Under tio år har Unga Byggare och utbildningen Vägen framåt samlat tusentals byggnadsarbetare som vill förvandla facket till en klassmedveten kamporganisation där medlemmarna styr. Inför den stundande kongressen 28-31 maj har den gamla ledningen slagit tillbaka med smutskastning och uteslutningshot.
Året är 2011. I spåren av finanskrisen bestämmer sig några unga byggnadsarbetare i Skåne för att kämpa för arbetarnas rätt i samhället genom facket.
De har svårt att passa in. Ungdomsverksamheten består mest av supfester, gokart och pizza. Istället för att organisera arbetare i kamp för sina intressen, verkar det mest handla om att kröka och lattja loss för medlemmarnas pengar. De unga byggnadsarbetarna sätter hoppet till den årliga nationella ungdomskonferensen i Rönne, men blir återigen besviken.
– Folk drog på nattklubb i innerstan och hyrde vattenskoter. När jag var där första gången hade de en rodeotjur som på tivoli, berättar en arbetare i en intervju i Flamman.
– Många av oss var missnöjda med att massa pengar bara gick till lek och fest.
För att skapa en motpol till detta bestämmer den lilla gruppen unga byggnadsarbetare sig för att starta Skånes Unga Byggare. Tanken är att kombinera aktivism och bildningsverksamhet, som en förutsättning för ett starkare, mer aktivt och medlemsnära förbund. Detta gör succé. Snart börjar Unga byggare sprida sig i alla landets större städer.
På kongressen 2014 tar de strid för en egen representant i förbundsstyrelsen, samt för att Unga Byggare ska bli officiell ungdomsorganisation för Byggnads över hela landet – och vinner.
Galjonsfiguren för den nya utvecklingen är Jakob Wagner, initiativtagare till Unga Byggare, som nu på grund av sin popularitet hos de yngre medlemmarna skjuts fram som både ungdoms- och utbildningsansvarig i förbundet.
En ny riktning
Med Wagner vid rodret lanseras snart nya kurser, framförallt Vägen framåt, som får stort genomslag. Från ett femtiotal platser växer utbildningen till över 1000 platser per år. Detta står i kontrast mot de andra funktionärsutbildningarna, som ofta behövde ställas in på grund av för få deltagande.
Under Wagners ledning blir Byggnads det förbund som utbildar störst andel av sina medlemmar, och kurserna börjar också hållas i de andra facken inom 6F-samarbetet (Byggnads, Elektrikernas, Fastighets, och Seko).
Här lär sig medlemmar inte bara hur de utför sina fackliga uppdrag, utan framförallt hur de kan agera för sina klassintressen som arbetare. Studiecirklarna berör bland annat motsättningen mellan arbete och kapital och historiematerialism, och man läser Marx och andra marxister som Rosa Luxemburg.
– Jag har lärt mig mer än under hela min skolgång om sådant som verkligen betyder något för mitt liv, berättar en medlem för tidningen Byggnadsarbetaren.
En annan medlem berättar att kursen hjälpt honom att förstå den ilska man kan känna på jobbet och gett honom mod att säga ifrån mot arbetsgivaren. Kursen har ökat hans engagemang, han har letat upp likasinnade och skrivit motioner till kongresserna.
– Om fler gick Vägen framåt skulle nog helt klart det fackliga engagemanget att öka, säger han.
Många berättar samma sak och uppmanar alla sina kollegor att också gå kursen. Den börjar bli en knutpunkt för en vänsterrörelse inom förbundet, som tröttnat på toppstyrningen och de dåliga avtalen och vill se ett fack närmare medlemmarna.
Den nya stämningen märks under kongressen 2022, som äger rum mot bakgrund av att en massiv kris höll på att segla upp i byggbranschen.
Mot styrelsens vilja röstar medlemmarna både för att förbundet ska “verka för en socialistisk samhällsutveckling” och för att börja organisera utländsk arbetskraft. I maj 2025 startas därför en polsk fackklubb inom Byggnads i Stockholm.
