Finland: Ny statsminister och nya strejker

av Heikki Moisio
Foto: Laura Kotila/Valtioneuvoston kanslia/Wikimedia Commons (CC BY 4.0)

I november skakades Finland av en storstrejk. Den följdes av en regeringskris, som tvingade den socialdemokratiske statsministern Antti Rinne att avgå. Den nya statsministern Sanna Marin har beskrivits som en vänsterkandidat i internationell media, med en påstådd plan för sex timmars arbetsdag. I verkligheten finns inga sådana planer. Den nya regeringen fortsätter högerpolitiken och arbetarna förbereder sig inför nya strejker.

Postarbetarstrejken utlöstes i november efter att arbetsgivarorganisationen Palta och det statsägda Posti meddelat att 700 postsorterare skulle flyttas till ett dotterbolag som hade ett betydligt sämre kollektivavtal än moderbolaget. Med hjälp av sympatiåtgärder från arbetare i flera nyckelsektorer inom transport och infrastruktur vann postarbetarna striden och behöll sitt kollektivavtal.

När det avslöjats att det var han som gett grönt ljus till Posti att byta avtal för sina arbetare, tvingades statsministern Rinne att avgå. Han efterträddes av Sanna Marin, som under ett panelsamtal sommaren 2019 sagt att Finlands produktivitet skulle kunna gynnas av sex timmars arbetsdag eller en fyradagarsvecka. Sedan hon blev statsminister har påståenden spridits i de internationella medierna om att hon har en plan för att införa detta. Men faktum är att hon senare twittrade att hon i dagsläget inte trodde på arbetstidsförkortning med bibehållen lön.

Den nya regeringen har varken tillkännagjort någon arbetstidsförkortning, eller några andra förbättringar för arbetare. Marin fortsätter med samma högerpolitik som sin företrädare, i en koalitionsregering med bland annat högerpartiet Centern.

Nya strejker på gång

Postarbetarnas seger följdes av en tredagarsstrejk från Industriförbundet i december, där de vann ett avtal med 3,3 procents löneökningar under 2 år och ett avskaffande av "kiky-timmarna" från 2016, som hade tvingat arbetare att jobba 24 timmar per år utan lön. Nu väntas andra fackförbund som tjänstemannaförbundet PRO och Pappersförbundet, samt Industriförbundet för sina tjänstemän och kontorsarbetare, ta strid för att också avskaffa gratisarbetet.

Den finska borgarklassen har attackerat arbetarnas löner och arbetsvillkor för att stärka industrins konkurrenskraft, som minskat kraftigt sedan den ekonomiska krisen 2008 till följd av minskade investeringar. Men arbetarnas svar visar att kapitalisterna inte kommer kunna genomföra dessa attacker utan att mötas av hård klasskamp. Detta borde vara en inspiration för den svenska arbetarrörelsen.

  

 


 

PRENUMERERA PÅ REVOLUTION

Om du gillar den här artikeln, teckna en prenumeration på Revolution. För endast 329 kr får du 10 nr av Revolution med 20 sidor välmatade med marxistiska analyser av klasskampen i Sverige och internationellt.

Du kan också ge en donation.