Tre dagar in i byggstrejken, som omfattar 1650 arbetare, besökte Revolution strejklinjerna i Örgryte, Göteborg. Där träffade vi flera strejkvakter som alla var vid gott mod och uppenbart villiga att ta en rejäl fight.
Byggstrejken är ett resultat av att arbetsgivarna i Sveriges Byggindustrier vägrat gå med på Byggnads krav. I pressen ylar de om att facket är ”oansvariga”, men sanningen är att det ju är genom att ta strid som Byggnads om något tar ansvar för arbetarnas villkor. Att de stora byggföretagen gör miljardvinster säger den borgerliga pressen inget om.
En av de vi pratade med, som ville vara anonym, sa att man kan få en helt skev bild av facket om man bara läser tidningen. Att det är svårt att komma ut med en riktig bild av vad som händer. Därför var han också positiv när vi förklarade att Revolution främst försöker ge röst åt arbetarna, och inte till företagsägarna.
Byggnads strejk handlar inte främst om löneökningar, även om kravet är 3,2 procents löneökningar mot det så kallade ”märket” som bara ligger på 2,2 procent. Den handlar om att försvara arbetarnas befintliga inflytande över lönesystem, men också om att börja ta itu med låglönedumpning och dåliga villkor.
En annan strejkvakt som vi talade med var Veijo Marti, som stod första passet som strejkvakt nere vid Studio 1 tillsammans med Göran Svensson. Det är två rutinerade byggarbetare med 25 och 40 år inom yrket, som båda menar att strejken behövs.
– Det är bra stämning, jättebra. Alla är helt eniga om att de vill backa strejken här, säger Veijo. Vi hoppas att facket tar det hela vägen nu.
– Ordning och reda är det viktigaste. Som det är nu kan man inte hålla koll på vem som arbetar på ett bygge och till vilka villkor. Det kan vara mycket svartjobb och fusk.
Veijo Marti berättar hur byggarbetare från Polen och andra länder, som kommer hit för att arbeta, kan bli rent utnyttjade av skrupelfria företag. Detta har avslöjats i Göteborgs-Posten med stora uppslag, men fusket fortsätter.
– Här är det bra, men på andra ställen är det sämre. De tar hit folk som inte vet sina rättigheter, som får dålig lön. De har kanske fått de löner som står i kollektivavtalet, men sedan tar arbetsgivarna tillbaka det på andra sätt. Exempelvis kan de tvingas hyra en lägenhet som kostar 10.000 kr i månaden och då går större delen av lönen tillbaka till arbetsgivaren igen, berättar han.
– Jag har absolut inget emot polska arbetare, de behövs ju här. Men de ska ha samma rättigheter som oss, samma löner och rätt att bo där de vill, fortsätter Veijo.
Det finns arbetsgivare som inte visar listor på vilka som jobbar på ett bygge. Där tycker Veijo att det bör vara helt öppna böcker, och att facket måste få tid att granska dem ordentligt. Det räcker inte att bara visa dem i 30 sekunder.
– Om de inte har någonting att dölja kan de väl öppna böckerna – vad är det som är så hemligt?
Detta hänger samman med att konkretisera det huvudentreprenörsansvar som innebär att ett företag ska ha ansvaret för det som händer på ett bygge, även om de lägger ut vissa delar på kontrakt till andra. Detta är en avgörande stridsfråga där arbetsgivarna inte vill ge med sig.
Vi pratade med flera strejkvakter och alla tyckte att kampen nu måste tas ordentligt. Efter någon timme nere vid strejklinjerna, fullt av lärorika diskussioner och samtal – inklusive vad som nästan blev en debatt med en före detta chef nere vid en arbetsplats – bestämmer vi oss för att det är dags att packa ihop. Precis när vi ska gå kommer nästa avbyte dit, och de instämmer i vad de andra sagt.
– Nu tar vi kampen. Det handlar inte bara om oss utan om alla arbetare.
Vägen fram – en kommentar av Revolution
Den 19 april och den 26 april är det varslat om fler strejkande, till ett totalt antal om 2600 arbetare på 60 arbetsplatser. Igår onsdag rapporterade Arbetet om att arbetsgivarna svarat med en lockout av 12.000 arbetare från den 22 april.
– Motparten har tagit till ett verktyg som finns i verktygslådan och är förenlig med den svenska modellen. Nu får motparten den storstrejk som de tidigare talat om, sade Johan Lindholm, förbundsordförande i Byggnads, i samband med detta till Arbetet.
För vår del hoppas vi att förbundsledningen backar upp dessa utmärkta ord med handling. En storstrejk är verkligen det som behövs. Till att börja med borde man utöka de redan lagda varslen, som ändå bara omfattar någon procent av Byggnads medlemmar, och göra strejken riktigt kännbar för arbetsgivarna.
All historisk erfarenhet visar att det bara går att vinna genom en ordentlig och enad kamp. Man måste kräva mycket för att få mycket, och man måste backa upp ord med handling. Arbetsgivarnas hårda ord och inställning måste backas upp av en lika okuvlig inställning från de fackliga ledarna.
Det behövs också ett stöd från andra fackföreningar och hela arbetarrörelsen. Målarna är just nu ute i strejk i liknande frågor, och andra fackförbund borde följa efter med stödmanifestationer och solidaritetsstrejker.
Tyvärr är det bara en vecka sedan LO-ledningen satte kniven i ryggen på byggarbetarna genom att i ett uttalande försvara det så kallade märket, vilket innebär att ingen ska få större löneökningar än de 2,2 procent som IF Metall accepterat. Detta är ett rent underbud med tanke på de 200 miljarder som de svenska börsnoterade företagen räknas ge i utdelningar under året. Med sådana ”ledare” kommer vi tyvärr inte komma en millimeter framåt. De låtsas ta ansvar för ekonomin, men det enda resultatet är att VD:ar kommer fortsätta tjäna allt högre fantasilöner.
Det var uppenbart att det fanns ett kompakt stöd bland de vi pratade med för Byggnads krav. Flera hoppades att ledningen inte skulle backa, utan verkligen föra kampen till seger.
Vissa av de vi pratade med i Örgryte såg också på fackledningen lite som ”direktörer” (deras ord), vilket visar den djupa skillnad som under årtionden växt fram mellan fackledningarna och vanliga medlemmar. Kommunalskandalen i januari visade för många vad de tyvärr redan kände på sig. För vår del kräver vi att fackliga förtroendevalda och anställda aldrig ska tjäna mer än genomsnittet, och ett stopp på privilegier som bjudresor och gratisfester.
Vi kräver också att varje avtalsförslag ska ut på omröstning bland medlemmarna. Bara med demokratiska tillvägagångssätt kan vi garantera att det inte blir en läggmatch. I väntan på det är en fortsatt press och organisering underifrån den enda garanten för att ledningen förverkligar sina ord.
I sista hand handlar byggarbetarnas kamp inte bara om dem. De som nu dagligen står nere vid strejklinjerna står i frontlinjerna för den svenska arbetarklassens kamp och måste ha vårt ovillkorliga och fulla stöd. Det är arbetare som skapar allt i samhället och har rätt att få del av hela värdet av det som skapas.
Strejkvakter.
Byggnads bjuder på korv.
Foto: Stefan Kangas/Revolution