Flera andra viktiga motioner för att stärka medlemsinflytandet i förbundet lyfts, men röstas med nöd och näppe ner, till ledningens lättnad.
Den verkliga skrällen kommer när en stor majoritet vägrar omval av den mångåriga förbundssekreteraren Patrik Östberg, som med sina “hårda nypor” och konflikter med unga förtroendevalda runt om i landet ses som den främsta representanten för den gamla ledningen.
Istället väljs Wagner till förbundssekreterare vid det extrainsatta årsmötet 2023, med uppdraget att till nästa kongress utarbeta förslag för att flytta mer makt till medlemmarna från de anställda ombudsmännen och styrelserummen.
Året därpå när förbundsordförande Johan Lindholm går till LO väljs Kim Söderström för att ersätta honom, också han på ett mandat att öka medlemmarnas inflytande i förbundet, bland annat med förslaget att införa rådgivande medlemsomröstningar för avtal.
– Om medlemmarna får mer att säga till om är jag övertygad om att vi kommer att få fler aktiva medlemmar, berättar han för Arbetet.
Grunden tycks vara lagd för en ny riktning.
Byråkratin slår tillbaka
Alla uppskattar inte utvecklingen. Problemen som gjort att Unga byggare behöver bildas som en motpol mot Byggnads tidigare ungdomsverksamhet, är bara toppen av ett isberg av privilegier, korruption och svågerpolitik inom arbetarrörelsens högsta topp.
För att få en känsla för vad det innebär kan man titta på de skandaler som blossade upp inom Kommunal i början av 2016. Fackliga ledare och socialdemokratiska toppar bjöds inte bara på Europaresor och flådiga konferensmiddagar – medlemmarnas pengar användes också till att driva en lyxkrog med nakenkabaré och champagnefester med porrstjärnor. Totalt förlorade man 320 miljoner på detta. Alltsammans bekostat med medlemmarnas pengar.
De som gjort karriär inom denna apparat ser en stridbar vänsterströmning som Unga byggare eller Vägen framåt som ett dödligt hot. Redan när Wagner valdes så gick de chockade ut med sin klagosång i förbundets organ Byggnadsarbetaren, där det hela påstods vara en ”skickligt iscensatt kupp”.
– Det är klart att det handlar om en komplott, påstår en “anonym källa, nära ledningen” i tidningen.
Att Jakob Wagner och Kim Söderström hamnar på ledande positioner, med ett mandat att förvandla Byggnads, utlöser ett lågintensivt inbördeskrig i förbundsledningen.
Byggnads organisatoriska struktur är gjord för att förhindra förändring. Förbundsstyrelsen väljs inte av kongressen: 36 av 49 röstberättigade är antingen anställda regionordföranden, vice ordförande i en region, eller arbetar heltid fackligt. De använder sin position till att ta strid mot den nya inriktningen.
De motarbetar den stadgekommitté som tillsätts för att föreslå demokratiska reformer, till den kommande kongressen – nästan hälften av regionerna vägrar diskutera med den. De försöker också pausa eller stoppa utbildningsverksamheten, både det egna förbundet och andra 6F-förbund.
I Seko beslutar ledningen att stoppa utbildningen 2025. I Flamman berättar Kristoffer Tinnerholm, vice ordförande för Byggnads GävleDala att ledande personer från Byggnads hört av sig till Sekos förbundsledning för att varna dem för konsekvenserna av att arbetare går utbildningen.
– “Ni kommer bli ifrågasatta, era positioner kommer att bli hotade”, och så vidare, berättar han.
Detta tycker Sekos vanliga medlemmar är ett mindre problem. Sekos kongress kör över förbundsledningen och ser till att utbildningen sätter igång igen.
Hösten 2025 brinner det i knutarna för byråkratin i Byggnads. De påbörjar därför en smutskastningskampanj mot Wagner, som kulminerar i att han den 8 december entledigas från posten som förbundssekreterare genom ett extrainkallat förbundsfullmäktige. De demokratiska reformer han arbetat med stoppas också.
