Någonting är väldigt fel i samhället, så mycket har varit uppenbart för mig längre än jag själv kan minnas.
Min familj är rätt så vänsterlutande, även om det i vissa perioder var mer uttalat än i andra. Jag har familjemedlemmar som var aktiva i proteströrelsen mot den rasistiska migrationspolitiken som exploderade efter 2015.
Bland mina vänner i högstadiet och tiofalt nu i gymnasiet var hbtq-rättigheter en mycket viktig fråga. Och när jag då började klicka mig längs en osynlig tråd av videor om transförtrycket, systematisk rasism, kapitalism och kommunism, började pusselbitarna mer och mer falla på plats.
Jag började lyssna på en öppet kommunistisk podd, där jag fick veta att två saker, mer än alla andra, var viktiga att göra som kommunist: att läsa teori och organisera sig. Jag läste Imperialismen och Staten och revolutionen (de var de enda jag kunde hitta på Stadsbiblioteket) och försökte utan framgång att gå med i Ung vänster.
En dag såg jag ett klistermärke: Revolution. Jag gick in på hemsidan och läste första bästa artikel. Och när jag gick förbi ett bokbord utanför min gymnasieskola bara en vecka senare och tillfrågades ”Är du kommunist?” så blev svaret “ja, vad borde jag läsa först?”