I tio veckor strejkade de danska sjuksköterskorna i Dansk Sygeplejeråd innan regeringen ingrep och stoppade strejken. Trots det har grupper av sjuksköterskor fortsatt strejka vilt, och kritiken mot fackledningen tilltar.
Situationen för danska sjuksköterskor var redan innan coronapandemin svår och många lämnade jobbet på grund av stress och underbemanning. Fackledningens oförmåga att ta itu med den låga lönen och underbemanningen gjorde slutligen en strejk omöjlig att undvika. Strejken har fått stort stöd från andra arbetare, och bland annat järnvägsarbetare har fysiskt besökt strejken för att visa sin solidaritet.
Vi har pratat med Rasmus Jeppesen från Revolutionära Socialister, IMT i Danmark, som har deltagit aktivt i rörelsen för att stötta strejken.
– Mellan 4000 till 5000 sjukskötersketjänster är i dag otillsatta eftersom villkoren är så svåra. I valet lovade socialdemokraterna 1000 nya sjuksköterskor, vilket är alldeles för lite för att de ska göra någon verklig skillnad. Inte ens det magra löftet kunde man uppfylla, förklarar Rasmus.
Sedan tidigare har sjuksköterskor bildat gruppen Sjuksköterskor för en rättvis lön, och över 1800 sjuksköterskor har skrivit under deras löfte om att inte ta ett jobb till för låg lön. Precis som i Sverige behöver sjuksköterskornas löner höjas.
Det första förslaget som Dansk Sygeplejeråd (DSR) förhandlade fram innehöll en väldigt låg löneökning på 5 procent över tre år. Förslaget röstades ned av 51 procent av medlemmarna.
– De kom snart med ett nytt förslag, men det hade bara tillägget att en kommitté skulle formas för att motverka ojämlikhet bland lönerna. I övrigt var det nästan exakt samma som från början, och det är klart att folk blev förbannade, förklarar Rasmus.
Det nya förslaget röstades ned med en ännu tydligare majoritet: 73 procent av medlemmarna röstade nej. Efter detta kunde fackledningen inte undvika att kalla till strejk, trots att de själva alltså redan två gånger hade lagt fram ett avtalsförslag som de var ganska nöjda med.
Det kan vara svårt att vinna en strejk bland sjuksköterskor, eftersom man inte kan ta ut för många samtidigt då det skulle drabba patienterna. Totalt var det därför bara 5000 sjuksköterskor som deltog i strejken.
Efter tio veckor släppte Sundhetsstyrelsen (motsvarar Socialstyrelsen) en rapport som sa att det skulle ta lång tid för vården att reparera den skada som strejken inneburit. För den socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen blev detta den ursäkt hon behövde för att gripa in och stoppa strejken.
Regeringen gjorde det avtal som låg på bordet till lag. Fackordföranden Grete Christensen protesterade offentligt mot regeringens ingripande men var i själva verket ganska nöjd med att den strejk hon aldrig velat ha äntligen var över.
Sjuksköterskorna var däremot med rätta förbannade på regeringens ingripande. I Århus bröt det ut vild strejk den 30 augusti där drygt 100 sjuksköterskor punktstrejkade i en timme. Snart spred sig denna kampmetod till Roskilde, Horsen och vidare. På Rikshospitalet i Köpenhamn, som är Danmarks största sjukhus, lade 300–400 sjuksköterskor ned arbetet under en timme första gången den 6 september.
– Vi marxister har besökt de strejkande på rikshospitalet flera gånger och man slås av hur kritiska de är mot den så kallade danska modellen som går ut på samförstånd mellan facket och arbetsgivarna. Alla vi pratar med säger att den danska modellen inte funkar längre. Under sjuksköterskestrejken 2008 var det ingen som ville lyssna när vi försökte kritisera den danska modellen, men nu säger de själva att den inte fungerar. Det har helt klart skett en radikalisering, förklarar Rasmus Jeppesen.
Det är fortfarande oklart hur kampen kommer att sluta, men punktstrejkerna har fortsatt. Det är enligt dansk lag belagt med böter att strejka vilt, men regeringen har hittills inte vågat bötfälla sjuksköterskorna. De är försiktiga med att provocera dem ytterligare.
Det har nu även börjat växa fram en opposition inom Dansk Sygeplejeråd som är kritiska mot Grete Christensens ledning och mot hur ledningen skött strejken. Det är fortfarande väldigt oklart vad den oppositionen kommer att leda till. Helt klart är att de vilda strejkerna är ett tecken på att den danska modellen är i kris och att ledningen för facket förlorat mycket av den auktoritet de hade tidigare.
– Ledningen för sjuksköterskefacket måste bytas ut till en ledning som är beredd att kämpa för verkliga förbättringar. Så länge de fackliga ledarna som Grete Christensen inte tar strid för sina medlemmars villkor kommer vi se fler vilda strejker i Danmark. Ledningen för Dansk Sygeplejeråd borde bytas ut mot militanta ledare som är beredda att kämpa ända in i kaklet, förklarar Rasmus.
Svenska Kommunal skrev förra året på ett uselt avtal för Sveriges undersköterskor med en löneökning på 5,4 procent över 3 år. Sjuksköterskor och undersköterskor här i Sverige borde ta lärdom av den danska sjuksköterskestrejken. Så länge facket inte leds av militanta ledare kan de bara lita till sig själva.