Men detta får inte avsedd effekt. Kampen tar istället fart på allvar. Lokalföreningen i Borlänge gör ett uttalande på sociala medier som sammanfattar vad det hela handlar om:
”Jakob Wagner har alltid varit kritisk mot personer med makt och alltid haft en vilja att flytta ner demokratin så nära arbetsplatserna som möjligt. Denna vilja har han haft ända sedan han själv arbetade som plåtslagare och var förtroendevald i Byggnads. Han har en vision om att alla medlemmar behövs och ska kunna vara med och forma vilken organisation Byggnads ska vara och vilket samhälle de ska leva i. […]
Vi misstänker starkt att detta är vad det egentligen handlar om. Att det finns de som ser bildade medlemmar som ett hot mot sina egna positioner. De vet att medlemmar som kan läsa stadgarna även kan ifrågasätta saker. […]
Vi köper inte heller den bild som spridits i media där anonyma källor försöker smutskasta Jakob och vrida det till att det handlar om något annat. Vi testar gärna ledningens förtroende! Men vi vill göra det demokratiskt på vår kongress i maj.”
Ryggdunkarkuppen
I början av 2026 tillkännager Wagner att han återigen ställer upp till val. Under två avsnitt i Unga Byggare Väst podcast med namnen “Ryggdunkar-kuppen i Byggnads: Vad hände med medlemsdemokratin?” och “Genomgång av Förbundsfullmäktige” går Wagner och flera andra lugnt och systematiskt igenom de smutsiga, hänsynslösa och odemokratiska metoder som den fackliga byråkratin använt sig av mot honom och vänstern.
– Jag har inte uttalat mig om vad det är som har hänt, det har att göra med att jag har haft kanske en lite naiv tro på hur den här frågan ska hanteras i vårt förbund, berättar Wagner.
– Jag förväntade mig att det här skulle skötas, korrekt, schysst och demokratiskt. Jag kan konstatera att så har det inte blivit. Det är väl dags att rätta till det nu.
Byråkratin påstår att det främsta skälet till misstroendeförklaringen mot Wagner är att han fortsatt anlita en utbildare som beskyllts för olämpligt uppträdande på några kurser, och att Wagner själv attesterat fakturorna från kursledaren. De döljer samtidigt grundläggande fakta: det är Wagner som kämpat för att påståendena om kursledaren ska utredas – och en extern utredning friar kursledaren från alla misstankar. Wagners hantering av fakturorna är likaledes fullt tillåten.
Förment “neutrala” organ som förbundets revisorer ingriper för att delta i smutskastningen. Revisorerna tar fram en rapport – som visserligen måste konstatera att Wagner inte gjort något fel, men de låter inte det hindra dem. De hemligstämplar rapporten för att få det att verka som att den innehåller något verkligt farligt. De vägrar till och med visa den för det fullmäktige som ska besluta om entledigandet av Wagner.
Detta kompletteras med allehanda ryktesspridning, där bara fantasin sätter gränserna för vad man kan påstå. I Unga byggares podcast berättar fullmäktigeledamoten Lorenzo Santamans om hur det gått till på fullmäktigemötet.
– Det känns som att man hade ett beslut redan innan man satte sig i mötet, berättar Santamans.
– Det var uppgjort sedan långt innan mötet ens var framlagt.
Lorenzo Santamans hade yrkat på att fullmäktigeledamöterna skulle få tillgång till beslutsunderlaget för att kunna fatta beslut – detta nekades! Det hela handlar om att byråkratin försöker påskynda processen, för att de är säkra på sin majoritet i förbundsstyrelsen – till skillnad från den kommande kongressen. Därför vill man ställa kongressen inför fullbordat faktum.
I ett internt mejl bekräftar förbundsordföranden Kim Söderström den bild som Jakob Wagner och andra ger:
– Att förbundsfullmäktige fattade ett så långtgående beslut utan att ha tillgång till alla relevanta uppgifter innebar att fakta och transparens åsidosattes till förmån för andra intressen, betonar han.
Byråkratin försvarar sig med att de faktiskt vann omröstningen – i ett organ som de själva kontrollerar! De försöker också påstå att de står på “kvinnors sida”.
