Hamnarbetarförbundet har gjort en utredning av lagförslaget ”Utökad fredsplikt”, vars syfte är att inskränka strejkrätten. Revolution har intervjuat Erik Helgeson, förbundsstyrelseledamot i Hamnarbetarförbundet och presstalesperson om den utredning som förbundet släppte den 9 juli.
Vilka är de viktigaste slutsatserna från utredningen?
Den här nya byråkratiska lagstiftningen gör det möjligt för arbetsgivaren att skjuta upp konflikter i flera månader på grund av formalia. Den möjliggör också för arbetsgivaren att hota och utöva påtryckningar mot enskilda förtroendevalda eller medlemmar som blir helt och hållet hänvisade till Arbetsdomstolen, vilket innebär ett jävligt mycket sämre skydd. Den bästa arbetstryggheten idag är ju arbetskamraternas sammanhållning.
Men den allra största konsekvensen är att drivkrafterna för arbetsgivaren, att teckna avtal med de förbund som deras anställda tillhör, försvinner med den här lagstiftningen och det öppnar upp för avtalsshopping där arbetsgivaren väljer billigare avtal, eller avtal med fogligare fackförbund.
Gula fackföreningar har man avfärdat från LO. ”Det finns inte på svensk arbetsmarknad” säger de. Men de finns på den norska och danska marknaden, och den är inte särskilt avlägsen. De växer fram på samma sätt som RUT-företag. Innan lagen släppte fram dem och började premiera dem så fanns de inte, de var ett marginalfenomen.
Det har ju kallats för ett ”kirurgiskt ingrepp i strejkrätten” och LO påstår att det inte ska påverka några andra fack annat än just arbetarna i Göteborgs hamn. Vad säger du om det?
Det är problematiskt att den bilden fått fäste inom vänstern. En del verkar tycka att det är en fråga för de fristående facken som Syndikalisterna, Brandmännens riksförbund och Hamnarbetarna. Vissa inom vänstern är emot inskränkningen på grund av att det skulle vara ”odemokratiskt” att försvaga små fack. Men fristående fackföreningar är så få i dag. Svenskt näringsliv har inget intresse av dem. Jag tror att Svenskt näringsliv har resonerat såhär: det här innehåller tillräckligt med saker för att försvaga hela arbetarrörelsen. Det här kommer få allmänna konsekvenser som kommer drabba alla fack.
I grunden handlar det inflytande som facken har om förmågan att slåss. ”Man missbrukar konfliktvapnet” säger LO, men det är ju just rätten att ställa till det för arbetsgivaren och genom att vara jobbig som gör att det är ordning och reda på arbetsmarknaden. I Sverige är det idag väldigt få som har erfarenhet av stridsåtgärder och många förstår inte lagen kring konfliktåtgärder, även bland de etablerade facken. De har ingen erfarenhet.
Svenskt näringsliv har gjort ett klipp, de har fått till en hård inskränkning helt gratis utan att ha behövt fightas för den. LO har räddat dem genom att begrava frågan även om den borde vara högst på dagordningen.
Vad måste arbetarrörelsen göra för att kunna kämpa tillbaka?
Vi vet att vissa förbund är rädda för lagstiftningen, huvudsakligen små förbund med starka avtal och hög medlemsanslutning, men det som måste till är kraftigare reaktioner inom LO-, TCO- och Saco-förbunden. Men för att det ska kunna bli en rörelse på golvet så måste folk ha information.
Läs hela utredningen på Hamnarbetarnas hemsida.