Under plakat som ”Staten ville rädda jobben, SAS ger oss nobben” och ”Not my SAS” slöt ett hundratal piloter och kabinpersonal upp i en demonstration utanför huvudkontoret i Solna. 28 oktober demonstrerade man igen utanför riksdagen. Genom dotterbolag och bemanningsföretag ersätter SAS fastanställda med låglönepersonal, och arbetarna har svarat med kamp.
Förra året blev 560 SAS-piloter, vilket motsvarar 40 procent av företagets piloter, uppsagda till följd av pandemin. Personalen lovades förtur vid kommande återanställning. I stället anställer SAS låglönepersonal i två dotterbolag, SAS Connect och SAS Link, där villkoren inte gäller. De uppsagda piloterna hänvisas till att ansöka om sina tidigare jobb, men enligt pilotfacken har ingen anställts i något av SAS flera bolag. Martin Lindgren, ordförande på fackförbundet Svensk pilotförening, förklarar syftet med dotterbolagen för Expressen:
”Det här är ytterligare en del av SAS krigsförklaring mot anställda och tidigare anställda.”
Det stora missnöjet syns i att hela 93 procent av medlemmarna i SAS Pilot Group (SAS-piloternas internationella fackliga sammanslutning) saknar förtroende för flygbolagets ledning och den nya affärsmodellen, och facket har lämnat en orosanmälan till transportstyrelsen om flygsäkerhetsarbetet.
SAS presschef Freja Annamatz menar i DN att omorganiseringen handlar om ”att vi behöver ha ett konkurrenskraftigt SAS. Utan lönsamhet så finns inget SAS, det finns inga arbetsplatser överhuvudtaget”. Helt enkelt, piloterna måste välja mellan lägre löner eller gå arbetslösa. Detta har varit SAS hot under en längre period.
”Piloterna vet att om vi inte får till rätt lösningar [läs: lägre löner och sämre arbetsvillkor] blir det ännu mer smärtsamt och vi kommer förlora [läs: sparka] ännu fler av våra kvalificerade kollegor” varnade styrelseordförande Carsten Dilling redan i januari.
Svenska staten har utdelat stöd till SAS på 16 miljarder kronor samt 400 miljoner i permitteringsstöd och är ihop med danska staten största delägare (44 procent). Men regeringen vägrar ta ansvar för attackerna mot personalens villkor. ”Hanteringen av bolagets operativa modell är en fråga för SAS ledning och styrelse att hantera och är inte en ägarfråga”, skriver näringsminister Ibrahim Baylans pressekreterare till Dagens industri.
Borgarklassen och dess politiska representanters argument är att ständigt hänvisa till konkurrensen. Inga högre löner, bättre villkor, arbetstider osv – för då kommer företaget konkurreras ut. Vad de menar är att investerarna kommer att söka sig till de flygbolag där arbetarna är lägst betalda och arbetar under sämst förhållanden, och där de kan plocka ut störst vinst.
En första nödvändig åtgärd är att nationalisera hela SAS, så att ”hanteringen av bolagets operativa modell” just blir en fråga för staten. Bra löner och arbetsvillkor finansieras genom att låta Sveriges kapitalister betala.
Att företaget, även om det är statligt ägt, måste konkurrera med lågprisbolag på marknaden, är egentligen bara ett argument för att man i slutändan måste nationalisera alla flygbolag och sätta de under arbetarnas demokratiska kontroll. Lösningen heter alltså internationell socialism.