Interventionen i diskussionen från Näta, Byggnads kvinnoförbund, är därför särskilt viktig. Efter att ha hört Wagners redogörelse, går de ut hårt och kräver att häxjakten på Wagner och de som försvarar honom omedelbart måste upphöra tills all fakta lagts på bordet.
Näta skriver också en debattartikel i Byggnadsarbetaren med en välriktad titel: “När ni själva har något att vinna – då kliver ni fram”.
“Ni har tidigare haft möjligheten att offentligt stå upp för en organisation fri från trakasserier. Var fanns ni då? … Det är svårt att tolka som något annat än ett försök att utnyttja frågan om kvinnors trygghet för att plocka billiga poäng.”
Mobilisera medlemmarna
Petningen av Wagner har följts av en jakt på förtroendevalda som ställt sig bakom honom. Även här har de trampat på allt som kan kallas för medlemsdemokrati.
Genom sin kontroll över den fackliga apparaten och informationen som når förbundets medlemmar, har byråkratin skickat ut anklagelserna i hela förbundet, som om det vore objektiv sanning.
De har skickat ombudsmän för att driva igenom linjen på möten och sprida lögner där man misstänker att vänstern har sympati. Om man säger emot riskerar man att utredas för ilojalitet och uteslutas. Vi kan med säkerhet anta att en sådan utredning inte skulle hedras.
– Därigenom har makten över fakta gjort lögn till sanning, skriver förbundsordförande Kim Söderström i en protest.
– Faktum är att en mindre grupp personer, som för stunden utgör en majoritet av förbundsstyrelsen, just nu håller på att montera ned vår interna demokrati och i förlängningen skada vårt förbund på djupet.
På valborg lägger valberedningen fram ett förslag till ny ledning, där både Wagner och Söderström är bortplockade, trots att Söderström fått överlägset flest nomineringar från regioner och kretsar. Hans utmanare har endast nominerats av den egna regionens valberedning. Motiveringen från valberedningen lyder ungefär som den brukar när det kommer till vänstern: Ni måste vika er, för enhetens skull.
Vägen framåt
I Flamman sammanfattar en Byggnadsmedlem hur LO-förbunden framstår för många arbetare.
– Vi har blivit mer av ett toppstyrt försäkringsbolag än en kamporganisation, säger han.
Den nya rörelsen i Byggnads är en rörelse som tar strid mot detta, som vill göra förbundet medlemsstyrt och klassmedvetet.
Med bara dagar kvar till kongressen står konflikten på sin spets. Det är uppenbart att den fackliga byråkratin är villig att ta till vilka medel som helst för att bevara sin makt. I detta har de bedrivit ett ensidigt krig mot den nya vänsterrörelsen, som Wagner representerar, helt utan respekt för sanning och demokrati. De förstör hellre förbundet i en orgie av intriger, falskspel och konflikter än att låta vänstern segra. Vad de har bevisat, en gång för alla, är att fredlig samexistens med högern inom arbetarrörelsen är en omöjlighet.
Att Wagner och Söderström återigen ställer upp för nomineringar och för striden öppet, är helt rätt väg framåt. Om vänstern ska kunna segra måste kampen ut från styrelserummen och nå medlemmarna. Framgångarna för Vägen framåt speglar törsten på riktiga idéer om hur man kan ta kampen.
Kongressen är viktig som en arena där alla kort måste läggas på bordet. Men det är bara början. Oavsett resultat, måste kampen fortsätta ut i regionerna, där högern måste jagas ut. Byråkratin kommer inte att lämna frivilligt.
Det behövs en revolution i fackföreningsrörelsen. Det är ingen enkel uppgift. Det kräver kamp, politisk skolning i marxismen, och det kräver organisering. Unga byggare och Vägen framåt har tagit de första stegen.
I deras kamp mot högern i fackföreningsrörelsen förtjänar Jakob Wagner, Kim Söderström, Unga Byggare och den nya vänsterströmningen i Byggnads allt stöd. Från RKP:s sida står vi redo att hjälpa till om det finns något vi kan göra.