett revolutionärt marxistiskt parti som kunde leda masskampen in på den socialistiska revolutionens väg. Kontrarevolutionen fick på grund av att Khomeini och prästerskapet intog ledningen av revolutionen en mycket speciell karaktär; Revolutionen vändes av dess ledare till den mest reaktionära och blodiga kontrarevolution.

Ryska revolutionen del 2. Oktoberrevolutionen 1917

av Mikael Vinberg

Tsaren hade störtats i februari. Hade nu den ryska liberala borgerligheten uppnått vad de kämpat för under årtionden? Deras mål var att förvandla Ryssland till en modern kapitalistisk stat av västeuropeiskt snitt. Allmänna val, en parlamentarisk konstitution, ett modernt jordbruk och en industri stark nog att konkurrera på världsmarknaden. Vad hindrade dem nu från att avsluta kriget och verkställa sitt liberala program? För att slippa diskutera den frågan har hundratals böcker skrivits som odlar myten om att februarirevolutionen var demokratisk till skillnad från oktoberrevolutionen som beskrivs som en bolsjevikisk statskupp.

Ryska revolutionen del 1. Februarirevolutionen 1917

av Mikael Vinberg

Den här artikeln handlar om det som kallas Februarirevolutionen i Ryssland 1917. Det är ett exempel på ett uppror som segrar, där vi nästan på minuten kan se när de folkliga protesterna övergår i öppet uppror. Revolutioner i olika tider och i olika länder skiljer sig självklart åt. Men det är lika sant att säga att alla revolutioner liknar varandra. De har gemensamma kännetecken som vi kan studera och lära oss känna igen.

Prenumerera på innehåll